Ny info!

Jag har precis varit på trädgårdsmässa med extremt köttigt uppdrag – att göra 15 intervjuer, på scen, på en dag. Bonusen är att jag fick reda på så jävla mycket goa grejer!

Så här jättefint var det på Sofiero, där jag gjorde intervjuerna.

Här är guldkornen från dagen:

* Rhododendron yakushimanum är en väldigt bra rhododendron. Den blommar med ljusrosa blommor som sen blir vita. Den, precis som mycket annan rhododendron, är särskilt snygg ihop med trädgårdsorkidé och blåsippor. (Tipset kommer från Sydsvenska rhododendronsällskapets Olof Norrlöw)

* Clematis montana klättrande i en lila syren är 100 % snyggt. (Tipset kommer trädgårdsmästaren Jennifer Bergqvist på Butik Noppan)

* Jordbruk i stadsmiljö kallas stadsbruk. Har man inte ord för saker kan man inte prata om dom, och vi måste börja prata om stadsbruk.

* Om man planerar en kruka ska man försöka tänka i treenighet, typ 1 gräs, 1 murgröna och 1 blomma. (Tips från Jeanette Kramshöj)

* Om du planerar en trädgård som kommer att vara mer eller mindre offentlig – en stadsodling, ett koloniområde, en tillsammansodling – så är sittplatser skitviktiga. Planera in många sittplatser för fler än en person, så blir det lättare för folk att mötas. (Tipset kommer från Louise Rosendahl från Törnekulla Trädgårdar).

* Om du vill ha nåt i trädgården i gjutjärn – typ en portal eller liknande – kan du kontakta en smed (en äkta smed! Inte en sån där som Matti Alkberg sjunger om, som jobbar med media och bara ser ut som en smed). Då får du exakt det du vill ha, och det kan till och med vara mer prisvärt än att gå å handla nåt färdigt schabrak på affären. (Tipset kommer från Fredrik Hansson på Furutorps Trädgård)

* Ju mer monokulturellt jordbruket blir desto viktigare blir privata trädgårdar, som kan göra verklig skillnad när det gäller biologisk mångfald. Två enkla grejer att tänka på för pollinerarnas skull är:

1. Undvik fyllda blommor – skitmeckigt att komma åt nektaren i dom ju.
2. Undvik sterila blommor, som såna där hortensior med massa ”falska” strålblad som lockar insekter, men inga riktiga blommor.

(Tipsen kommer från proffset Christel Kvant)

* Man kan göra ett supersnabbt blomtryck på en vit t-shirt genom att lägga en blomma i det dubbelvikta tyget och sen drämma till med nåt hårt på blomman. (Tips från Ingemar Nyman)

* Narcisser under äppelträdet = snyggt.

* Förra vintern, när jag hade en enveten, smoggrelaterad Paris-hosta, blev jag plötsligen jättekär i timjan. Och nu precis berättade Heidi Wellstad (från Lüning Näringsklinik) att timjan traditionellt använts mot just hosta. Ångbad ger bästa resultat. Åh timjan!

* Varje samhälle och by borde ha en biogasanläggning, där trädgårdskompost, separerat avlopp, avfall från jord- och skogsbruk, samt allt annat organiskt avfall (från restauranger, butiker etc) samlas. Biogasen försörjer sen samhället med el och värme. Eftersom i stort varje svenskt samhälle har en kyrka som landmärke skulle anläggningen kunna ligga i anslutning till kyrkan. (Det här genitipset kommer från den 74-åriga forskaren Ruzena Svedelius).

* Om vi kunde kombinera tipset ovan med rejäla stadsbruk, där det även finns plats för nykomlingar i vårt land, folk som inte riktigt vet vart dom är på väg, och alla som blir utbrända i våra städer, så tror jag att vi är något på spåren.

Annons

Nån månad i bild

Höbalar istället för sideboard, kastrull istället för ishink, rosé istället för… Nej, jag menar rosé, punkt!

Dom kallas för ”garlic scapes” på engelska, och jag tror att jag älskar dom. Folk på internet verkar pickla dom, men jag blancherade dom och stekte dom i smör…

Den där gången vi var ute och kollade på dimman…

”The Fog”, en film om Jamie Lee Curtis som odlare.

Jag kan tyvärr berätta att jag hittat YTTERLIGARE ett gott skäl att dricka vin: flaskorna blir till fina grönsakslandsavdelare.

Att matcha pålägget till porslinet. (Det som ser äckligt ut till höger är gröt. Den innehöll russin och äpple och var alltså skitgod)

Låt mig presentera ”Mulch Paper” av Stora Enso. Vi har precis inlett en passionerad affär.

