Vad vi pratar om när vi pratar om stadsbruk

Först och främst: jordbruks-avsnittet av Grönsakslandet kan streamas HÄR, eller laddas ner från iTunes.

2016-10-13-15-27-24-terrass

Här under är mina anteckningar inför programmet. Det är LÅNGT, men det går bra att hoppa runt och läsa här och där. Så långe du inte missar den allra sista punkten, den med lösningarna. Det är där det blir roligt.

Vi spelade in i den lilla dryckesträdgården utanför Spritmuseum, på Djurgården i Stockholm, och det här pratade vi om:

ELIN LÄR SIG ETT ORD!
– Man måste har ord för att kunna prata om saker, och jag har precis lärt mig ett nytt ord: stadsbruk. Alltså jordbruk, fast i staden.

VAD ÄR DET SOM SAKNAS?
– Om vi ska ha ett verkligt, fungerande stadsbruk räcker det inte med en pallkrage per hushåll. Det krävs riktiga, småskaliga bönder som odlar mat nära våra städer.

VARFÖR SAKNAS DOM?
– Svenskar är traditionellt inte några grönsaksodlare. Vi är inte Italien, där varje by och varje familj har sin egen favoritaubergine. I Sverige har vi odlat lin, skog och spannmål. Kanske lite humle och hampa. Sen har vi sålt det och köpt typ… torkade bönor för pengarna. Bönor som vi sen kokat sönder och slurpat i oss i mörkret och risdoften. Det har så klart alltid funnits undantag. Grönsaksodlare som vill ha nåt mer och bättre än bönsupa (då) och den där fruktansvärda, förhackade plastpåse-salladen (nu). Som Karin Larsson, som redan kring sekelskiftet bakade egen pizza på hemmaodlade tomater och serverade grönsallad. Det senare (läste jag precis i tidningen) upptäckte resten av Sverige först under 1970-talet.
Men vi som folk har ingen tradition av matodling.

MEN VAD ODLAR ALLA BÖNDER NU FÖR TIDEN DÅ?
– Våra bönder idag odlar inte heller grönsaker.
De odlar:

djurfoder (som blir till matdjur)
vitt mjöl
socker

Inte dom allra nyttigaste grejerna.

VAD INNEBÄR DET?
– Det här med stadsbruk är inte nåt nostalgiskt – det är en NY tradition.
Det är en fråga om livsmedelssäkerhet, det handlar om moral och etik, om livskvalitet och njutning. Färre transporter betyder mindre olja, vilket betyder att vi kanske inte behöver kliva i säng fullt lika villigt med till exempel Ryssland. Storpolitik OCH en god lunch alltså. För att det ska hända måste vi ha en massa små jordbruk, nära våra städer.

NU KOMMER JAG SÄGA EN MASSA DEPPIGA SAKER
– Men det kommer kul grejer efteråt, så ge inte upp!

* Hushållningssällskapet säger att maten i våra affärer skulle vara slut på fem dar om nåt hände med våra transporter eller vägar.
* Civilförsvarsförbundet säger en dag.
* På vissa ställen har 9 av 10 jordbruk har lagts ner sen vi gick med i EU på 90-talet.
* Från att nästan alla svenskar var bönder är det nu bara nån procent.
* Sveriges självförsörjning är en av de lägsta i Europa.
* Bönderna gör sig av med sina djur, eftersom de är olönsamma, och satsar på en enda gröda. (Det här är dumt eftersom: djur = gödsel och monokultur = dålig).
* Bönder med mindre jordbruk skaffar andra jobb och arrenderar ut sin mark till en storbonde.

Här är vi nu: med enorma gårdar och monokulturer.

OCH NU, LITE GODA NYHETER, INSLAGNA I ETT MOMENT 22
– Det här är intressant: småskaliga jordbruk är mer effektiva än stora. Småskaliga bönder får i själva verket HÖGRE avkastning än jättegårdar! Men ÄNDÅ blir jordbruken större och större, av den här anledningen: på en liten gård kan man ta ut mer skörd per kvadratmeter (man skördar noggrannare och från till exempel två olika växter per år). Men ett storskaligt jordbruk, med mycket maskiner, kan ta ut mer skörd per arbetstimme. Och eftersom grönsaker är billiga och arbete dyrt tjänar du mer på att ta ut mindre skörd, så länge arbetsinsatsen blir mindre. Så bonden på den stora gården överlever, men i slutändan blir det mindre mat.

Liten bondgård i utkanten av Porto, Portugal.

Liten bondgård i utkanten av Porto, Portugal.

VARFÖR GÖR DOM DUMMA DUMMA BÖNDERNA SÅ!?
– Det har ju inte alltid varit så här. Bönderna gör bara det som den ekonomiska styrningen säger åt dom att göra, och de senaste typ 100+ åren har vi/ekonomin sagt åt dom att bli större och större.

