I De Minsta Dammarna…

Verkar de största konflikterna uppstå.
Inga verkar störa sig så mycket på varann som till exempel biologistiska feminister och tredje-vågen-feminister.
Och det finns absolut inget som den odlingsintresserade konstnären Fritz Haeg stör sig på mer än gräsmattor.
Hans ilska blir lite mer begriplig när jag läser Edible Estate. Amerikanska ”Home owners asssociations” – som bostadsrättsföreningar, fast för villaområden och med enda intresse att höja värdet på sina ”properties” – skrive in i sina stadgar hur husens tomter ska se ut, och där finns inget utrymme för något annat än en gräsmatta. Inga odlingar, inga grönsaker, absolut inga skadedjur (de uppmuntrar folk att använda bekämpningsmedel). Till och med exakt millimeter-längd och färg regleras. Det är ju så klart helt tossigt. Och det Fritz gör, river upp gräsmattan och planterar ätliga, mestadels perenna, köksträdgårdar, är ju helt fantastiskt. Sen skiter jag i om det är menat som en provokativ konsthandling som han hoppas bli arresterad för eller om det bara är menat som en produktiv, tålig, vegetarisk buffé. Så länge det är snygga grönsaker kommer jag gillar det.

Annons