Månadens, nej, årets roligaste!

I helgen var vi på lotten för att fylla den här lilla hundhagen med förr-förra årets fina kompost. De lite grövre, oförmultnade bitarna längst ner så det blir luftigt och genomsläppligt och så den smuliga matjorden högst upp. Vi började gräva i komposten och först var det så här, ”Oj här ligger det en mandelpotatis, den måste nån annan kastat hit, vad dråpligt.” Sen var det så här, ”Oh my god, hela komposten är smockfull med mandelpotatis!” Varför mandelpotatis? Vem vet! Kanske hade vi en kräftskiva för två år sen med mandelpotatis och kastade några gröna på komposten. Men helt klart är att de stormtrivts.
Det betyder så klart att det är för låg temperatur i min kompost, men jag bryr mig faktiskt inte. Jag fick fem kilo mandelpotatis utan någon som helst ansträngning! Mysteriet är så klart att vi inte sett någon blast alls, men whatever.
Det är inte den allra godaste potatis man någonsin ätit. Det kan ju bero på att några av dem redan börjat gro, men även på att vi faktiskt inte har någon aning om vad det är för sort. Men det har även fått mig att komma ihåg vad härligt det är med riktigt rustik potatis, sån man måste skala. All potatis nu för tiden är så färsk och skallös.
Det här betyder ju DESSUTOM att potatis alltså går jättebra att höstså! Så det har vi gjort nu. Några av de nyfunna potatisarna kastade vi i den nya komposten, och några planterade vi ordentligt i ett land.
Woho!

Annons

Bästa filtreringen

Min kompis Emma berättade för länge sen om en sorts kaffefilter-hållare i keramik som Melitta gjorde på 50-talet. Man använde den precis som filterhållaren i en el-bryggare, men det var fristående och eftersom det var i keramik gick det att hälla kokande vatten i det (istället för fesljummet, som i el-bryggaren).
Vi har ingen el på lotten, och dessutom har jag plastskräck (jajamensan), så därför har jag spanat efter det där filtret i varje skräp-butik jag varit inne i. Men jag har aldrig hittat något bättre än halva uppsättningar av den där roliga kaffebryggaren som består av två bubblor i glas (det är alltid bara den övre delen som finns till försäljning).
Huuur som helst, nu var jag inne på det spexiga fiket Coffice på Södermalm (hälften kafé, hälften kontor – jag vet, stockholmare!) och lo and behold, där fanns det gamla Melitta filtret! Fast nytt, japansk och väldigt dyrt!
Det är klart jag slog till.
Nu ska jag sitta här och dricka mitt nya skållheta kaffe och beställa en plant-in-pod till mannens nyköpta palm.

Pick it up, pick it up!

Ringblomma, kungsljus, johannesört, lavendel *BLISS*

Just nu plockar jag ringblommor helt tvångsmässigt. De slutar liksom inte blomma och jag slutar inte plocka.
Jag torkar de flesta (det var ju nymåne i förra veckan, men en solig dag torkar de ändå ganska bra). Av dom kan man göra te, som hjälper mot magkramp (elak PMS alltså). Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag hinner plocka en vända till också, så att jag får med mig ett gäng färska hem för att laga till den här häxkuren, som jag fick av hippie-Flipper:

• Ta 2 dl färska eller 1 dl torkade örter (typ brännässla, johannesört, kamomill, timjan eller just ringblomma).
• Hacka örterna grovt och lägg i en ren, torr glasburk.
• Fyll på med kallpressad olivolja tills burken är full. Skruva fast locket.
• Inga växtdelar ska sticka upp ur olja, då kan de bli dåliga.
• Ställ burken ljust, men inte för varmt.
• Låt örterna dra i tre veckor.
• Sila olja ner i en ren flaska.

Örtoljan använder man sen som hudkräm. Några droppar för varje kroppsdel räcker, och ringblomman hjälper mot utslag, irritationer och lätt inflamerad hud.

Höstmat

Nu är lotten tvångsmässigt renplockad för i år, och jag har nu gått över till att känna likadant i affären. Spetskål, kålrabbi, pumpa – nån måste ta med sig alla de där grönsakerna hem, nu!
Därför har jag de senaste dagarna lagat höstmat så att spisen bågnat. Här är några av favoriterna.

BUTTERNUT-PUMPA PÅ TRE SÄTT

Det har ju varit total butternut-hajp senaste åren, och man vill ju inte missa en hajp, så i veckan släpade jag hem en femkilos-koloss. Planen var att göra en soppa, en pasta (den HÄR låter fantastisk) och sen kuba upp resten, rosta bitarna i ugnen och frysa in (om man inte rostar för hårt kan man sen använda bitarna precis som färsk pumpa). Men efter att jag ugnsrostat halva pumpaan var jag så trött på att skala att jag bestämde mig för att baka den andra halvan hel i ugnen. Receptet snodde jag från Jamie Olivier, han gör på en hel men jag gjorde på en halv, och det gick till ungefär så här:

• Halvera butternut-pumpan och skrapa ur en del av fyllning i den solida delen av pumpan med en sked, så att pumpa-halvorna blir till två ekor.
• Fräs det urgröpta pumpaköttet med lök, blötlagd svamp (spar lite av blötläggningsvattnet), soltorkade tomater och kryddor (till exempel chili, krossade korianderfrön och rosmarin).
• Lägg till ris (jag använde risoni, och jag tror att det blir bättre) och rostade pinjenötter, tillsätt lite av svampvattnet och puttra i typ två minuter. Salt och peppra.
• Lägg tillbaka allt i pumpakroppen, och tryck ihop de två halvorna igen.
• Slå in i folie (eftersom jag gjorde en halv slog jag in den delen riktigt tajt i folie) och baka i ugnen på 225° i typ 1 timme.

Det var lite, lite ”skolbespisning försöker laga vegetariskt” över rätten (det var därför jag tog risoni istället för ris – mer classy) men smaken var god och extremt höstig.

Men den verkliga vinnaren var de rostade kuberna. Det enda jag gjorde var att köra runt dom med olja, salt och peppar och sen in i ugnen på typ 200° i nån halvtimme. Dom smakade ljuvligt, både nötigt (duh!) och väldigt sött utan att vara vara kvalmiga. Ytan blev krispig och nästan lite klibbig av pumpasocker. Yumm!