Milky ways

Tips-tajm!
Fick precis ett brev från en person som bor i den tjusiga ekobyn i Baskemölla, med det här tipset: att frysa in bär i mjölkkartonger!

Jag har aldrig riktigt gillat att odla i mjölkkartonger (botten blir så saggig!?), men det HÄR känner jag är helt korrekt sätt att hantera dom. Sprätta upp, fylla, vika tillbaka tejpa ihop, märka och sen stapla i frusen. Att fylla fyrkantiga utrymmen med fyrkantiga grejer alltid så mycket mer tillfredställande.

Vad vi pratar om när vi pratar om stadsbruk

Först och främst: jordbruks-avsnittet av Grönsakslandet kan streamas HÄR, eller laddas ner från iTunes.

2016-10-13-15-27-24-terrass

Här under är mina anteckningar inför programmet. Det är LÅNGT, men det går bra att hoppa runt och läsa här och där. Så långe du inte missar den allra sista punkten, den med lösningarna. Det är där det blir roligt.

Vi spelade in i den lilla dryckesträdgården utanför Spritmuseum, på Djurgården i Stockholm, och det här pratade vi om:

ELIN LÄR SIG ETT ORD!
– Man måste har ord för att kunna prata om saker, och jag har precis lärt mig ett nytt ord: stadsbruk. Alltså jordbruk, fast i staden.

VAD ÄR DET SOM SAKNAS?
– Om vi ska ha ett verkligt, fungerande stadsbruk räcker det inte med en pallkrage per hushåll. Det krävs riktiga, småskaliga bönder som odlar mat nära våra städer.

VARFÖR SAKNAS DOM?
– Svenskar är traditionellt inte några grönsaksodlare. Vi är inte Italien, där varje by och varje familj har sin egen favoritaubergine. I Sverige har vi odlat lin, skog och spannmål. Kanske lite humle och hampa. Sen har vi sålt det och köpt typ… torkade bönor för pengarna. Bönor som vi sen kokat sönder och slurpat i oss i mörkret och risdoften. Det har så klart alltid funnits undantag. Grönsaksodlare som vill ha nåt mer och bättre än bönsupa (då) och den där fruktansvärda, förhackade plastpåse-salladen (nu). Som Karin Larsson, som redan kring sekelskiftet bakade egen pizza på hemmaodlade tomater och serverade grönsallad. Det senare (läste jag precis i tidningen) upptäckte resten av Sverige först under 1970-talet.
Men vi som folk har ingen tradition av matodling.

MEN VAD ODLAR ALLA BÖNDER NU FÖR TIDEN DÅ?
– Våra bönder idag odlar inte heller grönsaker.
De odlar:

djurfoder (som blir till matdjur)
vitt mjöl
socker

Inte dom allra nyttigaste grejerna.

VAD INNEBÄR DET?
– Det här med stadsbruk är inte nåt nostalgiskt – det är en NY tradition.
Det är en fråga om livsmedelssäkerhet, det handlar om moral och etik, om livskvalitet och njutning. Färre transporter betyder mindre olja, vilket betyder att vi kanske inte behöver kliva i säng fullt lika villigt med till exempel Ryssland. Storpolitik OCH en god lunch alltså. För att det ska hända måste vi ha en massa små jordbruk, nära våra städer.

NU KOMMER JAG SÄGA EN MASSA DEPPIGA SAKER
– Men det kommer kul grejer efteråt, så ge inte upp!

* Hushållningssällskapet säger att maten i våra affärer skulle vara slut på fem dar om nåt hände med våra transporter eller vägar.
* Civilförsvarsförbundet säger en dag.
* På vissa ställen har 9 av 10 jordbruk har lagts ner sen vi gick med i EU på 90-talet.
* Från att nästan alla svenskar var bönder är det nu bara nån procent.
* Sveriges självförsörjning är en av de lägsta i Europa.
* Bönderna gör sig av med sina djur, eftersom de är olönsamma, och satsar på en enda gröda. (Det här är dumt eftersom: djur = gödsel och monokultur = dålig).
* Bönder med mindre jordbruk skaffar andra jobb och arrenderar ut sin mark till en storbonde.

Här är vi nu: med enorma gårdar och monokulturer.

OCH NU, LITE GODA NYHETER, INSLAGNA I ETT MOMENT 22
– Det här är intressant: småskaliga jordbruk är mer effektiva än stora. Småskaliga bönder får i själva verket HÖGRE avkastning än jättegårdar! Men ÄNDÅ blir jordbruken större och större, av den här anledningen: på en liten gård kan man ta ut mer skörd per kvadratmeter (man skördar noggrannare och från till exempel två olika växter per år). Men ett storskaligt jordbruk, med mycket maskiner, kan ta ut mer skörd per arbetstimme. Och eftersom grönsaker är billiga och arbete dyrt tjänar du mer på att ta ut mindre skörd, så länge arbetsinsatsen blir mindre. Så bonden på den stora gården överlever, men i slutändan blir det mindre mat.

