Tough beans

Ok, här kommer en kort kvartalsrapport.

Dels har vi spelat in ett nytt avsnitt av Grönsakslandet och sen tappat bort första halvan. Det som finns kvar kan du höra här:
http://bellas-gronsaksland.madewithopinion.com/nar-en-hel-del-gar-at-helvete/#

Strax efter att det slutade snöa, i maj, så slog ju Den Hemska Torkan till. Där jag odlar har det varit som oktober, utan regn, hela sommaren. I stort sett allt har mått dåligt. Utom en sak: bondbönorna. Jag har sorten ”Green Hangdown”, som nästan alltid gjort imponerande grejer så fort jag sått den.

Nu, för några veckor sen, kom de första regnen och bönorna, som alltså sett ok ut hela sommaren, gick bananas.

Det hände också en spännande sak med bladlöss. Det enda tecknet på att bondbönorna kanske faktiskt inte trivdes så bra i torkan var att några av plantorna attackerades svårt av bladlöss. Nu, när det regnat lite, vågade vi oss på att rulla ut vattenslangen för att spola bort lössen, och upptäckte att de flesta av dom redan var döda.

Min teori är den här: under torkan fokade bönorna så mycket på överlevnad att försvaret mot djurattacker låg nere. När regnet väl kom hade de plötsligen energi över och kunde börja producera insektsgift (ett insektsgift som, om jag inte minns helt fel, dessutom i vissa fall gör grönsakerna nyttigare för människor. Skrivet detta ur minnet, men det ska det vara nåt i stil med att växter som fått kämpa lite innehåller mer goa ämnen).

I övrigt ser potatisen eländig ut, mina vattenmelon-rädisor är ett skämt, all koriander gick i blom omedelbart och mina två squashplantor har en blomma var.

PS. Ge mig lite goda nyheter! Är det till exempel nån som vet hur det gått med det där totalförbudet mot neonikotinoider?! Jag söker på det, men hittar liksom inga nyheter efter mars…

Annonser

Bed of tomatoes

En grej i trädgården som jag ägnat orimligt mycket tid åt, och som hittills inte fungerar alls, är min tomatbädd.

Så här gjorde jag:

Började med en helt igenvuxen remsa, högst upp i min grönsaksterrass, mot väggen, där det alltså borde vara som allra göttigast.


Rensade bort allt ogräs. Det tog två dagar.


Täckte marken med tidningspapper, för att ogräset inte ska komma tillbaka, och skapade en upphöjd bädd genom att lägga tre halmbalar ovanpå tidningspappret.


Sen fyllde jag bädden med jord och gödsel och gräsklipp och grejer.


På toppen la jag ännu mer tidningspapper (misstänker att det är ogräsfrö i min jord…) och så toppade jag med gräsklipp. Kortsidorna avslutade jag genom att placera två brödbackar fyllda med jord och sättpotatis på varandra. Tanken är att jag ska kunna lyfta bort en brödback åt gången, och att den då ska ha massa potatis i sig…


Och så duk, för att det ska bli ännu varmare.

Allt det här tog helt ORIMLIGT lång tid, jag hade extremt höga förväntningar på resultatet och tomaterna fullkomligt hatar sin nya bostad… Naturen alltså. Så utmanande ibland.

Tistel-kris

Alltså tistlar, can’t live with ‘em, can’t shoot ‘em.

Den här skottkärran är fylld med kanske hälften av tistlarna som jag precis drog upp för hand. Det tog en dag. Jag har fortfarande ont i ryggen. I en sekund trodde jag att jag hittat en mariatistel, men det stämde inte.

Så jag har börjat samla på tisteltips, för att försöka se nån sorts slut på detta vansinne. Här under är min (inte jättelånga) lista hittills. Fyll gärna på med fler tips om du har!

* Just nu, i början på augusti, är egentligen lite sent att rensa tistlar. Kompensationspunkten är när knoppen precis har bildats, vilket snarare är i slutet av juli. Om man rensar då gör man som mest skada (muahahaha! [förlåt]).

* En grej jag själv upptäckt: om man istället klipper ner alla tistlarna så fort dom visat sig på våren kommer dom tillbaka lika starkt igen, med enda skillnaden att dom, likt en hydra, får fem blommande stjälkar istället för bara en per planta. Rekommenderas EJ.

* Ett problem jag har med mina fulla skottkärror (omkring tio stycken, om man även räknar tistlarna jag slog med lie), är var jag ska göra av dom. Nån tipsade om den grymma idén att SYRA dom. Alltså lägga tistlarna i tunnor (jag använder gamla rena latrintunnor), fylla med regnvatten och mikrobakterielösning (jag använder bokashi-EM, och började experimentet igår, så jag kan inte recensera än) och sen låta stå i tre veckor. Tistlar är så sticksiga att de inte går att använda i täckodling, men efter syrningen så mjuknar stjälkarna, och dom går att lägga i kompost/på odlingen. Geni.

* Marktäckning är det enda hållbara alternativet (det ENDA) för att få bort tistlar. Men markduk är DYRT. Jag fick ett tips om att köpa markduk av företag som jobbar med grus och vägganläggning, där duken ofta är billigare, men eftersom jag behöver täcka typ 500 kvadrat blir det fortfarande mycket pengar. Drömmen just nu är kartong. Massvis med kartong. Tänker fråga på Ikea och sätta upp lappar i närområdet. Var precis på tippen och dräglade över kartongcontainern.

* Man kan äta tistelblommor. Jag är självförsörjande.

* En välgödd gräsmatta som klipps regelbundet ska kunna motverka tistlar. Det här låter rätt, eftersom stället där mina växer är supermagert, och gräset kämpar för överlevnad.