Villakaka

En sak som jag vet bortom allt tvivel, nu efter att jag har hyrt ett torp i sex år, är att hus kräfva dessa kakor. Att vara i torpet utan tillgång till muffins, småkakor eller nån form av mjuk kaka är… ja det känns ju fel att använda ordet tortyr i dessa tider, men låt oss notera att det var ordet jag TÄNKTE använda. Nu är jag husägare och jag kan bara gissa att behovet av kaka kommer att växa. Här är till exempel ett recept jag precis rasade på i Financial Times, som jag tror kommer att komma väl till pass vid något tillfälle.

honung- och nötkaka med havreskorpa

Till skorpan

• 100 g smör, rumstempererat och i kuber
• 50 g demererasocker
• 180 g havremjöl
• 1 nypa salt
• 1/2 tsk muskotnöt, riven
• 1/2 tsk kaffepulver
• 1 apelsin, det rivna skalet
• 1 msk pressad apelsinjuice

Till fyllningen

• 120 g pekannötter
• 120 g cashewnötter
• 100 g hasselnötter
• 10 g kaffe, hela bönor eller pulver
• 1 rågad nypa havssalt
• 150 g honung
• 150 g strösocker
• 80 g smör
• 3 ägg
• 1/2 tsk muskotnöt, riven

1. Börja med skorpan. Mixa alla ingredienser i köksassistent med paddel och kör tills degen är mjuk och lite klibbig. Smöra en form med löstagbara kanter. Tryck ut degen i formen, även upp på kanterna. Ställ i kylen en timme.
2. Sätt ugnen på 170C. Hacka nötterna och kaffebönorna mycket grovt – vissa ska vara halva och flera ska fortfarande vara hela. Värm honung, socker och smör tills sockret har löst sig helt. Ställ åt sidan 10 minuter. Vispa ner äggen i sockerblandningen, och tillsätt sen muskot och alla nötterna.
3. Häll blandningen i det kalla pajskalet och grädda 20 minuter. Rotera formen i ugnen och grädda ytterligare 20-25 minuter tills nötblandningen stelnat. Låt svalna minst 30 minuter innan formen öppnas och minst 30 minuter till innan du skär upp.
4. Servera med tawny port eller om du känner dig äventyrlig brandy eller calvados. Jag kan inte tänka mig att lösvispad grädde är äckligt till.

Annons

Jag – en novellist

Hallå jag har skrivit en novell! Det är ju egentligen min andra – min första var Kongo, rumban och jag som finns som e-bok på svenska eller som fysisk bok på engelska.

Den här nya novellen heter Att så ett frö, den ges ut av Novellix och ingår i asken Låt det växa. Utgivningsdatum är 23 mars 2023, vilket känns numerologiskt bra.

HÄR kan du köpa asken och om jag förstått det rätt så har jag också en RABATTKOD (get it? ”rabatt”…. 😄). Skriv in latdetvaxa15 så får du 15% rabatt på köpet.

Det är en superfin liten box, och det jag tycker är genialt med dessa noveller är att du kan ha asken i hallen, och när du kastar dig ut för att gå till frisören, eller åka pendeltåg, eller något liknande, så kan du helt enkelt stoppa en liten bok i fickan. En ÄKTA pocketbok helt enkelt. Och så när man får fem minuter över är det lätt att plocka upp boken istället för mobilen. För den som strävar efter en gnutta mindre skärm i livet. Tycker det känns himla fint och livsbejakande hur som helst.

Ny grej-alert! Smörpapper!

Först kallade jag det här för kalkeringspapper, men sen insåg jag att kalkeringspapper är tvärtom – något man lägger UNDER pappret man ritar på för att få en exakt kopia. Så det här kallar jag nu för… smörpapper. Ett papper man lägger OVANPÅ sin ritning, för att fritt kunna rita dit idéer och sen ångra sig. Eller rita idéer i lager på lager. I just den här boken, Monet’s Passion, så fortsatte det till exempel med växtlighet runt huset. Där fanns också ett segment med blomsterrabatter, där formen av rabatten utgjorde ritningen och smörpappret innehöll de växter som blommad först vår, sen ett papper med sommar, och till sist ett papper med höst. Så att det gick att se varje säsong för sig. Hur som helst, extremt smart tyckte jag!

Slanga på

Jo, det är dags att röja ur trädgårdsboden vilket fått mig att tänka mycket på gamla slangar. Gamla slangar som läcker och som jag av någon anledning absolut inte kan slänga. Jag har betydligt fler såna än jag har slangar som fungerar. SÅ här är några idéer på hur man återanvänder en gammal trasig vattenslang. Samtliga kommer från Pinterest. Jag är ej smart nog att komma på sånt här själv.

Som skydd för skärande ytor – klipp en lagom lång bit av slangen, skär upp den på längden och trä över till exempel sågen, lien etc.

Som nypa – jag brukar göra polytunnlar och väggväxthus av elrör som jag böjer ner i jorden, eller fäster mot en vägg med speciella elrörsnypor. Sen drar jag över fiberduk, bubbelplast eller vad jag nu har, och fäster duken mot rören med samma speciella nypor. Det borde dock funka lika bra med snuttar av vattenslang, avklippta och uppskurna på samma sätt som ovan.

Som upphängare – fäst upp en gammal slang på väggen, i lagom stora öglor fästade med skruv eller spik med jämna mellanrum. Stick ner spadar eller krattor, eller häng sekatörer eller häcksaxar i öglorna.

Som korgmaterial – det här är den idé som verkar roligast, knäppast och svårast. På pinterestsidan jag hittade var det två personer som kommenterade ”Superlätt, jag har gjort flera stycken, vilken succé” och en person som skrev att projektet var närapå omöjligt men att hen var nöjd med resultatet trots hen nu hade blödande sår. Så tanken är att du helt enkelt rullar lager på lager av slang i den korgform du vill ha. Slangvarven fästs ihop två och två med spännband, tills du har en korg som är så hög som du vill. Jag tänker att det här borde vara en perfekt korg att förvara stående verktyg i, som grepar och liknande. Samma princip går att använda vid mattvävning osv, men jag tycker det känns lite halt…

Ett par silkesstrumpor, tack!

En liten text om när jag tyvärr lyckades köpa ett par strumpor, samt tack och lov lyckades köpa ett hus.