dsc_1296.jpg

Höbalar istället för sideboard, kastrull istället för ishink, rosé istället för… Nej, jag menar rosé, punkt!

Dom kallas för ”garlic scapes” på engelska, och jag tror att jag älskar dom. Folk på internet verkar pickla dom, men jag blancherade dom och stekte dom i smör…

dsc_1304.jpg

Den där gången vi var ute och kollade på dimman…

dsc_1299.jpg

”The Fog”, en film om Jamie Lee Curtis som odlare.

2016-07-10 19.21.20

Jag kan tyvärr berätta att jag hittat YTTERLIGARE ett gott skäl att dricka vin: flaskorna blir till fina grönsakslandsavdelare.

2016-07-31 09.15.48

Att matcha pålägget till porslinet. (Det som ser äckligt ut till höger är gröt. Den innehöll russin och äpple och var alltså skitgod)

2016-08-07 16.24.59

Låt mig presentera ”Mulch Paper” av Stora Enso. Vi har precis inlett en passionerad affär.

2016-08-09 13.58.35

Hårdbevakning av torpet.

2016-08-10 19.49.24

Den allra första skörden är sen, men så god att allt annat är glömt.

Nån månad i bilder

Hallon 💟 röda vinbär

Jag läser just nu Christopher Lloyds getefina ”Gardener Cook” och han rekommenderar att ALLTID addera rödvinbärssaft i hallonsylten.

Såhär säger han:
1. Sjud hallonen i sin egen saft i 20 minuter, tills dom är mjuka.

2. Häll i socker, 375 gram till 500 gram bär.

3. Sjud vinbären separat, tills de saftat sig. Låt dom rinna av i en sil eller saftduk, och blanda sen saften med hallonen.

Tricket ger hallonsylten en intressantare, mindre kvalmig smak, och gör att sylten stelnar lättare, typ som när man använder citron gissar jag. Röda vinbär istället för citron, så himla smart.

Ostron-idé!

Du vet dom där fula små plastflärparna med växtnamn man får med när man köper plantor? Eller dom där nästan lika fula vita plastpinnarna som man själv skriver på när man sår? Det som är bra med dom är

1. Att man minns växtens namn 

2. Att dom är vita så dom syns mot jorden 

Allt annat är dåligt. 

Och du vet hur man alltid spar ostronskal för dom är så himla fina och NÅN gång måste man ju komma på nåt smart att göra med dom? 

Den gången är här nu! 

TV Personalities

Blommande johannesört

Blommande johannesört

Jag å örterna va på TV. Igen.

Det här är grejerna jag pratade om. Eller i alla fall hade tänkt hinna med att prata om.

1. Myskgräs
Jättespännande gräs som kallas ”holy grass” på engelska. En kompis till mig bränner det som rökelse, och hon blev provocerad av att det var så extremt dyrt att köpa, så jag sådde lite åt henne och nu är jag superförtjust. Om du druckit polsk vodka med ett grässtrå i så har du smakat myskgräs. Jag har inte testat, men en kompis tipsade mig om polsk äppelpaj: grumlig äppeljos, myskgräsvodka och icke-homogeniserad mjölk. Varning dock för att gräset verkar bete sig lite som kvickrot, som jag hatar. Rotbarriärer rekommenderas, tills vi vet om det kan uppföra sig eller inte.

2. Myskmadra
Odorata i det latinska namnet, precis som på madran och gräset här ovan, betyder att man fått tag på nåt som luktar starkt. Myskmadra är bra i rabatten om man inte gillar att ha bar jord – den brer ut sig som en skir, grön matta. Färsk myskmadra är luktfri, men kransar med torkad myskmadra har använts mot onda ögat. Man har använt myskmadra för att krydda likör och vitt vin, och på finare restauranger kan den dyka upp i glass och sånt. Lätt varning för att myskmadra innehåller kumarin, vilket verkar vara en gnutta giftigt, så om man känner sig osäker kan man ju hålla sig till doften.

3. Citronverbena
Blir till jätte-, jättegott te! Första gången jag drack det blev jag så lugn att det kändes som om jag fått en partiell anisktsförlamning. I ”Trädgårdsmästarens anteckningar” tipsar André Strömqvist om att göra en sirap på citronverbena och mynta, som ett sätt att bevara smakerna till vintern, vilket jag känner att jag måste testa snart.

