Granskott och dess användning

Ungefär en månad för sent har jag lyckats sammanställa den här listan.

Granskott är milda och friska, med en gnutta beska: vissa associerar smaken till rosmarin. Jag gillar att använda även lite mer bogna barr, och där tycker jag mig känna en tydlig ton av citrus, vilket ju är toppen i ett land där det inte växer citrus.

Här är några grejer du kan göra med granskott:
  • Det ska gå att bara blanda vitt socker och granskott i en burk med tättslutande lock, vänta i typ två veckor, och sen sila bort granskotten med en sil (sockret förvaras sen i burk med tättslutande lock, för att inte tappa smaken). Har ej testat, men borde vara gott att använda i olika sorters julkakor, eller typ i frosting till pepparkakor.
  • För gransalt: Mixa färska granskott med sånt där grått, fuktigt havssalt, sprid ut över bakplåtspapper och låt torka. När saltet är torrt, mortla eller mixa en gång till, så att eventuella klumpar finfördelas. Borde vara perfekt på ugnsrostad potatis.
  • För granvinäger: Lägg i vitvinsvinäger och använd till vintriga sallader med rostade rotsaker.
  • För cocktails: Lägg i sprit, vodka till exempel, eller ännu hellre gin. Ta en eller två nävar granskott, lägg i burk med tättslutande lock, täck med en sjuttis gin, mixa med stavmixer, ställ i kylen en vecka, sila genom kaffefilter och fyll på ren flaska. Drick med en gång, i en martini tex, eller låt mogna i några månader.
  • För granolja: Lägg i en burk med tättslutande lock, täck med vegetabilisk olja – olivolja tex – och vänta 2 veckor. Låt stå i rumstemperatur, eller varmare, och skaka nån gång om dagen. Sila och använd som en uppiggande, friskt parfymerad badolja.
2_gran_1 valdemar asp kirlian photography aura pine

Kirlianfotografi taget av Valdemar Asp till Herbariet.

Harvest moon

Hittade precis det här riktigt gamla inlägget, som jag aldrig publicerade, och kände mig med en mycket sugen på att återigen bli intresserad av månodling på den här nivån! Skrev detta nån gång i mitten på 10-talet tror jag…

De senaste typ två åren har jag haft problem med missväxt. Det finns teorier om att det beror på att jag glömt gödsla. Men personligen skyller jag på ogynnsamma planetkonstellationer. Alltså tänker jag skaffa hängslen och livrem i år = gödsel OCH månodling.

”Maria Thuns så- och skördekalender” är redan beställd, funderar på att även beställa den brittiska ”Gardening by the Moon”, som är himla bra. Både böckerna har fördelen att det står uttryckliga datum när man ska så olika grejer. Det är alltid lättare att få grejer gjorda när nån annan säger åt mig att göra dem.

Men sen tänkte jag samla på mig lite generella tips också. Som de här, från Common Herbs for Natural Health.
* Frö som kan sås vid vilken måne som helst: spenat, palsternacka, morot, rädisa, sallat.
* Tidigt på året, när månen är i ny: krukörter som mejram, timjan, basilika. Lavendel och rosmarin, de flesta blommor, men särskilt vallmo, ringblomma, trädgårdsnattviol.
* I fullmåne: så squash, melon, gurka, pumpa. Även persilja, anis, dill, mynta, violer och penséer.
Gammal måne: lök, purjo, alla sorters kål.
Avtagande måne (nedanmåne): samla frö som ska torkas till nästa säsong.

Båda böckerna förhåller sig till den sideriska månen, men det finns också ett gäng odlingstips som man kan följa utifrån att bara titta på månen.

Jag samlade ihop dom så här:

AVTAGANDE MÅNE/NEDAN/WANING MOON
Samla frö som ska torkas.
Skörda allt som ska torkas, syras eller sparas längre.
Allra bäst är det att skörda dessa grejer när månen är nästan svart, alltså precis innan den blir ny.

TILLTAGANDE MÅNE/NYMÅNE/WAXING MOON
Den här tiden brukade folk göra allt som mådde bra av tillväxt: sådd, plantering, och klippa fåren.
Saven stiger i växten och några dagar innan fullmånen märker odlare en tillväxtstimulerande period.
Lily Kolisko rekommenderar särskilt dagarna innan fullmåne för sådd.
3-4 dagar efter nymånen peakar chansen för regn.

Bevisen pekar på att saker och ting gror lättare just under den här perioden, däremot verkar inte det (den snabba grodden alltså) nödvändigtvis påverka storleken på skörden. En sak som däremot verkar påverka skörden (enligt en kille som testat det på egen hand, vilket ju inte räknas som forskning, men whatever) är att så vid månuppgången, på kvällen!

Sätt potatislök!

