Conran Says

Förra sommaren planterade vi ruccola (the fail-safe veg!) mitt i juli, och vi nickade när alla andra berättade hur ruccola inte går att misslyckas med, men tänkte i hemlighet på vårt land som var fullt av små bittra blad, och en lång tunn stjälk med en oansenlig blomma i toppen.
Sallad + högsommarsol = misslyckande.

Terence Conran skriver i Kockens Trädgård att man kan odla sallad i skuggigare lägen under sommaren, vid ett träd till exempel.
På skuggiga platser passar växter med vita blommor extra bra också. De lyser upp i mörkret. Som ätlig sommarmalva till exempel. Den blommar fint, och bladen går att använda som spenat, ungefär.

Annons

Kvällens upptäckter

För lite mer än en vecka sen åkte mangoldfröna ner i pluggboxen. Jag kunde inte vänta. Och det visar sig, helt förvånande, att alla de där trädgårdsböckerna där det står att man inte ska starta mangolden för tidigt eftersom den inte trivs i kruka, har fullkomligt rätt. Nu har jag 10 stycken centimeter-långa sorgliga sytrådar som snirklar sig på jorden.

Det visar sig dessutom, efter bara ett enda, två dagar långt, försök, att alla de där trädgårdsböckerna där det står att man ska klippa ner sina unga salladslök-plantor till 5-6 cm OCKSÅ verkar ha rätt.
Spännande utveckling. Tänk om allt som står stämmer. Då skulle jag kunna sluta göra fel!

Och nu, över till de dåliga nyheterna

I senaste numret av tidningen jag jobbar på är det en artikel om GMO, genmodifierade grödor. Artikeln är inte helt igenom positiv och inte helt igenom negativ, den är mer ett seriöst, objektivt försök att verkligen titta på faror och fakta.
Men den skrämde ändå vettet ur mig. En växt med inbyggt insektsgift som inte blir angripen av några sjukdomar? Är jag den enda som tycker att det stavas U*N*D*E*R*G*Å*N*G?
En av forskarna säger att de inte tog fram GMO för att tjäna pengar, utan att de gjorde det för att de såg den enorma potentialen, GMO-tekniken skulle till och med kunna sätta stopp för världssvälten. Men det är ju så klart inte forskarna som är problemet. Förutom en och annan Dr Död genom historien brukar forskare vara ansvarsfulla. Men livsmedelsindustrin? Vill vi verkligen sätta superresistenta übergrödor som inte viker för något och stöter bort insekter i händerna på industrin som gav oss hönor utan ben och kavlar som blöder till döds genom huden? Kan nån ge mig ett INVASIV ART!

Jag ser en framtid fylld av människor, mårdhundar, mördarsniglar, skarvar, kirskål och enorma, ogenomträngliga fält av björnbär och majs, med jättetaggar och blast som rakblad som genmodifierades dit från hajar för att hålla djuren borta.
Vad kul det kommer bli. Och gott och nyttigt!

I Just Called to Say, I TOLD YOU SO

I nummer 1/2009 av Koloniträdgården skriver Ann-Lis Pedersen om att kaotisk odling är den bästa om du tycker om att inte ha skadeinsekter i trädgården.

Eller, hon skriver inte exakt så, det är kanske mer min tolkning, men hon berättar att när insekterna liksom nervösflyger från blad till blad, som man kan se att dom gör ibland: lyfter, landar, lyfter, landar, så håller de på att identifiera växterna. Fyra stopp behövs sammanlagt, för att de ska bestämma sig för om mina grönsaker verkar goda. Om de inte får sina fyra nedslag, då rör de sig vidare. Så om man odlar lite grönkål, lite fänkål, en och annan lavendel och så ringblommor strödda överallt, då blir det för få stopp för de slöa fulingarna.
Långa, bruna jordremsor mellan växterna gör också att de gröna grönsaksremsorna ser ut som behändiga landningsbanor uppifrån. En tät, grön massa av växter som hjälper varandra är bättre.

Mel Bartholomew skriver ju också i Square Foot Gardening, att det egentligen inte finns nån anledning till långa, spikraka rader i en privatgrönsaksodling. Det är bara nåt hemmaodlare mimat efter professionella odlare, som ju är tvingade till den formen, för att deras maskiner ska kunna sköta planteringarna.

En kaotisk odling, som mer liknar hur det faktiskt ser ut i naturen (där det ju sällan blir några massangrepp), är bättre, enklare, snyggare och coolare.

And i mean it from the bottom of my heart!

Landshares

Varför finns inte det här i sverige? Eller kanske: finns det här i sverige?
Det är en site där folk som har en trädgård som de inte orkar/kan ta hand om, matchas ihop med någon som inte har en trädgård, men vill odla. Jag har läst om det på massa andra ställen också.
Sjukt smart idé.