4. Doftpelargon
Tyvärr ska man inte äta sina krukväxter – de är tokbesprutade. Så doftpelargon från frö, eller köp av Pelargonsällskapet, och dubbelkolla att odlaren inte använt gift. ”Dr Westerlund” är extra god till björnbär. En likör på vodka, björnbär, vitt vin och socker är god på glass, eller istället för Aperol i en Aperol Spritz (som då smakar både friskt och rosigt, eftersom doftpelargon är samma sak som rosengeranium). Om du vill undvika alkohol så går det alltid att göra pelargonsirap istället, och blanda med till exempel sodavatten. (När jag skriver sirap är det alltså samma sak som dom i Frankrike kallar för sirop: typ en sockerlag kryddad med bär eller örter).

5. Malört
Snart blommar malörten! Blomstänglarna i snaps blir till nektarsmakande beska droppar.

6. Groblad/loppfrö
Groblad är det klassiska botemedlet mot bölder, vilket verkar ha varit ett stort problem förr i tiden. Bölder, mask och gas verkar ha varit topp tre krämpor förr. Testa också groblad på insektsbett. Min nya författarbesatthet, Annemarta Borgen, behandlade grannungarnas finnar med groblad. Vissa arter av groblad får den sorts frö som säljs som loppfrö på hälsokosten, och de har samma effekt som linfrö. När de hamnar i magen sväller de upp och slemmar till sig och hjälper på det sättet mot både förstoppning och diarré.

7. Johannesört

Hej favoritört! Johannesört i snapsen blir till klassisk hirkum pirkum – färska blommor ger sötare, röd snaps, torkade blommor ger bittrare, brun snaps. Man brukar ju säga att man ska vara lite försiktig med johannesört – den trivs inte ihop med syntetisk medicin till exempel. Men i det här fallet gissar att de negativa effekter som den svamp (eller vad det nu är) som alkohol är slår ut eventuella negativa effekter av johannesört. Still tho, läs på innan du snapsar loss.

8. Pepparrot
När man väl lärt sig känna igen pepparrotens bladen ser man den överallt. Den är invasiv, men har du den redan i din trädgård är det bara att underhålla den, då har du pepparrot hela vintern. Lägg i vodka i några timmar och söta med honung så håller du dig parasitfri under nästa surströmmningsskiva.

johannesört snaps mat

En flaska hirkum pirkum, infryst i ett isblock, för att den ska hålla kylan

Murgrönetvätt – på allmän begäran

Just den här murgrönan gör en cameo i "Herbariet"

Just den här murgrönan gör en cameo i ”Herbariet”

Marie bad om receptet på murgrönetvätt som jag pratade om i TV, här i kommentarerna, och jag tänkte att nån mer kanske vill ha det.

Perfekt på torpet till exempel. Jag använder tvätten specifikt till mörka, ultrakänsliga plagg av typ kashmir och pashmina (av vilka jag har prick två). Tvätten är mild men ska kunna färga mörkt, så undvik ljusa plagg.

Murgrönetvätt för lyxull
Lägg några nävar väl sköljda murgröneblad i en normalstor kastrull och täck med vatten. Färska blad finns ju året runt på denna ljuvliga växt, men torkade funkar också.
Koka upp och låt sjuda under lock 5–10 minuter.
Sila bort bladen och låt avkoket svalna.
Diska ur ditt badkar eller handfat.
Lägg det svarta eller mörka plagget i hon och blöt ner det med kallt eller ljummet vatten.
Korka till hon.
Slå avkoket över plagget och låt dra nån kvart.
Skölj i rent vatten och följ sen torkanvisningar för just din typ av lyxull.

PS. Samma tvätt går att använda i håret, om du är mörkhårig! (för blondiner rekommenderas andra grejer)

Hittat citat – Bodil Malmsten

När jag skrev Herbariet fick jag under en period en fruktansvärd prestationsångestrelaterad skrivkramp. Jag brukar aldrig ha skrivkramp. Det är oftast bara att sätta sig och skriva. Om jag inte klarar det har jag trick (bli full, skriva vad som helst och se vad som händer, blunda medan jag skriver, öppna ett mail och låtsas att jag skriver till en kompis etc). Men den där våren och sommaren var skrivkrampen som en kvävande, impotent, klibbfuktig matta som tröck mig mot marken, månad efter månad. Jag tänkte mycket på det där som Kerstin Thorvall sa, om att man får fin hy av att gråta, och att jag var på väg att göra min dermatologs barn arvlösa.

