Come On, Ketchup

Nu har vi kommit till [drumvirvel] fånggrödor!

Det tog lång tid (och ett samtal till Svensk Trädgårds hjälptelefon) innan jag förstod att en fånggröda är något du sår efter att skörden är upptagen, när landet ligger naket jordigt, för att näringen inte ska spolas bort av regn och hamna i våra sjöar och grundvatten och bli till övergödning.
Fånggrödor är helt enkelt till för att hålla kvar allt det götta. Du sår efter skörden, grödan växer under hösten, och när frosten kommer vänder du ner växterna, som blir till gödsel i jorden.
Vissa är även populär bland bin, som honungsört till exempel, och vissa är söta, som blodklöver.
I potatislandet passar en blandning av subklöver, honungsört och ringblomma bra.

Rajgräs
Hmm, rajgräs… Det är ännu en sån där anteckning jag gjort i ett block utan att berätta varför det är bra. Jag får återkomma.

Honungsört
Fånggröda och gröngödslingsväxt som är en av de bästa du kan ha för att locka bin. Blommar lila ända fram till frost, säger FOBOs gröngödslingsguide. Passar efter till exempel potatis.

Snokört
Jag har för mig att det här var en växt som en tjej med fantastisk hy på en örtagård på öland rekommenderade som fånggröda. Återigen, jag måste bli bättre på att anteckna… Justja, en annan bra sak med de här växterna är att de håller borta ogräs som skulle kunnat ta sig in i den goa, nakna jorden.

Subklöver
När jag ringde den där hjälptelefonen så var det potatislandet jag frågade efter en fånggröda till, och då rekommenderade damen subklöver. Det var också hon som, trots att det är ett väldigt kontroversiellt ämne berättade hon, sa att man vänder ner fångväxten redan på hösten, när första frosten kommit, istället för att vänta till våren.

Lupin
Inte så mycket fånggröda kanske, som markmassage. Lupiner har hulk-rötter och om du har en omöjlig plätt hård jord som du vill förbättra utan att gräva dig blodig, så lupiner ett år innan du börjar odla.

Annons

En kopp kaffe är allt du får, ditt gödsvin

När vi var på vår första lott-visning i grupp, på ett annat område än det vi försöker bygga ett ätligt paradis på, så var det en sak som kändes förvirrande.
Det här var i mars/april nån gång, och varje gång man kom fram till en lott som såg ut som en leråker så började lott-visaren ooha och aaha, och säga saker som ”Oj oj, en av våra äldsta kolonister, 90-år i år, orkar inte längre. Men vilken fantastisk lott han lämnar efter sig!”
Då trodde jag hela tiden att det var falsk marknadsföring. Numera är jag också intresserad av jordförbättring.

MEN, som Tom Ericsson OCD-aktigt passionerat gillar att berätta om, även den bästa av jordar behöver gödselvattnas, och mager jord kan faktiskt fungera bättre än fullt grundgödslad jord, bara man gödselvattnar klokt och sparsamt, vid varje vattningstillfälle.

• Guldvatten – om du vet vad en golden shower är, så kan du räkna ut hur man tillverkar guldvatten. Späd urinet 1 till tio och vattna, gärna när jorden redan är fuktig. Var kan man köpa söta, antika pottor nu för tiden?
• Vallörtsnäring – packa en dunk eller hink med Uppländska Vallört. Borra hål i botten på kärlet, och häng över en behållare. Efter några dar börjar din alldeles egna vallörtsnäring sippra ut. OBS, Lena Israelsson varnar för att Vallört är en av de klängigaste och mest aggressiva ogräs man kan få in i sin trädgård, så välj odlingsplats väl om du vill testa vallörtsnäringen.
• Nässelvatten – det här testade vi i somras, och efter att ha läst olika tips på hur länge man skulle låta de sönderklippta nässlorna ligga och dra i hinken med vatten satsade vi, som vanligt, på bätter safe than sorry och lät nässlorna ligga i hinken tills de var helt upplösta. Redan efter några dar började hinken bublar och vår lott luktade så illa att vi smög bakvägen när vi skulle dit. Andra tips säger att det räcker med att låta nässlorna ligga i två dar ungefär. Sila upp, och spä 1 till 10 innan du vattnar i fuktig jord.
• Hönsgödsel – mäts upp, en näve ungefär, löses upp i vatten och späs till te-liknande färg i ditt bevattningsvatten.

I De Minsta Dammarna…

Verkar de största konflikterna uppstå.
Inga verkar störa sig så mycket på varann som till exempel biologistiska feminister och tredje-vågen-feminister.
Och det finns absolut inget som den odlingsintresserade konstnären Fritz Haeg stör sig på mer än gräsmattor.
Hans ilska blir lite mer begriplig när jag läser Edible Estate. Amerikanska ”Home owners asssociations” – som bostadsrättsföreningar, fast för villaområden och med enda intresse att höja värdet på sina ”properties” – skrive in i sina stadgar hur husens tomter ska se ut, och där finns inget utrymme för något annat än en gräsmatta. Inga odlingar, inga grönsaker, absolut inga skadedjur (de uppmuntrar folk att använda bekämpningsmedel). Till och med exakt millimeter-längd och färg regleras. Det är ju så klart helt tossigt. Och det Fritz gör, river upp gräsmattan och planterar ätliga, mestadels perenna, köksträdgårdar, är ju helt fantastiskt. Sen skiter jag i om det är menat som en provokativ konsthandling som han hoppas bli arresterad för eller om det bara är menat som en produktiv, tålig, vegetarisk buffé. Så länge det är snygga grönsaker kommer jag gillar det.