Liten bondgård i utkanten av Porto, Portugal.

Liten bondgård i utkanten av Porto, Portugal.

VARFÖR GÖR DOM DUMMA DUMMA BÖNDERNA SÅ!?
– Det har ju inte alltid varit så här. Bönderna gör bara det som den ekonomiska styrningen säger åt dom att göra, och de senaste typ 100+ åren har vi/ekonomin sagt åt dom att bli större och större.

SÅ, HUR SKA VI TÄNKA ISTÄLLET?
– Vi måste inse att bönderna är allas vårt ansvar: medborgarna och butikerna och industrin och restaurangerna och ålderdomshemmen och skolorna. Vi är alla bönder, egentligen.

ETT PROBLEM
– Ett problem är bostadsbristen. Markpriserna i närheten av städer är så höga att en åldrande bonde som vill sälja en liten eller mellanstor gård till en yngre bonde kommer att få problem. Unga bönder kommer aldrig att kunna konkurrera med en börshaj, och för varje pensionerad bonde försvinner ytterligare bondgårdar.
Michelle Obama, som skördade 300 kilo grönsaker vid Vita huset, skriver om det här problemet i sin bok ”American Grown”. Och i New York driver Isabella Rosellini den bondgård som ligger allra närmast Manhattan – hon var den enda bonden som hade råd att köpa gården som hon nu odlar på. Hon säljer sin skörd både lokalt och till finrestauranger i stan.

OCH EN LÖSNING. ELLER FEM!
1. I Portland, Oregon har man instifta en lag som skyddar jordbruksmark nära städerna. Den gör att exploatörer inte KAN köpa odlingsmark. Det här skulle vara superrelevant kring till exempel Uppsala, eller i Skåne, som har Europas allra bästa odlingsjord. Att schakta bort den jorden och ställa ett hus där är en skymf.
2. I Kanada arrenderar skogsbönder sin mark. De betalar utifrån att man tar hand om marken på ett korrekt sätt. Ett visst uttag per år ger ett visst pris. Skövlar du, betalar du mer.
3. Ett stort företag kan köpa mark och sen arrendera ut till (eller anställa) en bonde, för att säkra sin tillgång på ekologiska grönsaker. Mark är dyrt, och jordbruk är riskfyllt och lågavkastande, men på det här sättet slipper bonden riskera allt för att få odla.
4. Landsbygdsnämnden i USA ägnar sig åt markförmedling. Som Tinder för bönder. En åldrande bonde med ointresserade barn kopplas ihop med en yngre bonde, de två jobbar parallellt, den yngre bonden arrenderar och köper till slut gården, under marknadspris.
5. I Södertälje har långstidsarbetslösa startad ett stadsbruk, där andra långtidsarbetslösa och nyanlända svenskar kan jobba. Vi som befolkning har ett behov av mat. Ekologisk odling kräver en massa handarbete. Och så finns det folk som hamnat på sniskan, som inte får jobba för att de väntar på typ uppehållstillstånd, som är utbrända, som inte är ”attraktiva” på ”arbetsmarknaden”. I en ekologisk grönsaksodling är alla attraktiva!

Ok, det var mina lösningar. Tveka inte att säga till om det finns fler.

Text till Toys’r’Us

Omslag Louise Enhörnings "Toys'r'Us"

Omslag Louise Enhörnings ”Toys’r’Us”


Den superbegåvade fotografen Louise Enhörning har just nu (8 december 2016 till 6 januari 2017) en utställning på galleriet Loyal i Stockholm.

Om du skulle vara i stan och behöva en sista minuten-present kan jag rekommendera den lilla utställningskatalogen, med foton från utställningen. Där även lilla jag skrivit en text om hur likgiltig naturen är inför människan, och inte tvärtom, som det är lätt att tro i dessa tider!

Min text i katalogen.

Min text i katalogen.

Bonde-bevis!

Minns du hur vi pratade om stora mono-kulturer vs. effektiva småbruk, i förra avsnittet av ”Grönsakslandet”? Teorin gick ut på att jättejordbruken drar in mer pengar, men i själva verket ger MINDRE grönsaker och mat, än småbruk.

Och nu hittade jag precis den här gamla anteckningen, som handlar om exakt det!