Och sen, i bytesrummet i tvättstugan, tog jag för första gången en bok: Bodil Malmstens ”Priset på vatten i Finistère”. Och, vafanihelvete!?, den handlar ju om odling och skrivkramp och att skriva en bok om odling trots att man har skrivkramp!!! Och om växtkommunikation, vilket min bok OCKSÅ handlar om! Och den var så skickligt och roligt skriven, men på ett så lätt och fluffigt sätt att man inte märkte det om man inte koncentrerade sig.

Och försiktigt, försiktigt började min egen skrivkramp lätta. Ganska snabbt började jag ransonera: när jag kommit halvvägs igenom boken fick jag inte läsa mer än en sida om dan. Jag hade mardrömmar om att jag skulle läsa klart boken innan min egen var fördigskriven, och att impotensen skulle komma tillbaka. Jag fantiserade om huruvida jag skulle våga signera en bok till Bodil, och huruvida jag skulle våga be min kompis Stefania att ge den till henne, eller om det skulle uppfattas som smaklöst.

Men sen behövde jag inte fundera mer på det mer för den 6 februari 2016 dog Bodil, och den 15 mars kom ”Herbariet” ut och nu när jag hittar det här fotat bland mina gamla säkerhetskopior blir jag tårögd av så himla många olika anledningar.

Författare: Bodil Malmsten
Bok: Priset på vatten i Finistère
Sida: 115
Skapelsedatum: 25 juli 2015, 23.42

2015-07-25 23.42.17

Kom å köp! Herbariet-merch

Eftersom alla skojar om att jag är den rockande odlaren (”Rock i rabatten!”, ”Bas och basilika!” etc) bestämde vi oss för att göra en band-tischa till Herbariet.
Den kostar 300 pix och du köper den genom att maila en beställning till

josefin.ekman at nok.se (och så byter du så klart ut ”at” mot @)

Vi börjar få lite dåligt med small, men medium och large finns kvar. OCH killar kan ha den också! Med en jeansväst och ett par Lemmy-shorts? I’d tap that, som man sa förr i tiden.

Print-designen är gjord av Stefan Fält.
Kirlianfotot är taget av Valdemar Asp.
Copyn är av Blue Öster Cult.

Växten på tröjan är stormhatt vilket ju, för den som känner igen den, ger trycket sin dubbelmening: i vanliga fall tänker man ju att man säger ”frukta icke liemannen” till växten som ska skördas. Men när man vet att det är stormhatt på bilden så blir ju rollerna utbytta…

T-shirten är på TV4 Nyhetsmorgon

Här är t-shirten med på TV4 Nyhetsmorgon

T-shirten hemma hos oss (jag är 165 och har en small, bara som en jämförelse)

Jag är 165 och har en small, bara som en jämförelse.

chrissie xy insulander

Men KOLLA übergulliga killar kan också ha den!!

Ny serie – hitta citatet!

När jag skrev ”Herbariet” (min andra bok) hade jag fruktansvärd prestationsångest. Jag hade varit den hemliga odlaren som lyckats sno ihop en odlingsbok, en bok som de som faktiskt läste den verkade gilla precis lika mycket som jag gillat att skriva den. Nu var jag inte hemlig längre och nu skulle jag skriva en andra bok. CUE: hemska känslor.

Så medan jag skrev läste jag STORA mängder böcker som på olika obskyra sätt relaterade till odling. Det låg lappar med lösryckta citat i minst tre lägenheter, både i och utanför Sverige. Mobilen var full av lösryckta citat. Ibland var jag så trött eller stressad att jag inte skrev ner det jag hittade. Istället fotade jag bara av sidan. Den typen av foton har fortfarande en egen mapp på min dator.

Problemet med att fota saker på det sättet är att det är väldigt svårt att komma ihåg vad tanken var. Alltså börjar här en ny serie, som jag tänker också passar bra som sommarläsning: foton av sidor där det någonstans gömmer sig information som jag vid något tillfälle, kanske mitt i natten, tyckt varit helt avgörande!

Först ut: sid 121 i Masanobu Fukuokas ”One Straw Revolution”.

anteckning DSC_0202

Det självklara här hade ju varit att hänga upp sig på det där med att mat och medicin är två delar av samma kropp. Men jag tror att det jag egentligen var ute efter kanske hade att göra med det Masanobu skriver om vilda växters smak. Under en period var jag fascinerad över det där som hemliga kocken säger: att våra smaklökar blivit så vana vid härsken olivolja och vaniljextrakt att när vi smakar färsk olivolja och äkta vanilj tycker vi det smakar konstigt. Asketism är så himla fascinerande, och jag tror att jag försökte hitta en röd tråd mellan hur man skulle odla, och hur man skulle vänja tillbaka sin mun vid vilda smaker… Kanske.