Hårdbevakning av torpet.

Den allra första skörden är sen, men så god att allt annat är glömt.

Hallon 💟 röda vinbär

Jag läser just nu Christopher Lloyds getefina ”Gardener Cook” och han rekommenderar att ALLTID addera rödvinbärssaft i hallonsylten.

Såhär säger han:
1. Sjud hallonen i sin egen saft i 20 minuter, tills dom är mjuka.

2. Häll i socker, 375 gram till 500 gram bär.

3. Sjud vinbären separat, tills de saftat sig. Låt dom rinna av i en sil eller saftduk, och blanda sen saften med hallonen.

Tricket ger hallonsylten en intressantare, mindre kvalmig smak, och gör att sylten stelnar lättare, typ som när man använder citron gissar jag. Röda vinbär istället för citron, så himla smart.

Ostron-idé!

Du vet dom där fula små plastflärparna med växtnamn man får med när man köper plantor? Eller dom där nästan lika fula vita plastpinnarna som man själv skriver på när man sår? Det som är bra med dom är

1. Att man minns växtens namn 

2. Att dom är vita så dom syns mot jorden 

Allt annat är dåligt. 

Och du vet hur man alltid spar ostronskal för dom är så himla fina och NÅN gång måste man ju komma på nåt smart att göra med dom? 

Den gången är här nu! 

TV Personalities

Blommande johannesört

Jag å örterna va på TV. Igen.

Det här är grejerna jag pratade om. Eller i alla fall hade tänkt hinna med att prata om.

1. Myskgräs
Jättespännande gräs som kallas ”holy grass” på engelska. En kompis till mig bränner det som rökelse, och hon blev provocerad av att det var så extremt dyrt att köpa, så jag sådde lite åt henne och nu är jag superförtjust. Om du druckit polsk vodka med ett grässtrå i så har du smakat myskgräs. Jag har inte testat, men en kompis tipsade mig om polsk äppelpaj: grumlig äppeljos, myskgräsvodka och icke-homogeniserad mjölk. Varning dock för att gräset verkar bete sig lite som kvickrot, som jag hatar. Rotbarriärer rekommenderas, tills vi vet om det kan uppföra sig eller inte.

2. Myskmadra
Odorata i det latinska namnet, precis som på madran och gräset här ovan, betyder att man fått tag på nåt som luktar starkt. Myskmadra är bra i rabatten om man inte gillar att ha bar jord – den brer ut sig som en skir, grön matta. Färsk myskmadra är luktfri, men kransar med torkad myskmadra har använts mot onda ögat. Man har använt myskmadra för att krydda likör och vitt vin, och på finare restauranger kan den dyka upp i glass och sånt. Lätt varning för att myskmadra innehåller kumarin, vilket verkar vara en gnutta giftigt, så om man känner sig osäker kan man ju hålla sig till doften.

3. Citronverbena
Blir till jätte-, jättegott te! Första gången jag drack det blev jag så lugn att det kändes som om jag fått en partiell anisktsförlamning. I ”Trädgårdsmästarens anteckningar” tipsar André Strömqvist om att göra en sirap på citronverbena och mynta, som ett sätt att bevara smakerna till vintern, vilket jag känner att jag måste testa snart.

4. Doftpelargon
Tyvärr ska man inte äta sina krukväxter – de är tokbesprutade. Så doftpelargon från frö, eller köp av Pelargonsällskapet, och dubbelkolla att odlaren inte använt gift. ”Dr Westerlund” är extra god till björnbär. En likör på vodka, björnbär, vitt vin och socker är god på glass, eller istället för Aperol i en Aperol Spritz (som då smakar både friskt och rosigt, eftersom doftpelargon är samma sak som rosengeranium). Om du vill undvika alkohol så går det alltid att göra pelargonsirap istället, och blanda med till exempel sodavatten. (När jag skriver sirap är det alltså samma sak som dom i Frankrike kallar för sirop: typ en sockerlag kryddad med bär eller örter).

5. Malört
Snart blommar malörten! Blomstänglarna i snaps blir till nektarsmakande beska droppar.

6. Groblad/loppfrö
Groblad är det klassiska botemedlet mot bölder, vilket verkar ha varit ett stort problem förr i tiden. Bölder, mask och gas verkar ha varit topp tre krämpor förr. Testa också groblad på insektsbett. Min nya författarbesatthet, Annemarta Borgen, behandlade grannungarnas finnar med groblad. Vissa arter av groblad får den sorts frö som säljs som loppfrö på hälsokosten, och de har samma effekt som linfrö. När de hamnar i magen sväller de upp och slemmar till sig och hjälper på det sättet mot både förstoppning och diarré.

