Vinter @ Vasterival 

För ett tag sen gjorde jag en spellista till Allt om Trädgård, inspirerad av trädgården som omger kompositören Albert Roussels före detta hem. Jag döpte listan till ”Vinter på Vasterival”, och fyllde den med lugna favoriter som Prurient, Sisters Of Mercy och Aphex Twin. Perfekt för deppiga promenader och för dagar när det enda man vill göra är att stirrar håglöst ut genom fönstret.

Du hittar den här 🔽

https://open.spotify.com/user/elinunnes/playlist/5fUpYtv5P74Rd3XtnjbH05

Viktoriansk kruka FTW

Jag älskar att bleka grejer. Det är en så sjuk grej – blekt strandkål smakar sparris, blekt kardon smakar kronärtskocka, blekt rabarber kallas glasrabarber och smakar godis och, sjukast av dom alla, blekt vägvårda förvandlas till endive när man bleker den.

I vanliga fall bleker och driver jag min rabarber med hjälp av den HÄR helt igenom oattraktiva lösningen. Men nu hitta jag precis en äkta viktoriansk blekkruka i keramik från Cadabra design. OCH SNART ÄR DET JUL!? Vad betyder det?

Och när vi ändå kikar på julklappstips, vad sägs om en vattentunna, som kopplas till stupröret, med både lock mot löv OCH en avtappningskran så man inte behöver ner med hela armen i tunnan!? Flera tunnor går dessutom att koppla ihop, så att överskottet från den första rinner över i den andra. Kostar 799 kr från Miljöcenter, och finns HÄR.

Redlove revisited

Rosa äppelmos gjort med hjälp av Ingrid Marie-skal.

Rosa äppelmos gjort med hjälp av ”Ingrid Marie”-skal.

Minns ni det här uråldriga inlägget, där jag fått pippi på ett äppelträd med rödköttiga frukter som heter ”Redlove Era”? Jag fick aldrig tag på trädet, men däremot lyckades jag uppfinna mitt eget knallrosa äppelmos (HÄR).

Inlägget om ”Redlove Era” är ett av mina mest kommenterade nånsin, och jag sammanfattar alla tips i DET HÄR inlägget.

Och nu, i nummer 3 2016 av tidningen Hemträdgården, kastar sig Åke Truedsson in i diskussionen, genom att tipsa om ett gäng rödköttiga äpplen.

  • ”Redlove Era” och släktingen ”Redlove Circle” finns numera att köpa på Gunnebo trädgård i Skivarp. Wiiii!
  • Den tyska sorten ”Vitalister” säljs just i Tyskland och smakar, enligt Åke, ”ok”.
  • Det estniska äpplet ”Veiniöun” säljs på Blomkvists plantskola. Det här äpplet har jag blivit tipsad tidigare också, så det verkar vara en favorit. Åke lägger till att Blomkvists plantskola levererar med bussgods till hela Sverige.
  • Pelaräpplet ”Maypole” funkar endast till mos och jos, inget annat.
  • Baumaux – den franska frö- och växtjätten – säljer rödköttiga sorter. Jag kommer hälsa på Baumaux i vinter, men jag vet av erfarenhet att det är inte är jättelätt att handla ovanliga växter på franska…
  • Sammantaget känner jag dock att det nu, med torp och allt, är MYCKET nära att jag äger ett rödköttigt äpple.

Tomat-mat

Tricket, när hösten övergår i vinter och tomaterna på affären förvandlas till röda påsar fyllda med unket vatten, är ju, som alla vet:

❤🍅ugnstorkade tomater🍅❤

* Ta vilken eländig tomat som helst, men kanske allra helst körsbärstomater (då blir torktiden kortare).
* Det är smart att göra ganska mycket åt gången – dom kommer att paxa din in ugn i flera timmar.
* Halvera tomaterna och lägg dom med snittsidan uppåt på en plåt täckt med bakplåtspapper.
* Stänk över lite olja och någon nypa salt.
* Ställ in i ugnen på lägsta värmen. Sätt en träslev i luckan för att släppa ut kondens, eller lufta ofta.
* Vänta tills tomaterna torkat ur ganska mycket, men inte helt. Det brukar ta ett par timmar. Jag brukar göra mina i en dehydrator (du vet, en sån där svamptork i plast), och då tar det ännu längre tid. Brukar ha den på en hel arbetsdag och gå å känna på dom lite då och då.
* Ta ut tomaterna och låt dom svalna lite. Klart!
* Spar överskottet genom att stapla tomaterna i lager på lager i en glasburk, och täck med olja.
* Nu har du ett lyxigt lager av söta, saftiga tomatiga tomater som är så smakrika att det räcker att strimla dom på toppen av en sallad för att få smaken av solmogenhet.

OK, så allt är det här är common knowledge, eller hur? MEN NU! Nu läste jag precis om KANDERADE ugnstorkade tomater.

Proceduren är precis som ovan, men innan du ställer in tomaterna följer du detta förberedelse-recept:

3 msk socker
1 msk salt
25 gram god olivolja
lite vatten
15 körsbärstomater

Blanda socker, salt och olja i en skål.
Tillsätt vatten så det blir en sandig, blöt sörja.
Kasta i de halverade tomaterna och rör runt.
Ös ut på en plåt täckt med bakplåtspapper.
Fortsätt som ovan.

