Du har hört om victory gardens va?
De kallades krigsträdgårdar först. Och sen, på amerikanskt manér, för vinnarträdgårdar: victory gardens. Initiativet kom från både den engelska och amerikanska regeringen. När andra världskriget bröt ut gick amerikanska bönder på knäna i bristen på arbetskraft. Medan britterna blev smärtsamt medvetna om att de befann sig på en ö, och alltså blev extremt lätta att svälta ut om de förlitade sig på livsmedelsimport. I England startades kampanjen Dig for Victory. Uppdraget var enkelt: alla ska odla i alla fall någon mat själva. Det var inte en medelklasshobby, det var inte en kvinnosyssla, det handlade om patriotism och överlevnad och att vara förberedd ifall katastrofen skulle inträffa. Och det visade sig att alla vann på ett större matoberoende.
* 1944 producerades 42 % av USAs grönsaker i en victory garden.
* Vid andra världskrigets slut odlade 80 % av de amerikanska hushållen i alla fall lite av sin egen mat.
* Det står ännu mer om det här i den HÄR fina boken.
* Det som gör mig så rörd när jag tänker på det här är att det så klart inte hade funkat om inte de här trädgårdarna nästan omedelbart blev omåttligt populära. Folk ÄLSKADE att odla, de hade bara glömt bort det. Och med de två pyttesmå incitamenten ”regeringen tillåter det” och ”jag vill inte svälta” så bubblade odlingsintresset upp igen, som om det aldrig varit borta.
Sen kom krigsslutet, och vinnarna övergav sina täppor. En köksträdgård blev en symbol för krigsarmod. Bara de som var så fattiga att de var TVUNGNA att odla sin egen mat fortsatte, och ingen vill vara den enda fattiglappen under en segeryra. Ytterligare lite senare bestämdes det att snabbmat skulle ersätta odlingar för de med små tillgångar, och även fattigmansodlarna försvann. De rikingar som absolut inte kunde sluta odla, gömde köksträdgården nånstans bakom huset.

Dig on!
Och nu är köksträdgårdarna på väg tillbaka till framsidan av huset. Och bara för några veckor sen var det nån från nån form av militär förberedelseorganisation som nämnde i förbifarten, på radio, att om den svenska infrastrukten skulle få sig en törn, skulle våra livsmedelsbutiker vara tomma på två veckor. Tänk om vi bara kunde hoppa över hela krigsfasen, och istället börja segerodla med en gång. Och tänk om vår regering började annonsera efter 50 000 nya kolonister, som på affischen här ovan.
42 % grönsaker och 80 % odlare är målet! Go!