Odödliga odlare som talbok! (obs bara för vissa…)

Berätta för alla dina vänner med variationer på syn- eller läsförmåga att den supergoa boken ”I odödliga odlares sällskap” nu finns att låna på biblioteket som talbok!

View this post on Instagram

Ett boktips så här en solig måndag när man längtar som mest efter trädgård och odling!

A post shared by MALIN PERSSON (@themalinpersson) on Mar 19, 2018 at 5:26am PDT

Jag vet inte exakt hur det funkar, men jag tror att den finns under den sektion på biblioteket som heter Daisy (om du eller din kompis/familj har dyslexi eller liknande så har du säkert bättre koll).

Man kan ju alltid söka på LIBRIS om den finns på närmaste bibliotek som talkbok eller vanlig bok eller e-bok.

Och du vet väl att om den INTE finns, så är det bara att be biblioteket ta in den? Folk brukar fråga mig var man ska köpa min bok för att jag ska dra mest nytta av det, och jag brukar säga typ ”Din lokala bokhandel” eftersom små, obereonde bokhandlar fortfarande drivs av eldsjälar och bokälskar, och jag känner att jag drar nytta av att de finns. MEN att be om böckerna på bibblan är faktiskt också ett grymt alternativ: jag får ju betalt av biblioteken också, du får läsa gratis och dessutom får ÄNNU fler personer chans att läsa. Så, yay, go bibliotek!

Annons

Just nu: rosensmör!

Just nu går jag runt i trädgården och nyper kronblad av blommor som nån sort Grinchen som snodde sommaren för att hinna skörda alla doftande blommor och örter. Nästa växt som får komma in i den galna vetenskapsmannens labb:

ROS

Det första experimentet är rosensmör, som jag läste om nånstans och sen omedelbart tappade bort receptet på. Jag gör det genom att fylla en burk med rosenblad, läggga i en bit smör, sätta på ett lock, vänta nåt dygn och sen byta ut alla rosenbladen. Sen fortsätter det så ett tag. Enligt boken ska det färdiga smöret användas till ”picnic sandwiches”, vilket jag inte riktigt vet vad det är, så vi får se vad jag gör med det.

Den här tekniken att få ut doft ur blommor kallas enfleurage a froid, och den används i vanliga fall för att göra typ en doftpomada som man sen gör till parfym eller liknande. Då använder man blomblad och typ glycerin (glycerol? Uhm, jag måste läsa på…). Men nu använder jag alltså smör istället. Också fett ju, så borde funka!? Håll tummarna.

Sparris med borlottibönor

Har varit på Öland och ätit en massa grejer som odlats och tillverkats PÅ ÖLAND. I vanliga fall är jag ju i Stockholm – hur kommer det sig att jag ALDRIG äter Södertäljisk rapsolja eller Kungsängen-sparris? Det finns ju råmycket mark runt Stockholm!

Hur som helst, en kväll lagade jag borlottibönor med sparris, rapsolja och persilja, alla från Öland (och en bit pecorina från, eh, Ica).

• Du behöver: borlottibönor, vitlök, gul lök, sparris, persilja, citron, rapsolja (en GOD, inte en sån där ”affärens egna” som smakar motorolja), svartpeppar, pecorino romana (jag föredrar pecorino framför parmesan eftersom pecorino är, eh, billigare och jag gillar pecorino romana framför annan pecorino eftersom den är extra torr och salt – men det går så klart bra med vilken variant som helst).
• Blötlägg och koka bönorna.
• Fräs vitlök och lök i rätt rikligt med rapsolja. Kasta ner borlottibönorna också.
• Samtidigt, i en parallell panna, grilla eller stek sparrisen precis mjuk, inte mer.
• Blanda ihop bönorna och sparrisen, blanda med rikligt med persilja och häv upp allt på ett mäktigt fat.
• Pressa över färsk citron och ringla över mer rapsolja om du vill, strössla över nymortlad svartpeppar och river över pecorino romana.
• Klart!

SparaSpara

Skriet från vildmarken

Här är en lång, rolig text som jag fick skriva till den fantastiska tidningen Hemslöjd, om författaren Niki Sjölund som även jobbar som forager.

Och om Hemslöjd, Niki eller fotografen inte vill att texten ska ligga uppe, säg till så tar jag ner den!

Klicka en gång på bilderna här under för att få upp dom stort, och klicka en gång till för att zooma i texten.

”Forna tiders självhushållare hade förlorat sina barn i torkan”

Jag skrev en grej till DN om att vi borde importera Willie Nelsons stödgala Farm Aid till Sverige, under namnet Bond Aid (get it? Som i Band Aid, hö hö).

OBS om DN eller nån annan vill att jag ska ta ner, säg till så ryker den ögona böj!

Klicka på bilden först en gång, och sen en gång till så får du upp en större version som du kan zooma i.