En jordforskare som heter Jill Edmondson har gjort en undersökning som jämförde kommersiell åkermark med kolonilotter: jorden på kolonilotterna innehöll en tredjedel mer kol och 25 % högre nivåer av kväve. Lotterna producerade också upp till 11 gånger så hög skörd, som den kommersiella åkermarken. Kompostering och att jorden inte kompakterats tror Jill är två av skälen. Alltså att man brukar jorden för hand, och återför lika mycket som man tar. Så yay för alla småbrukare!

Helt orelaterad bild från kaféet Comptoir General i Paris.

Helt orelaterad bild från kaféet Comptoir General i Paris.

Dezign

När det kommer till att skriva blir jag nästan alltid mest inspirerad av saker som är dåliga. En dålig bästsäljare får mig att kasta mig ner framför datorn (men den får inte vara katastrofal – det funkar inte med typ 50 Shades of Grey som är så tråkig att den är oläsbar). Jag har aldrig skrivit så mycket som när jag läste ”Eat, Pray, Love”.

Med trädgård, har jag upptäckt, är det tvärtom.

Som när jag var på spa i Hasseludden och de hade en så enormt inspirerande slänt. Jag tänker mig att grundjobbet kommer vara brutalt – typ det får inte finnas NÅT ogräs kvar. Men att när den är klar är den enkel.

SÅ HÄR SÅG SLÄNTEN UT:
Det var vinter, så det kan ju finnas grejer jag inte såg, och säkert vårblommor. Men för att vara en vinterodling är det en av de starkaste jag sett i Sverige (vilket egentligen inte säger så mycket, men ändå).
* Längst ner, närmast fönstret från där man såg trädgården, var marken täckt med ljust grus. Därefter kom några ormbunkar här och där.
* Marken, hela vägen upp till krönet, var täckt med slingrande murgröna, istället för gräs.
* Här och där i murgrönan stack det upp buskar som jag tror var havtorn. De brandgula bären på de kala kvistarna, mot den gröna murgrönan, var så sjukt fint.
* Där fanns ett litet träd med vita bär, som matchade de havtornen, men jag har aldrig sett det förut.
* Längst ner – en stod längst till vänster och en längst till höger – fanns och två små men täta bambubestånd.
* Längst bort, ovanför den högra bambubusken, reste sig en mäktig kopparrönn. När solen gick ner fick motljuset den fransiga, kopparröda barken att se självlysande ut.
* Det sista jag tänkte på var en liten, brant stig gjord av gatsten. Den började längst ner, där stigen 4-5 gatstenar bred, men sen smalnade snabbt av och blev bara en gatsten bred, och sen slukades den upp helt av murgrönan, på ett sätt som gjorde att slänten såg ännu mer dramatiskt brant ut.

Så jävla grym slänt, bara å kopiera rakt av!

Vinter @ Vasterival 

För ett tag sen gjorde jag en spellista till Allt om Trädgård, inspirerad av trädgården som omger kompositören Albert Roussels före detta hem. Jag döpte listan till ”Vinter på Vasterival”, och fyllde den med lugna favoriter som Prurient, Sisters Of Mercy och Aphex Twin. Perfekt för deppiga promenader och för dagar när det enda man vill göra är att stirrar håglöst ut genom fönstret.

Du hittar den här 🔽

https://open.spotify.com/user/elinunnes/playlist/5fUpYtv5P74Rd3XtnjbH05

Viktoriansk kruka FTW

Jag älskar att bleka grejer. Det är en så sjuk grej – blekt strandkål smakar sparris, blekt kardon smakar kronärtskocka, blekt rabarber kallas glasrabarber och smakar godis och, sjukast av dom alla, blekt vägvårda förvandlas till endive när man bleker den.

I vanliga fall bleker och driver jag min rabarber med hjälp av den HÄR helt igenom oattraktiva lösningen. Men nu hitta jag precis en äkta viktoriansk blekkruka i keramik från Cadabra design. OCH SNART ÄR DET JUL!? Vad betyder det?

Och när vi ändå kikar på julklappstips, vad sägs om en vattentunna, som kopplas till stupröret, med både lock mot löv OCH en avtappningskran så man inte behöver ner med hela armen i tunnan!? Flera tunnor går dessutom att koppla ihop, så att överskottet från den första rinner över i den andra. Kostar 799 kr från Miljöcenter, och finns HÄR.

Redlove revisited

Rosa äppelmos gjort med hjälp av Ingrid Marie-skal.

Rosa äppelmos gjort med hjälp av ”Ingrid Marie”-skal.

Minns ni det här uråldriga inlägget, där jag fått pippi på ett äppelträd med rödköttiga frukter som heter ”Redlove Era”? Jag fick aldrig tag på trädet, men däremot lyckades jag uppfinna mitt eget knallrosa äppelmos (HÄR).