Hej bloggy, och ursäkta att jag experimenterar med dig, men det här är alltså ett tidsinställt inlägg som jag skrev i vintras, när jag satt mittemellan ett par franska fönster i Paris och en doftande bukett mimosa. Syftet är att påminna mig själv att sätta potatislök. Om det är den 18 maj i dag så har det funkat. Och i så fall: Sätt potatislök!

Förra året experimenterade jag också: genom att sätta löken redan på hösten, som med vitlök. Det finns ju liksom inte så mycket info kring potatislök, och jag hade märkt att lökar som jag glömde i landet överlevde och började gro kommande år. Det jag inte visste var dock att en hel del kvarglömda lökar även måste ha dött, för det var det som halva min höstsådda skörd gjorde. Från och med nu följer jag traditionen och sätter löken på våren, och skördar den 10 augusti. Håll tummarna!

Superpotatistipset

En kompis frågade mig precis hur tidigt man kan börja odla potatis, och jag tänkte ge henne mitt superpotatistips här från bloggen. Men nu hittar jag det inte! Har jag aldrig postat mitt superpotatistips!?

Här kommer det i så fall.

Det finns ett arbetskrävande sätt att få riktigt tidig potatis, men man behöver nästan vara på plats vid odlingen, eller i alla fall besöka den nån gång i veckan.

Gör så här: fäst tjock, svart plast över potatislandet – svart markduk funkar. Börja tidigt på året, hur tidigt som helst egentligen. Den svarta plasten värmer upp jorden och gör att tjälen försvinner snabbare.

När marken under plasten tinat, skär du upp kryss i plasten, 10 cm breda med 60 cm intervall. Gräv ner en förgrodd potatis, till hälften, under varje kryss. Täck med mull/kompost/jord. Marken borde fortfarande vara fuktig efter vintern, men om den inte är det, vattna.

Såga till elrör i lagom långa bitar, och stick ner som låga bågar över potatislandet.

Fäst bubbelplast över över bågarna. Jag har aldrig hittat tillräckligt mycket hel bubbelplast, så min är det alltid massa hål i, men har man hel bubbelplast bör man nog skära till små lufthål i plasten. Annars får man kokt potatis. Över bubbelplasten fäster du vanlig fiberduk. Jag är inte säker på varför man måste ha båda, men det är enda sättet jag gjort det på, så jag vågar inte rekommendera att skippa den.

Allt eftersom det blir varmare ute kan du ta bort bubbelplasten, och bara behålla fiberduken.

Sen kan du hålla koll på potatisen genom att bara glutta under plasten, och om det känns som om det är risk för att den blir grön, kastar du bara på massa stuff ovanpå plasten, runt krysset – gräs, halm, löv, kompost, till och med sönderrivet tidningspapper funkar.

Det är viktigt att börja tidigt, eftersom det typ inte går att vattna den här odlingen, och alltså måste potatisen klara sig på den fukt som finns i marken sen vintern.

När vissa potatisar börjar bli stora nog att skörda plockar du bara fram dom från under plasten, och låter resten växa vidare.

Här är en bildserie från tiden när jag hade extremt rutten mobilkamera och gillade att använda nåt som hette Cat Wang när jag instagrammade. Det är är därför det är en glittrig katt på ena bilden.

Förgro potatis inomhus, med lite jord och mycket ljus.

Svart markduk + elrör som bågar.

Bubbelplasten på plats över bågarna.

Första tjuvtitten under plasten. (jävla sniglar som tuggat på den uppe till vänster!)

Kolla vad Gaia gav oss!

Jag döper härmed hela den här menyn till Middag à la Körförbud. Det som hände var att vi råkade åka till torpet på långhelg, samtidigt som besiktningstiden för bilen råkade gå ut, samtidigt som det råkade bli första maj, samtidigt som vi råkade ha glömt att handla mat. Så jag gjorde som vilken torpare som helst, och gick ut för att kolla vad Gaia förberett åt oss till middag.

Det blev:

Mandelpotatis, krossad vitlök, och en allra första skörd av salvia och nässlor, alltihopa stekt i smör!
(Potatisen var alltså inte min egen – vi åt det här samma dag som vi satte potatis, och man blev inte mindre sugen på den kommande skörden, om jag säger så…)

Gör så här:

  • Skrubba, dela, skölj och torka av så många mandelpotatisar som får plats i din stekpanna.
  • Stek i olja på medelhög värme, typ 5-10 minuter på varje sida, tills ytan är krispig och potatisen mjuk. (Jag stekte på gjutjärnsspis, så inte riktigt säker på värmen, men det går säkert inte att göra fel)
  • Skyffla över i durkslag med hushållspapper i botten, så att överflödig olja rinner av.
  • Förväll en näve nässlor, spola i kallt vatten, krama ur vattnet och hacka.
  • Bryn smör i stekpannan.
  • Krossa ett par vitlöksklyftor genom att trycka till dom med den platta sidan av en kniv. Kasta ner dom i smöret.
  • När klyftorna fått lite färg, fortsätt med en halv näve färska salviablad på ena sidan pannan och nässlorna på andra sidan, så att nässlorna inte blöter ner salvian.
  • När nässlor och salvia känns lagom friterade, skyffla tillbaka potatisen, rör runt så att allt täcks med smör, salta och strö över nykrossad svartpeppar.