SÅ, HUR SKA VI TÄNKA ISTÄLLET?
– Vi måste inse att bönderna är allas vårt ansvar: medborgarna och butikerna och industrin och restaurangerna och ålderdomshemmen och skolorna. Vi är alla bönder, egentligen.

ETT PROBLEM
– Ett problem är bostadsbristen. Markpriserna i närheten av städer är så höga att en åldrande bonde som vill sälja en liten eller mellanstor gård till en yngre bonde kommer att få problem. Unga bönder kommer aldrig att kunna konkurrera med en börshaj, och för varje pensionerad bonde försvinner ytterligare bondgårdar.
Michelle Obama, som skördade 300 kilo grönsaker vid Vita huset, skriver om det här problemet i sin bok ”American Grown”. Och i New York driver Isabella Rosellini den bondgård som ligger allra närmast Manhattan – hon var den enda bonden som hade råd att köpa gården som hon nu odlar på. Hon säljer sin skörd både lokalt och till finrestauranger i stan.

OCH EN LÖSNING. ELLER FEM!
1. I Portland, Oregon har man instifta en lag som skyddar jordbruksmark nära städerna. Den gör att exploatörer inte KAN köpa odlingsmark. Det här skulle vara superrelevant kring till exempel Uppsala, eller i Skåne, som har Europas allra bästa odlingsjord. Att schakta bort den jorden och ställa ett hus där är en skymf.
2. I Kanada arrenderar skogsbönder sin mark. De betalar utifrån att man tar hand om marken på ett korrekt sätt. Ett visst uttag per år ger ett visst pris. Skövlar du, betalar du mer.
3. Ett stort företag kan köpa mark och sen arrendera ut till (eller anställa) en bonde, för att säkra sin tillgång på ekologiska grönsaker. Mark är dyrt, och jordbruk är riskfyllt och lågavkastande, men på det här sättet slipper bonden riskera allt för att få odla.
4. Landsbygdsnämnden i USA ägnar sig åt markförmedling. Som Tinder för bönder. En åldrande bonde med ointresserade barn kopplas ihop med en yngre bonde, de två jobbar parallellt, den yngre bonden arrenderar och köper till slut gården, under marknadspris.
5. I Södertälje har långstidsarbetslösa startad ett stadsbruk, där andra långtidsarbetslösa och nyanlända svenskar kan jobba. Vi som befolkning har ett behov av mat. Ekologisk odling kräver en massa handarbete. Och så finns det folk som hamnat på sniskan, som inte får jobba för att de väntar på typ uppehållstillstånd, som är utbrända, som inte är ”attraktiva” på ”arbetsmarknaden”. I en ekologisk grönsaksodling är alla attraktiva!

Ok, det var mina lösningar. Tveka inte att säga till om det finns fler.

Ny info!

Jag har precis varit på trädgårdsmässa med extremt köttigt uppdrag – att göra 15 intervjuer, på scen, på en dag. Bonusen är att jag fick reda på så jävla mycket goa grejer!

Så här jättefint var det på Sofiero, där jag gjorde intervjuerna.

Så här jättefint var det på Sofiero, där jag gjorde intervjuerna.

Här är guldkornen från dagen:

* Rhododendron yakushimanum är en väldigt bra rhododendron. Den blommar med ljusrosa blommor som sen blir vita. Den, precis som mycket annan rhododendron, är särskilt snygg ihop med trädgårdsorkidé och blåsippor. (Tipset kommer från Sydsvenska rhododendronsällskapets Olof Norrlöw)

* Clematis montana klättrande i en lila syren är 100 % snyggt. (Tipset kommer trädgårdsmästaren Jennifer Bergqvist Butik Noppan)

* Jordbruk i stadsmiljö kallas stadsbruk. Har man inte ord för saker kan man inte prata om dom, och vi måste börja prata om stadsbruk.

* Om man planerar en kruka ska man försöka tänka i treenighet, typ 1 gräs, 1 murgröna och 1 blomma. (Tips från Jeanette Kramshöj)

* Om du planerar en trädgård som kommer att vara mer eller mindre offentlig – en stadsodling, ett koloniområde, en tillsammansodling – så är sittplatser skitviktiga. Planera in många sittplatser för fler än en person, så blir det lättare för folk att mötas. (Tipset kommer från Louise Rosendahl från Törnekulla Trädgårdar).