Inlägget om ”Redlove Era” är ett av mina mest kommenterade nånsin, och jag sammanfattar alla tips i DET HÄR inlägget.

Och nu, i nummer 3 2016 av tidningen Hemträdgården, kastar sig Åke Truedsson in i diskussionen, genom att tipsa om ett gäng rödköttiga äpplen.

  • ”Redlove Era” och släktingen ”Redlove Circle” finns numera att köpa på Gunnebo trädgård i Skivarp. Wiiii!
  • Den tyska sorten ”Vitalister” säljs just i Tyskland och smakar, enligt Åke, ”ok”.
  • Det estniska äpplet ”Veiniöun” säljs på Blomkvists plantskola. Det här äpplet har jag blivit tipsad tidigare också, så det verkar vara en favorit. Åke lägger till att Blomkvists plantskola levererar med bussgods till hela Sverige.
  • Pelaräpplet ”Maypole” funkar endast till mos och jos, inget annat.
  • Baumaux – den franska frö- och växtjätten – säljer rödköttiga sorter. Jag kommer hälsa på Baumaux i vinter, men jag vet av erfarenhet att det är inte är jättelätt att handla ovanliga växter på franska…
  • Sammantaget känner jag dock att det nu, med torp och allt, är MYCKET nära att jag äger ett rödköttigt äpple.

Tomat-mat

Tricket, när hösten övergår i vinter och tomaterna på affären förvandlas till röda påsar fyllda med unket vatten, är ju, som alla vet:

❤🍅ugnstorkade tomater🍅❤

* Ta vilken eländig tomat som helst, men kanske allra helst körsbärstomater (då blir torktiden kortare).
* Det är smart att göra ganska mycket åt gången – dom kommer att paxa din in ugn i flera timmar.
* Halvera tomaterna och lägg dom med snittsidan uppåt på en plåt täckt med bakplåtspapper.
* Stänk över lite olja och någon nypa salt.
* Ställ in i ugnen på lägsta värmen. Sätt en träslev i luckan för att släppa ut kondens, eller lufta ofta.
* Vänta tills tomaterna torkat ur ganska mycket, men inte helt. Det brukar ta ett par timmar. Jag brukar göra mina i en dehydrator (du vet, en sån där svamptork i plast), och då tar det ännu längre tid. Brukar ha den på en hel arbetsdag och gå å känna på dom lite då och då.
* Ta ut tomaterna och låt dom svalna lite. Klart!
* Spar överskottet genom att stapla tomaterna i lager på lager i en glasburk, och täck med olja.
* Nu har du ett lyxigt lager av söta, saftiga tomatiga tomater som är så smakrika att det räcker att strimla dom på toppen av en sallad för att få smaken av solmogenhet.

OK, så allt är det här är common knowledge, eller hur? MEN NU! Nu läste jag precis om KANDERADE ugnstorkade tomater.

Proceduren är precis som ovan, men innan du ställer in tomaterna följer du detta förberedelse-recept:

3 msk socker
1 msk salt
25 gram god olivolja
lite vatten
15 körsbärstomater

Blanda socker, salt och olja i en skål.
Tillsätt vatten så det blir en sandig, blöt sörja.
Kasta i de halverade tomaterna och rör runt.
Ös ut på en plåt täckt med bakplåtspapper.
Fortsätt som ovan.

Dessa sjuka tomaterna passar sen i desserter, eller till vilken salt, getig, italiensk ost som helst, men gärna pecorino romana (lärde mig precis att den från regionen Lazio är bäst).

You are welcome, som dom säger i Amerikat!

Häxor, läxor och Halloween-föreläsningar

Foto: Lina Scheynius, från Herbariet

Foto: Lina Scheynius, från Herbariet

Stockholm, håll i hatten, lås in era getter och korka upp dom beska dropparna – jag kommer till Telefonplan!

Tiden är 31 oktober. Jag pratar 18.00-19.00. Men redan 17.00 håller Telefonplans bibliotek i pumpaskärar-workshop. Det kommer finnas soppa också, så du behöver inte hetsa hem och äta innan.

Platsen är Midsommargårdens aula (ovanför biblioteket). Vilken råkar vara så klassiskt David Lynch att man blir helt svag i knäna. Träpanel och draperier och ett gammalt, vackert piano som nån kanske kommer spela på.

Temat är (så klart) halloween.Få reda på hur du odlar allt från pumpor till rökelse, samt rys av berättelser om växtkommunikation och skräckörter. Häxor, läxor och odlingstips, från det mest ätbara till det allra giftigaste. Iiik!

Priset är gratis. Tacka bibblan för det! Vill du interagera så finns det ett Facebook-evenemang HÄR.

Foto: Valdemar Asp, från Herbariet

Foto: Valdemar Asp, från Herbariet