Potatisen blir både mjuk och krispig, som rustik pommes frites, och salvian och nässlorna blir liksom frasfriterade!

Till det åt vi:

Fetaost försiktigt värmd i ugnen, med en första mycket skygg skörd av oregano strösslad på toppen, samt en liten sallad på späda svartvinbärsblad. Smakkombinationen feta + svartvinbärsblad var helt sjukt. Den kändes som om en helt ny uppfinning som måste spridas över världen, en sån där perfekt kombination, som ostron och champagne eller jordgubbar och svartpeppar.

Och till lunch dan efter:

Risotto à la Körförbud – vilket helt enkelt var en näve risottoris som vi hittade i en bortglömd burk längst inne i skafferiet, kokad på det sätt som risotto kokas. Och i sista skedet la vi till riktigt rejält med förvällda, hackade nässlor. Oftast när man lagar risotto med nässlor eller trädgårdssyra så brukar receptet ange ganska små mängder av det gröna, det brukar mer bara vara som en smaksättning. Men eftersom vi hade för lite ris så la vi till så pass mycket nässlor att de utgjorde en del av rätten. Tillsammans med en flaska kallt vitt vin från Sancerre, i solnedgången? JA!

På förekommen anledning: odlingspyramid + Grönsakslandet!

Den här tiden på året brukar jag ofta, i förbifarten bara, nämna min odlingspyramid.

Det hände senast när vi spelade in nytt avsnitt av podden Grönsakslandet (som numera heter Bellas Grönsaksland, av upphovsrättsliga skäl).

Du hittar Bellas Grönsaksland till exempel HÄR.

Och varje gång jag nämner pyramiden brukar folk fråga hur den är konstruerad, och så brukar jag misslyckas helt med att förklara.

För några år sen försvann den enda vettiga bilden från tillverkarens hemsida, och sen dess har jag glömt vem tillverkaren är. Än så länge är pyramiden i källaren, men jag bjuder på denna gamla teaserbild.

sådd 2

Tänk typ att det är två såna här gråa tråg, staplade på varandra på höjden. I varje tråg ligger en kapilärmatta, så man inte behöver vattna i varje kruka, utan bara hälla direkt i tråget. Över varje tråg hänger 2 lysrör. Trågen vilar på de där fula, omålade slanorna. Och när vi väl monterat den, vilket vi gör med hjälp av typ gummiband, så står den där och blastar så mycket ljus att det känns som om vi kommer dra på oss span bara för att vår elkonsumtion går upp så drastiskt.

Jag är säker på att nästan vem som helst, utom just jag, skulle kunna bygga nåt snyggare på egen hand. Men goddammit den får jobbet gjort!

Arti-choke on this!

Jag obsessor just nu ganska grovt över The Baker Creek Heirloom Seeds-katalogen. Förutom prick alla fröer som jag nånsin önskat mig (utom, av nån anledning sallat – dom har skitlite sallat) så är det också en del odlingstips i katalogen.

Förra året lyckades jag beställa den perenna kronärtskockan ”Herrgård” som planta på internet. Om jag fattat allt rätt så är det den man ska ha om man vill ha en sportslig chans att övervintra sina kronärtskocka. Men eftersom den här fruktansvärda vintern får mig att tvivla även på ”Herrgårds” överlevnad, har jag börjat kolla efter kronärtskocksfrö också.

Och jag vet ju att jag läst ganska komplicerade odlingstips kring kronärtskocka, som handlar mycket om olika temperaturer, men jag har aldrig riktigt förstått VARFÖR man ska hålla på och mecka. Men nu har Baker Creek berättat det för mig!

SÅ HÄR FUNKAR DET:
Kronärtskockan vill egentligen inte blomma förrän andra året, och om man bor nån annanstans än Kalifornien/Skåne (samma plats i min hjärna) är vintern oftast för kall för att plantan ska komma tillbaka ett andra år. MEN om man, precis när plantan kommit upp, ger den en köldperiod då TROR den att den är två år, redan första sommaren. Och blommar alltså mycket villigare.

ALLTSÅ:
Så fröna som vanligt, inomhus, tidigt på året. Vi återkommer till exakt när. När kronärtskockan har typ 2-3 blad (alltså inte de där första hjärtbladen, utan riktiga blad) ska temperaturen sänkas. Gärna ner mot 0°, men absolut inte under. Låt plantan stå så i 3-4 veckor, sen kan du plocka in den i värmen igen. Eller, om tajmingen har varit helt magisk, plantera ut den. I så fall måste frostrisken vara över.