F4L

*Friends 4 Life*

Mannen Som Älskade Vattenskott

It Grows On You

Emmeline De Mooie hade fin vernissage på Steinsland Berliner för ett litet tag sen.
Asfina foton och kollage, och en liten bok med foton av Melanie Bonajo (som en gång blev sur på tidningen jag jobbar, eftersom det var så många av oss som tjatat på henne om att ge oss bilder). Plus en jordhög där jag såg mest surjordsväxter, ormbunke och något som såg ut som blåbärsris.

Where to, Mr. Dill?

Transplantationsdags!

Enligt Mel Bartholomews modell transplanterade jag ikväll, i sällskap av ett glas vin och en kit kat-capucino, min heliga basilika. 1. Förbered en kruka med ny jord. Jag använder konservburkar som snälla mannen gjort hål i botten på med en spik. Packa jorden genom att släppa krukan i bordet en gång. 2. Håll aldrig i ‘stjälken’ utan endast i ett av de små bladen. Mel använder en penna, jag en stängd sax, och pillar upp plantan underifrån. Försök få med så mycket jord som möjligt. 3. Placera lill-plantan i ett hål med platt botten, så att vattnet har ett naturligt mål. Plantan kan sitta lika djupt som de nya bladen (just det här är min nya favoritinfo. Jag brukar sätta mina miniplantor högt som tusan och har aldrig fattat varför min dill ser ut som i nästa post). 4. Ställ krukorna på ett fat med rumstempererat vatten i 15 minuter, tills de dragit i sig nog med vatten. Klart!

Utbrytarkungar

I en ny studie från SLU har de kommit fram till ett sätt att mäta förtätningar av mänskligt byggda grejer, och hur naturen påverkas av att bli fragmenterad. Jag tror att instrumentet kanske heter NILS.
När till exempel ett vilt område börjar styckas upp av vägar, så kan naturen hänga med ganska länge, men när de sammanhängande naturremsorna till slut blir för små för att djur och annat ska kunna ”hoppa” mellan, då ger de upp och försvinner från det området. Det är därför det till exempel är viktigt att ha många eller stora sammanhängande stycken natur i större städer, för att djur och natur ska kunna hoppa med hela vägen.

Men nu, för bara några dagar sen, när jag promenerade förbi Washington Square på väg mot The New York Public Library, såg jag att det motsatta är lika sant.

I china town, där jag bodde, verkade inte ens den mesta storstadsinnevånaren av dom alla, duvan, trivas särskilt bra. När jag promenerade omkring där rös jag och tänkte på Rachel Carsons bok Tyst Vår.

Men så dök Washington Square upp, billarmet sjönk undan och jag hörde för första gången sen jag landade fågelkvitter. Bara så där. Och mitt framför mig låg kanske en av de mest hopträngda koloniområden jag sett i mitt liv. Jag googlade nu, och den heter M’Finda Kalunga.
Jag gick fram till en dam som precis klev in genom en liten ranglig port i det två meter höga gallret och frågade om folk odlade grönsaker också. Hon sa att man gjort det förr, men nu var det mest blommor. Ingen äger marken, utom staten förstås, och det enda som det kostar att vara med är lite pengar för att hålla gångarna fina och vattnet rinnande.

Heja naturen!

Speed Freaks

För att köksträdgården inte ska bestå av tomma lerplättar halva odlingssäsongen kan man så olika snabba grönsaker på samma plats.
Väldigt potager är det också.

• Blomkål, eller nåt annat stört omöjligt från samma kvarter, som broccoli, behöver massor av tid att utvecklas. Så olika sorters sallad mellan raderna, då kan du ändå skörda och slipper stirra dig galen på de där andra segisarna. När den trötta växten behöver mer utrymme att breda ut sig på har du för länge sen plockat salladen.
• Rädisor är en annan snabbis, som trivs i raderna mellan andra långsammare saker, som palsternacka och persilja till exempel.
• Bondbönor = tidig, selleri = sen.
• Zuchini är en total slöfock, så ruccola eller krasse (vanlig smörgåskrasse, som du låter bli ruccola-stor) i raderna.
• Spenat eller ruccola i raderna mellan långsam kål och purjo funkar också.
• Så snabbisarna med nån veckas mellanrum, eller ha förkultiverade krukor från fönsterbrädan redo, så blir du inte översköljd av rädisor och sallad en dag, utan har ett stadigt supply.
• När du efterhand skördat långsamväxarna, och det blir tomma plättar i landet igen, kan du fylla på med mache-sallad, som fortsätter växa hela hösten, eller nån fånggröda, om du vill passa på att gröngödsla.