7. Johannesört

Hej favoritört! Johannesört i snapsen blir till klassisk hirkum pirkum – färska blommor ger sötare, röd snaps, torkade blommor ger bittrare, brun snaps. Man brukar ju säga att man ska vara lite försiktig med johannesört – den trivs inte ihop med syntetisk medicin till exempel. Men i det här fallet gissar att de negativa effekter som den svamp (eller vad det nu är) som alkohol är slår ut eventuella negativa effekter av johannesört. Still tho, läs på innan du snapsar loss.

8. Pepparrot
När man väl lärt sig känna igen pepparrotens bladen ser man den överallt. Den är invasiv, men har du den redan i din trädgård är det bara att underhålla den, då har du pepparrot hela vintern. Lägg i vodka i några timmar och söta med honung så håller du dig parasitfri under nästa surströmmningsskiva.

En flaska hirkum pirkum, infryst i ett isblock, för att den ska hålla kylan

Murgrönetvätt – på allmän begäran

Just den här murgrönan gör en cameo i ”Herbariet”

Marie bad om receptet på murgrönetvätt som jag pratade om i TV, här i kommentarerna, och jag tänkte att nån mer kanske vill ha det.

Perfekt på torpet till exempel. Jag använder tvätten specifikt till mörka, ultrakänsliga plagg av typ kashmir och pashmina (av vilka jag har prick två). Tvätten är mild men ska kunna färga mörkt, så undvik ljusa plagg.

Murgrönetvätt för lyxull
Lägg några nävar väl sköljda murgröneblad i en normalstor kastrull och täck med vatten. Färska blad finns ju året runt på denna ljuvliga växt, men torkade funkar också.
Koka upp och låt sjuda under lock 5–10 minuter.
Sila bort bladen och låt avkoket svalna.
Diska ur ditt badkar eller handfat.
Lägg det svarta eller mörka plagget i hon och blöt ner det med kallt eller ljummet vatten.
Korka till hon.
Slå avkoket över plagget och låt dra nån kvart.
Skölj i rent vatten och följ sen torkanvisningar för just din typ av lyxull.

PS. Samma tvätt går att använda i håret, om du är mörkhårig! (för blondiner rekommenderas andra grejer)

Hittat citatet – Bodil Malmsten

När jag skrev Herbariet fick jag under en period en fruktansvärd prestationsångestrelaterad skrivkramp. Jag brukar aldrig ha skrivkramp. Det är oftast bara att sätta sig och skriva. Om jag inte klarar det har jag trick (bli full, skriva vad som helst och se vad som händer, blunda medan jag skriver, öppna ett mail och låtsas att jag skriver till en kompis etc). Men den där våren och sommaren var skrivkrampen som en kvävande, impotent, klibbfuktig matta som tröck mig mot marken, månad efter månad. Jag tänkte mycket på det där som Kerstin Thorvall sa, om att man får fin hy av att gråta, och att jag var på väg att göra min dermatologs barn arvlösa.

Och sen, i bytesrummet i tvättstugan, tog jag för första gången en bok: Bodil Malmstens ”Priset på vatten i Finistère”. Och, vafanihelvete!?, den handlar ju om odling och skrivkramp och att skriva en bok om odling trots att man har skrivkramp!!! Och om växtkommunikation, vilket min bok OCKSÅ handlar om! Och den var så skickligt och roligt skriven, men på ett så lätt och fluffigt sätt att man inte märkte det om man inte koncentrerade sig.

Och försiktigt, försiktigt började min egen skrivkramp lätta. Ganska snabbt började jag ransonera: när jag kommit halvvägs igenom boken fick jag inte läsa mer än en sida om dan. Jag hade mardrömmar om att jag skulle läsa klart boken innan min egen var fördigskriven, och att impotensen skulle komma tillbaka. Jag fantiserade om huruvida jag skulle våga signera en bok till Bodil, och huruvida jag skulle våga be min kompis Stefania att ge den till henne, eller om det skulle uppfattas som smaklöst.

Men sen behövde jag inte fundera mer på det mer för den 6 februari 2016 dog Bodil, och den 15 mars kom ”Herbariet” ut och nu när jag hittar det här fotat bland mina gamla säkerhetskopior blir jag tårögd av så himla många olika anledningar.

Författare: Bodil Malmsten
Bok: Priset på vatten i Finistère
Sida: 115
Skapelsedatum: 25 juli 2015, 23.42