Cherry Berry

Läste precis ett körsbärs-recept som gjorde att jag längtade till sommaren på ett vilt och besinningslöst sätt.

Det är från Albert Sandklefs fantastiska ”30 sorter kryddat brännvin och tre nya” (som fö är en av världens bästa böcker).

Kärna ur körsbär genom att mosa dom med den platta sidan av en kniv, och sen pilla ut kärnan.

Körsbärssnaps

  • Kärna ur mogna körsbär. Rensa och tvätta kärnorna.
  • Krossa kärnorna med en nötknäppare eller avbitartång eller nåt.
  • Lägg i en burk och fyll på med tre gånger så mycket vodka som kärnor.
  • Skruva på lock och låt burken stå varmt i en vecka. Skaka varje dag.
  • Sila bort kärnor och eventuellt bös genom ett kaffefilter.
  • Låt mogna på flaska i 6-9 månader.

Brännvinet ska få en nötig smak och funka extra bra blandat med snaps på söta bigarråer (som du gör på samma sätt, fast med bara bären).

Det här påminner mig om den där maraschino-spriten som jag tror att man använder när man gör drinken Manhattan. Och ja, det stämmer, det är cyanid (eller nåt liknande) i körsbärskärnor. Det finns viss maraschino-likör som är så koncentrerade att de räknas som ett gift. Men så länge man inte dricker sin egen vikt i kärn-sprit (vilket man ju inte ska göra, vare sig det är cyanid i den eller inte) så ska det vara lugnt.

Va tuggaju på?

Så, morötter!? Hur känner vi?

Oxheart från Baker Creek Seeds

Jag har alltid varit lite skeptisk – morötter är ytterligare en sån där grej som man skördar som mest av när dom kostar en krona kilot på affären. Men så är det ju med potatis också, och jag EHlskar potatis.

Men precis som vi pratade om i ”Bellas grönsaksland” så är det ju de glamorösa rötternas år i år. Året när man odlar extra fina rötter, eller göra extra fina grejer med enkla rötter. Det är glamorötternas år.

Och just nu precis snubblade jag över lite odlingstips för morötter:

* Så de första morötterna tre veckor innan sista frosten. Fortsätt så varannan vecka, då kan du skörda morötter hela sommaren.
* I tung lerjord (som jag har) passar korta runda morötter bäst. Då är inte risken lika stor att de blir krokiga eller delar upp sig. Två passande sorter är ”Parisienne” och ”Oxheart” (den senare är typ morötternas svar på bifftomaten).
* Inte helt förvånande är jag också intresserad av sorterna ”Deep Purple” och ”Purple Haze”.
* Samplantera morötter med rädisor. Rädisorna svullnar medan morötterna är små, man får en liten skörd rädisor innan de första morötterna mognat och när morötterna börjar ta större plats har man redan ryckt bort rädisorna.
* Att så morötter i sand ska vara extra bra. Om man har mycket sand kan man helt enkelt bara toppa en pallkrage med sand, så morötterna där, hålla sådden fuktig och sen när de kommit igång täcka marken med färsk gräsklipp och gödselvattna ihärdigt. Rötterna blir stora och raka och morötternas skadedjur överlever inte i sanden.

Och så två lite mer avancerade tips, som känns rätt äventyrliga (vilket så klart gör att jag blir extra sugen på att testa):
* Morotsfrö älskar fukt. Alltså kan man lägg en bräda på de nysådda fröna, för att de inte ska torka ut. Men det gäller att vara uppmärksam – så fort de börjar gro måste brädan bort.
* Så sista omgången morötter 4 veckor innan frost, skydda så gott det går under vintern och skörda sen till våren. Dessa rötter ska bli extra söta, eftersom kylan får roten att krisa och använda sina sockerreserver för att hålla värmen.

Snille spekulerar

Helt nyligen träffade jag Anette Dieng och Peter Schneider, som skrivit den (förmodligen) fantastiska ”Handbok i naturlig biodling”. Det var när vi alla tre skulle hålla varsitt sjuminuters TED-talk inför 200 bibliotekarier om varför våra böcker är bra och intressanta. Peter, som varit biodlare i många årtionden, hade fått frågan om varför bina mår så dåligt, och kände att det var en väldigt stor och svår fråga. Och jag, hjälpsam som jag är, tänkte att jag skulle hjälpa honom på traven med svaret.

Så jag rabblade upp nånting i stil med det här:
– Det finns en massa mikrobakterier i jorden. Och mikrobakterier är ju supernyttiga. Det är ju samma mikrobakterier och enzymer och grejer som bina har i sina magar, och det som gör honung så förbannat nyttig för människor. Bakterierna är pass nyttiga att de funkar bättre än antibiotika mot diverse sjukdomar. [Ja, jag säger alltså det här till en erfaren biodlare]. Och om vi nu håller på och plöjer och sprutar och härjar med jorden, så att det underjordiska livet och mikrobakterierna minskar [vilket vi gör] då borde ju andelen mikrobakterier i blommorna minska, och då förlorar bina sin naturliga antibiotika och, viola, här är vi nu, med sjuka bin.

Och Peter ba:
– Nej. Det stämmer inte.

Och jag ba:
– Öh, vilken del av det?

Och Peter ba:
– Mikrobakterierna finns i bina hela tiden. Det är dom som tillverkar bakterierna. Och det är dom som stoppar ner bakterierna i blommorna. Inte tvärtom. Sen äter idisslarna [kossor, rådjur et al] blommorna, och får på det sättet i sig bakterierna. Vilket är helt avgörande för att deras magar ska funka på det komplicerade sätt som de gör. Nu, däremot, äter ju till exempel kossor inte framför allt blommor, utan kraftfoder och soja. [Obs alla faktakollare – jag skriver detta ur minnet, och är känd för selektiv hörsel, om nåt av det här inte stämmer till hundra procent, skyll på mig, inte Peter!]. Hjortjägare i Schweiz, såna som vill skjuta riktiga tolvtaggare, anlägger blomstergläntor med bikupor i sina skogar, för att få de ståtligaste hjortarna i hela landet.
Och sen, när en idisslare, en kossa eller liknande, bajsar, det är binas mikrobaktier hamnar i jorden.

Och ja ba:

På förekommen anledning: odlingspyramid + Grönsakslandet!

Den här tiden på året brukar jag ofta, i förbifarten bara, nämna min odlingspyramid.
Det hände senast när vi spelade in nytt avsnitt av podden Grönsakslandet (som numera heter Bellas Grönsaksland, av upphovsrättsliga skäl).
Du hittar Bellas Grönsaksland till exempel HÄR.

Och varje gång jag nämner pyramiden brukar folk fråga hur den är konstruerad, och så brukar jag misslyckas helt med att förklara.
För några år sen försvann den enda vettiga bilden från tillverkarens hemsida, och sen dess har jag glömt vem tillverkaren är. Än så länge är pyramiden i källaren, men jag bjuder på denna gamla teaserbild.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tänk typ att det är två såna här gråa tråg, staplade på varandra på höjden. I varje tråg ligger en kapilärmatta, så man inte behöver vattna i varje kruka, utan bara hälla direkt i tråget. Över varje tråg hänger 2 lysrör. Trågen vilar på de där fula, omålade slanorna. Och när vi väl monterat den, vilket vi gör med hjälp av typ gummiband, så står den där och blastar så mycket ljus att det känns som om vi kommer dra på oss span bara för att vår elkonsumtion går upp så drastiskt.

Jag är säker på att nästan vem som helst, utom just jag, skulle kunna bygga nåt snyggare på egen hand. Men goddammit den får jobbet gjort!