Så, om vi räknar baklänges: jag vill plantera ut min kronärtskocka tidigast i 1 juni. Den måste stå kallt typ en månad innan det = 1 maj. Och så tar det en dryg månad för den att gro och få några blad = 1 april. Men… jag misstänker att maj, trots alla dess fel brister, kanske ändå är för varm. Därför kommer jag att så mina kronärtskockor redan i mitten på februari, så att de kan stå i trapphuset i mars-april, och sen får de komma in i lägenheten en sväng till innan de åker ut till lotten i juni.

Att göra

Till alla er som frågat mig vad det är dags att börja så, som jag sagt åt att sitta i båten, här är några grejer det faktiskt är dags att börja med:
Kardon, kronärtskocka, mangold, grönkål (vanlig grön samt svart), basilika (grekisk, helig och vanlig (tack för påsarna pappa!)), strandkål (jag kommer köldbehandla den), chili (bulgarian carrot med knallgula frukter, serrano-peppar från en mexikansk restaurang och penispeppar, som var en present från en vän) samt mupparna epazote och isört (som förnedrade mig stenhårt förra året genom att inte ge NÅNTING).
Jag lägger alla i blöt eftersom jag inte orkar läsa på vem som gillar vad.
Och så funderar jag på att köpa den här månodlings-matrixen, eftersom böckerna är rätt svåra att förstå sig på. Tänker att ett dataprogram som säger åt mig vad jag ska göra är mer Månodling för Dummies.

Trädvård – på djupet

Att bekämpa ogräs genom att täcka över en markplätt med presenning har alltid låtit så oerhört lockande tycker jag. Men om man bara har tre stycken grönsaksland och varje vår är en kamp mellan hur mycket gräsmatta man behöver behålla (för att det faktiskt ska finnas någonstans att stå på lotten också), kontra att man ÅTERIGEN dragit upp tio stycken pumpaplantor som inte får plats NÅGONSTANS, då kan täckning kännas som lite av en lyx.
I höstas insåg vi ändå att plätten under plommonträdet både är omöjlig att odla upp (trädet skuggar/suger i sig all näring/dricker upp allt vatten) OCH omöjlig att rensa från ogräs (vad är dealen med att kirskål snurrar sig runt andra växters rötter? Hur kan den veta att det inte går att rensa bort den då?). Alas, svarta plastsäckar to the fore!
Och nu, inte ens en hel odlingssäsong senare, börjar det faktiskt se riktigt fint ut under säckarna. Fullt med sniglar? Ja… Ogräs? Nej!
Och då kommer nästa fråga: vad stoppar man dit istället? För att ogräset inte ska komma tillbaka med samma styrka en gång till. Och nu kom svaret, från Hanna på koloniområdet som tipsade om den HÄR härliga sajten.
Folket bakom Juniper tipsar om att man kan gröngödsla sina träd = gödsling och snyggt på samma gång. Här är deras rekommendation:

Vår blandning:
Honungsfacelia 30% (blåviolett)
Blodklöver 10% (djupröd)
Bovete 60% (rosa)
Liknande denna kan köpas i trädgårdshandeln färdigblandad.

Plantera så här:
Tag bort marksvålen (gräsmatta, äng ed) och räfsa upp jorden ca 5 cm djupt från stam till dropplinje eller i en 1-1,5 meter bred ring runt dropplinjen.

Så i början på maj till mitten av juni eller slutet av juli till mitten av september direkt i jorden.

Mylla ned fröerna på ½-1 cm djup. Vattna rikligt, ev också innan du sår så att fröerna inte hamnar alltför djupt ned i jorden.

Slå eller klipp med (lätt) gräsklippare på sensommar/höst innan växterna vissnat. Kratta ned växtmaterialet i jorden.

Exakt så tänker jag göra till våren.

Nettle Fret II

Nu är nässlorna uppe! Oh joy!

På tisdag är det nymåne (enligt min månodlingsbok), då är det dags att plocka alla nässlor som ska torkas. Skönt nog behöver man ju inte skörda grejer som ska torkas på morgonen heller. Win-Win för torkade nässlor alltså.

Kolla dessutom in det här mäktiga, javenne typ torkfatet eller nåt, som jag hittade hemma i Edsbyn i vintras.

TORKADE NÄSSLOR GER

Te – ska hjälpa mot hösnuva, om man dricker det dagligen

Hårskölj – för blankt hår

Smak i sopporr – det här är min egen, otestade uppfinning. I vintras tipsade en kompis om att smula torkad svamp i soppor som smaksättning, och det funkade asbra. Nässlor borde ju funka lika bra.