Dessa sjuka tomaterna passar sen i desserter, eller till vilken salt, getig, italiensk ost som helst, men gärna pecorino romana (lärde mig precis att den från regionen Lazio är bäst).

You are welcome, som dom säger i Amerikat!

Häxor, läxor och Halloween-föreläsningar

Foto: Lina Scheynius, från Herbariet

Foto: Lina Scheynius, från Herbariet

Stockholm, håll i hatten, lås in era getter och korka upp dom beska dropparna – jag kommer till Telefonplan!

Tiden är 31 oktober. Jag pratar 18.00-19.00. Men redan 17.00 håller Telefonplans bibliotek i pumpaskärar-workshop. Det kommer finnas soppa också, så du behöver inte hetsa hem och äta innan.

Platsen är Midsommargårdens aula (ovanför biblioteket). Vilken råkar vara så klassiskt David Lynch att man blir helt svag i knäna. Träpanel och draperier och ett gammalt, vackert piano som nån kanske kommer spela på.

Temat är (så klart) halloween.Få reda på hur du odlar allt från pumpor till rökelse, samt rys av berättelser om växtkommunikation och skräckörter. Häxor, läxor och odlingstips, från det mest ätbara till det allra giftigaste. Iiik!

Priset är gratis. Tacka bibblan för det! Vill du interagera så finns det ett Facebook-evenemang HÄR.

Foto: Valdemar Asp, från Herbariet

Foto: Valdemar Asp, från Herbariet

Kolla kolla dä ä ja! På TEVE!

Den 28 juni 2015 skrev jag ett skämsigt inlägg här på bloggen, om mitt imaginära hus (inlägget fick taggen ”huset”). Skämsigt dels eftersom egendom är stöld, och dels eftersom jag redan har en massa olika ställen att bo på, men ÄNDÅ drömde om ett litet hus (osäker på vilken, men ändå ganska säker på att det är en av dödssynderna).

Under våren 2016 hände bland annat två grejer:

1. Jag blev erbjuden att hyra ett litet torp, igenvuxet och ganska skruttigt, men tillräckligt nära min lägenhet för att jag ska kunna åka dit på mitt vanliga busskort.
2. Jag var med i programmet Go’kväll och pratade om örter med en ytterst parant (och skitrolig) Pekka Heino.

Inte så mycket senare pratade jag i telefon med sötnosarna på Go’kväll, som frågade om de kunde komma förbi och filma på min kolonilott, och jag berättade om punkt 1 här ovan. Det ena ledde till det andra och i mitten på maj kom Go’kväll förbi och började filma på torpet. Nu, några månader senare, har ”Elins torp” haft premiär!

”Elins torp” är en spännande serie i fyra delar som handlar om exakt hur smutsig man kan bli när man anlägger en trädgård från scratch, utan tillgång till dusch. HÄR samlas alla avsnitt, samt extramaterial, alltså:

Del 1 – första besöket.

Del 2  – från lupiner och kaos till grönsaksterrass!

Del 3 – fipplar i hängmattan och tänker på ogräs.

Mina ogräsrensar-trick.

Recept på en grym hårtonic (perfekt för de där somrarna när man inte har tillgång till dusch).

Hur du förgror potatisar, även om du inte är i landet, eftersom du är på väg på bröllopsbackanal i Berlin.

Den där gången jag rymde från ett bröllop för att kolla på asfina Prinzessinengärten.

Osv osv.

PS. HÄR är en spellista jag gjorde inför programmet, med instrumental rock, som ett sorts soundtrack…

GrönsakLandet – nytt avsnitt

1. HÄR kan du höra nya avsnittet av ”GrönsaksLandet”. Om du föredrar att ladda ner finns alla avsnitten HÄR på Itunes också.

2016-09-11-11-29-56-piennolo-tomat-gronsakslandet

2. Det har varit lite förvirring kring dom där fantastiska tomaterna vi pratat om. Dom som man ska hänga upp och låta eftermogna inomhus (det verkar vara en grej att hänga upp dom i lådor, vilket jag tycker verkar supersmart – ba stapla ett gäng flyttlådor på varandra så kan man hänga hur många som helst!). Jag har kallat dom pianolo, ett tag övergick jag till prennolo, men nu är det bekräftat att dom heter piEnnolo. Och alldeles nu precis la favoritkocken Alice Waters upp den här videon, som jag är ganska säker på handlar i alla fall lite om piennolotomater.

Täby here we coooome!

Foto: Valdemar Asp

Foto: Valdemar Asp

Imorgon, tisdag, 20 september, 2016, håller jag SALONG i Täby. Litterär salong. Det är egentligen bara ett annat ord för föredrag, men jag gillar det så mycket att jag kommer använda det hädanefter.

Jag kommer tjattra om kätteri, orera om odling, äta örter, mala på om medicin… Allt det roliga/goa. Kom!