Två sidor av just nu

Imorgon skulle jag ha varit med i ett tv-program och pratat om vilka örter jag plockar just nu, men det blev avbokat eftersom folk i USA inte kan låta bli att skjuta ihjäl varandra på de mest fruktansvärda sätt. Så istället för att packa väskan och åka tillbaka till stan satt jag på trappen till mitt alldeles nya, pyttelilla torp, blundade mot solen, och försökte känna hur vinden fick de små, små håren i mitt ansikte att röra sig.

Och eftersom jag ändå har en lista på vilka örter jag plockar just nu tänkte jag dela med mig.

Skörd: lavendel, vinterkyndel, vallmokapslar och André Strömqivsts jättefina bok "Trädgårdsmästarens anteckningar"

Skörd: lavendel, vinterkyndel, vallmokapslar och André Strömqivsts jättefina bok ”Trädgårdsmästarens anteckningar”

1. Pepparmynta
Kokas till te. Pepparmynta är försiktigt lugnande, men jag dricker pepparmyntate framför allt för att det är så jävla gott. Kallt friskt vatten, koka upp, ta av värmen, i med några blad och låt dra i 3-5 minuter. Lite honung på det och du är hemma.

2. Citronmeliss
Min citronmeliss är precis på väg att gå i blom, och då blir bladen pyttesmå. Men en stor rugge hänger och torkar i det skuggigaste fönstret. Citronmeliss är en bra hud-ört, så jag har även fyllt en burk med färska blad och stjälkar och toppat upp med sesamolja (min favorit, kokosolja, olivolja, mandelolja funkar lika bra). Egentligen ska man mortla örten innan man gör det, men jag tycker det känns så BRUTALT, så jag river och sliter lite i bladen bara. Citronmeliss kan kanske även hjälpa mot munsår.

3. Vinterkyndel
Det här är en av mina bästa matlagningsörter, av framför allt en enda anledning: det är lag på att använda vinterkyndel i rätter med bönor. I Italien har man alltid vinterkyndel i alla bönrätter (jag älskar att skriva sånt utan att nånsin ha varit i Italien, eller ha något som helst belägg för att det stämmer. Men det här är INTERNET, då får man påstå vad man vill!!). Den allra bästa hösträtten är blancherad, smörstekt mangold med stora vita bönor, vitlök och vinterkyndel.

4. Svartvinbärsblad
Gott som te, ännu godare som smaksättning i rödvinbärssaft.

5. Älggräs
Älggräs är ju den klassiska ersättningen för fläder i saft. Samma kvalmiga, somriga smak. Men jag stoppar även ner färska älggräs-blommor i honung. Om du har fast honung, istället för rinnig, gör så här: börja med att lägga de färska blommorna i burk. Skeda över den fasta honungen och ställ nånstans varmt: på den skuggiga delen av trappan t.ex. Älggräs innehåller salicylsyra och honungen är perfekt i förkylningste.

6. Rölleka
Jag hänger alltid upp ett gäng små blombuketter i fönstret. Dels blir det snyggt, och dels kan blommorna användas i te eller snaps. Rölleka är bitter och hjälper alltså matsmältningen (det är dock nåt meck med rölleka och graviditet, så precis som alltid med örter ska du alltid kolla upp hur de funkar med just din situation/medicin/etc). Unga rölleke-blad är ljuvliga friterade, särskilt till primör-morötter.

7. Murgröna
Jag ser alltid till att ha en stor (och då menar jag STOR) burk torkade murgröneblad hemma. Murgröna innehåller saponiner och kan alltså användas istället för tvättmedel, särskilt på landet, om man inte vill spola ut massa tvättmedelshemskheter i naturen.

8. Kungsljus
Det här är inte världens mest användbara ört, men jag älskar den av två anledningar: Torkade blommor brukade användas som facklor, och torkade blad som innersula i skorna. Jag använder ofta Converse även på vintern, och det är något med plastsulan i dessa basketskor som gör att fötterna omedelbart fryser till is när det är under typ 5 grader varmt. Så i våras testade jag kungsljus-innersulor, och de var HELT ljuvliga. Har aldrig varit så varm om fötterna. Tyvärr smulas bladen sönder när man går. Alltså händer det fortfarande att jag (och med jag menar jag ”min man”) dammsuger upp smulor av kungsljus-blad här och där i lägenheten.