* Om du vill ha nåt i trädgården i gjutjärn – typ en portal eller liknande – kan du kontakta en smed (en äkta smed! Inte en sån där som Matti Alkberg sjunger om, som jobbar med media och bara ser ut som en smed). Då får du exakt det du vill ha, och det kan till och med vara mer prisvärt än att gå å handla nåt färdigt schabrak på affären. (Tipset kommer från Fredrik HanssonFurutorps Trädgård)

* Ju mer monokulturellt jordbruket blir desto viktigare blir privata trädgårdar, som kan göra verklig skillnad när det gäller biologisk mångfald. Två enkla grejer att tänka på för pollinerarnas skull är:

  1. Undvik fyllda blommor – skitmeckigt att komma åt nektaren i dom ju.
  2. Undvik sterila blommor, som såna där hortensior med massa ”falska” strålblad som lockar insekter, men inga riktiga blommor.

(Tipsen kommer från proffset Christel Kvant)

* Man kan göra ett supersnabbt blomtryck på en vit t-shirt genom att lägga en blomma i det dubbelvikta tyget och sen drämma till med nåt hårt på blomman. (Tips från Ingemar Nyman)

* Narcisser under äppelträdet = snyggt.

* Förra vintern, när jag hade en enveten, smoggrelaterad Paris-hosta, blev jag plötsligen jättekär i timjan. Och nu precis berättade Heidi Wellstad (från Lüning Näringsklinik) att timjan traditionellt använts mot just hosta. Ångbad ger bästa resultat. Åh timjan!

* Varje samhälle och by borde ha en biogasanläggning, där trädgårdskompost, separerat avlopp, avfall från jord- och skogsbruk, samt allt annat organiskt avfall (från restauranger, butiker etc) samlas. Biogasen försörjer sen samhället med el och värme. Eftersom i stort varje svenskt samhälle har en kyrka som landmärke skulle anläggningen kunna ligga i anslutning till kyrkan. (Det här genitipset kommer från den 74-åriga forskaren Ruzena Svedelius).

* Om vi kunde kombinera tipset ovan med rejäla stadsbruk, där det även finns plats för nykomlingar i vårt land, folk som inte riktigt vet vart dom är på väg, och alla som blir utbrända i våra städer, så tror jag att vi är något på spåren.

Hang ‘Em High

Jag är en sån där som längtar efter att alla monotona jobb ska tas över av robotar. Jag är teknikivrare och har inga problem med att man experimenterar med odling och växter (så länge man håller sig innanför sexgränserna – har du nånsin sett en fisk para sig med en potatis? Inte? Då betyder det nog att fiskar och potatisar faktiskt inte är kompatibla älskare. Sluta skjuta in gener där dom inte ska va).

Och jag älskar skyskrapor. Ju högre desto bättre. Tors Torn? Bring it on! Om det sen stämmer som dom säger, att dom ska kompensera täthet med grönytor, då är vi ju hemma. Höga, täta, gröna städer. Det är ju det vi vill ha. Men varför får jag en känsla av att allt dom säger om tätheten stämmer, medan inget dom säger om grönheten stämmer?
Och vad gör man i så fall? Skriver man en motion? Skriver man brev? Jag vettefan.
Grönytor i städer har i stort sett enbart positiva effekter – nämn inte ens dagvatten, psykisk och fysisk hälsa, buller, hot spots eller isolering för då kommer jag aldrig sluta – men i senaste numret av The Garden hittade jag en studie, utförd av Trees and Design Action Group, som till och med folk som bygger skyskrapor och shopping-gallerior borde kunna relatera till:
  • Stora, vuxna träd (som ekar till exempel) är bättre än små träd (som körsbär eller liknande) i stadsmiljöer, gamla och nybyggda. Ju större trädet är, desto bättre blir skuggan och skyddet mot vind och blåst. Små träd är så klart fortfarande bättre än inga träd alls, men just den här undersökningen handlade om stora träd.
  • Träd förbättrar luftkvaliten. Återigen, ju större träd, desto bättre luft.
  • Med träden skjuter även bostadspriserna i höjden: ju större träd, desto högre priser.
  • Träd har dessutom visat sig höja den summa pengar som kunder väljer att spendera i en butik, med samma regel som bostadspriserna (kolla, den här punkten MÅSTE JU FUNKA!?).
OK, så nu kommer deras motargument: Det låter jättebra, men vi har ingen mer budget, allt är redan inplanerat. Och då säger vi:
  • PricewaterhouseCopper har gjort en undersökning som visar att man tjänar på att omdirigera pengar i nybyggen från hård, eller ”grå”, infrastruktur, till mjuk, eller ”grön”, landskapsarkitektur. En byggherre kan öka sin ”gröna” byggyta med upp till 140% om han väljer att lägga om så lite som 0,4 % av den budget som allokerats till ”gråa” byggprojekt.
  • JAG UPPREPAR: Du får 140 % grönt för samma summa som du får 0,4% grått.

Är jag galen, eller går det verkligen inte att argumentera emot det här? Nu ska jag bara få tag på rätt telefonnummer, sen ska jag berätta för alla.