Det är gratis men du måste anmäla dig. Det gör du till Näsbypark bibliotek (på 08-5555 87 34 eller nasbyparks.bibliotek@taby.se).

ALLTSÅ
Plats: Näsbypark bibliotek
Tid: 18.00-19.00
Datum: 20 september, 2016
Pris: gratis! (se ovan)
HÄR kan du läsa mer och säkert hitta typ vägbeskrivningar och sånt.

Foto: Lina Scheynius

Foto: Lina Scheynius Kom å smaka kunskapens frukt!

Några ord om formen #Herbariet

”Herbariet” är ju nominerad till Svenska Designpriset (rösta du med!). Så här kommer lite bakgrund till vissa delar av formen (fattar ej typsnitt och sånt, så det lämnas därhän).

Stefan Fält, alias art directorn, alias ”mannen” här på bloggen, alias min man, är den som gjort ”Herbariet”.
Han funderade länge jättenoga på formen.
Sen en dag, på gatan i Paris, tvärstannade han och sa ”Vi ska aurafota växterna”.

1_plommon_1-valdemar-asp-kirlianfoto-kirilian-photo-plum-herbariet

Foto: Valdemar Asp

Då visste vi inte hur det gick till, eller ens att det var en grej, men efter några sökningar visade det sig att det heter kirlianfoto och att folk på internet bygger sin egen kirlianutrustning för att typ jämföra ekologiska och icke-ekologiska grönsakers utstrålning. Det finns till och med en thriller i ämnet, ”The Kirlian Witness”, som handlar om ett gäng krukväxter som ska måste peka ut en mördare. Vi visste fortfarande inte hur man gjorde, men våran kompis Valdemar Asp jobbar som fotograf och är dessutom utbildad ingenjör, så vi bad honom söka på saken. Efter bara några dagar hade han utfört ett första, lyckat experiment. Sen byggde Valdemar, tillsammans med sin pappa (piratradioentusiasten) en utrustning för kirlianfoto i en bastu i Tullinge. Valdemar berättar smart och bra om fotona HÄR.

Men boken är ju inte bara vetenskap. Långt ifrån. Vi behövde någon som representerade mystiken också. Lina Scheynius har varit en favoritfotograf länge-länge och jag uppvaktade henne med små magiska paket på posten (Lina bor i London). När Lina sa ja fick hon en lång lista på saker som mannen var ute efter:

olycksbådande träd
fingrarna i jorden
mystiska flaskor med tvetydiga vätskor
växt som försöker säga nåt
osv.

Foto: Lina Scheynius

Foto: Lina Scheynius

Som en privatdetektiv gav sig Lina ut för att leta upp allt. Den knepigaste grejen att hitta var spikklubba. I flera månader skickade Lina mail med subject ”Är det här spikklubba?”, innehållande vackra bilder på alla möjliga olika växter som ingen av dem var spikklubba. Hennes foton på änglatrumpet var så bra att jag övervägde att bara skriva om spikklubbs-kapitlet istället. Vår sista utpost i jakten var det helt underbara medicinska museet Herb Garret. Museum är egentligen missvisande. Det är mer bara som en gammal torkvind som är helt fullsmäckad med läskiga gamla kirurgverktyg och all världens medicinalväxter.

Foto: Lina Scheynius

Foto: Lina Scheynius

Där finns inget register, inga lappar, ingen ordning, bara staplar och åter staplar av coola dammiga grejer. ”Är det här spikklubba?” frågade Lina, ”Det här då?”.

Vi var där i några timmar. På nåder. Det dök upp en skolklass som fyllde hela rummet och tjöt inför de fruktansvärda barnmorsketängerna. Jag trängde mig förbi skolklassen, ner för spiraltrappan till receptionen för att fråga om Lina kunde komma tillbaka och fortsätta leta en annan dag (det fick hon, på nåder). Och när jag trängde mig upp igen stod Lina och glittrade bland alla barnen och sa ”Jag har hittat den.” Längst ner, i ett dammigt, låst glasskåp som ingen på plats hade nyckeln till, inklämd bland giftflaskor (och etiketter med ord som ”cocain”, ”ergotamin”, ”atropin”) fanns vår spikklubba. Lina ålade sig ner på mage på golvet, undvek smidigt att bli trampad på av skolklassen, tryckte linsen mot glaset, brände av en bild och när rullen kom tillbaka från framkallningen visste vi att vi hade en bok.

Det var allt från den sagobok som är en art directors liv för idag! Ni-na-ni-na etc…
PS. Glöm inte att rösta.

Yay pris! + Vi behöver DIG

herbariet_omslag elin unnes kirlian photo

”Herbariet” har blivit nominerad till pris!

Designpris till och med, vilket känns vettigt eftersom det var en person som skrev boken, men tre genier som gjorde att den ser ut som den gör (Art Director/äkta man Stefan Fält, fotograf Lina Scheynius och kirlianfotograf Valdemar Asp).

 

RÖSTA HÄR ⏬
Tycker du som jag att ”Herbariet” blev väldigt snygg och nyskapande, rösta HÄR! [röstningen är nu stängd]
RÖSTA HÄR ⏫