Nytt avsnitt av GrönsaksLandet – bevattningsspecial

Alright, nytt avsnitt av Bella Lindes och min podd! Lyssna HÄR.
Jag kommer med ett smärre avslöjande, och så pratar vi vatten, vatten, vatten.

feathered fish pamela love jennifer herrema

Det här är loggan till Pamela Love och Jennifer Herremas märke Feathered Fish, bara eftersom, tja… PISCES antar jag!

MEN jag glömde så klart att både berätta och fråga Bella om tusen och en saker, precis som det alltid.

Här är grejerna jag hade tänkt prata om:
* Boken ”Att skörda regnvatten” – hörde talas om den när jag var och tjattrade om odling i Tomelilla i våras. Har ej läst än, men är extremt intresserad av smarta sätt att skörda regnvatten.

* Hur gör dom i Australien?
I Australien är det ju konstant vattenbrist, och där har folk en massa trick, till exempel att ingen sköljer disken, vilket chockade mig djupt när jag var liten. Men alla har även sina egna vattentunnor på taken, vilket man ju så klart vill ha. Undra hur en sån funkar…

* Alla former av täckodling
Vi pratar om det litegrann. Men jag är också nyfiken på om svart markduk är effektiv som vattensparare. Fast det är ju samtidigt så FULT. Vad gör man åt det? Just nu täcker jag med tidningspapper, ogräs och gräs, men dock inte sly och ris, eftersom jag märkt att det inte faller sönder, utan bara gör det svårt att så och plantera i flera år framåt. HALM är ju drömmen, men så SJUKT svårt att få tag på.

* Spara vatten inomhus
När jag sår inomhus använder jag ofta kapillärmatta och vattenmagasin (man fyller upp magasinet, mattan suger upp vatten, och krukorna hålls fuktiga när de står på den blöta mattan). Så för att slippa använda det allra bästa dricksvattnet brukar jag ha en vattenkanna och flera flaskor vid kranen i köket. I dom samlar jag upp vänta-på-kallvatten-vattnet. Avsvalnat äggvatten är extra bra till chili och tomater och sånt, eftersom det blir lite kalk i vattnet från äggskalen.

* Kapillärmattor
Kan jag bara säga en gång till hyr grymma dom är? Älskar kappilärmattor, perfekta på semestern. Det ska finnas för utomhusbruk också, men det kräver ju att allt man vill ha vattnat odlas i krukor med hål i botten.

* Kapillärsnören
Samma idé som mattorna, fast i snörform: mina består av ett snöre, inneslutet i plast (för att minska avdunstningen gissar jag), med en naken snörstump som sticker ut i varje ända. Först blötläggssnöret, så det är genomblött även innanför plasten. Krukan vattnas upp så även jorden är riktigt blöt. Sen sticks ena snörstumpen ner i ett vattenglas eller nåt, och andra stumpen grävs ner i krukan. Inte lika bra, men det har hållit liv i ett par av mina chilis när jag varit borta i nån vecka.

* En droppande dunk
Här var ett trick jag läst om men aldrig testat: för att få vattenälskande växter att trivas går det att ställa en droppande vattendunk vid deras rötter. Borde ju funka som en sorts droppbevattning även under torka! Man skulle vilja veta hur lång tid det tar för en dunk att tömmas bara…

* PET-flaskor
Jag har sett massa olika smarta bevattningslösningar med PET-flaskor, bland annat en där en upp-och-ner-vänd PET-flaska sticks ner i marken med hjälp en liten pip som skruvas på där korken var. På bilden jag såg var botten avskuren, för att man snabbt ska kunna fylla flaskan med vatten. Jag tänker att det borde funka även med bara några hål i botten, så det inte blir vakuum i flaskan (minns du fysikexperimentet i skolan när man fick vända upp-och-ner på ett glas vatten? Det rinner inte ut nåt när det är vakuum). Då minska ju även avdunstningen uppåt, även om det blir meckigare att fylla flaskan.

* Olla
En sydamerikansk olla är ju fortfarande drömmen: en kurbitsformad, oglaserad keramikbytta med lock, som grävs ner vid växten, fylls med vatten och sen långsamt läcker sitt innehåll ut i jorden. Jag måste bara bli miljonär/lära mig dreja, sen är saken biff. Har även en fantasi om att göra naturliga ollor av faktisk kurbits-pumpa. De blir ju ihåliga när de torkar, och så kan man borra hål i botten på dom bara. Odlar under sommaren, återkommer till hösten!