Orten odlar i Allt om Trädgård

Jag har skrivit om det fantastiska initiativet Orten odlar till Allt om Trädgård.

Om allt om Trädgård, eller Lena Israelsson som tagit bilderna, eller någon annan, inte vill att texten ska ligga upp här: säg till så tar jag ner den!

Annons

Lena Israelsson i Trädgårdsrum

Jag har ju redan sagt till alla som orkar lyssna att de borde läsa alla Lena Israelssons böcker, men min kanske allra största personliga favorit är ”Jordens täppor”. Den boken, och lite andra grejer, handlar den här texten om. Den publicerades i Trädgårdsliv nummer 2 2021 och du borde definitivt köpa ett ex av den också – hela tidningen är superfin. Bilderna är tagna av mästerfotografen Gabriella Dahlman.

Och som vanligt, om Trädgårdsliv, Gabriella Dahlman eller Lena Israelsson själv, vill att jag tar bort texten härifrån är det bara att säga till!

Elin Wägner i Allt om Trädgård

Elin Wägner, i Allt om Trädgård! Plus ett tips angående en alldeles underbar gospelskiva av Brother Theotis Taylor. Håll till godo.

Och om Allt om Trädgård, eller någon annan, inte vill att sidan ska ligga här så är det bara att säga till.

Oprah Winfrey i Allt om Trädgård

Nu läll, som man säger i Edsbyn, nu har jag skrivit en krönika om Oprah Winfrey! Det trodde du inte va? Håll till godo!

Om Allt om Trädgård, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp – säg till så tar jag ner den.

The Good Seed – favorit i repris

Below you’ll find a list of some of my favourite seed companies. It’s not complete, but it’s a start. They’re mainly Nordic companies, which is kind of the point, since local seeds are usually better. But anyone gardening in a colder climate – from China and Russia to Canada and Scotland – should be able to benefit from these superior seeds.

I started working on this list after several of my friends asked me about my favourite seed shops and growers, but since then I’ve topped it up with everyone else’s favourites too. If you have a local favourite, please feel free to let me know who they are and why you like them.

Meanwhile, I’ll keep working on the list below, adding links and info. And – just imagine – maybe one spring in the not too distant future we’ll be able to completely oust the great big evil global seed companies from the market!

🌱 Runåbergs fröer – (SE) har allt det ”alla” pratar om. Det är inga såbeskrivningar på påsarna, MEN Runåbergs har gjort en JÄTTEFIN bok, som beskriver hur man odlar allt i deras sortiment, och det är ett bra boktips i sig själv.

🌱 Nordfrö (SE) – ny storfavorit hos typ alla jag känner! Småskaligt, ekologiskt, och riktigt roliga sorter. Dom har även en mixpåse med pumpa, vilket jag tycker är en så sjukt bra idé.

🌱 Fröbanken (SE) – ytterligare en fröbutik som har seglat upp som ny storfavorit. Har också mycket microgreens!

🌱 Sesam – (SE) en fröförening som man kan beställa frö från gratis, mot löfte om att man själv kommer lära sig samla och dela med sig av frö.

🌱 Svenska örtasällskapet (SE) – ytterligare en förening, för örtodlare, som en gång om året skickar ut en frölista där man kan beställa påsar för typ 13 kronor styck. Grymma fröer, grymt utbud. 

🌱 Alla fröer från både Sesam och Svenska örtasällskapet är odlade av privatpersoner och det finns en massa coola sorter.

🌱 Kinnekulle frö (SE) – vet ej så mycket om dom, förutom att dom verkar coola och även har mycket ympris till äpple, vilket ju är väldigt roligt!

🌱 Kokopelli (FR) – det här är som franska Sesam. Jag köper alltid från Kokopelli när jag är i Paris. Enligt fransk tradition är Kokopellis hemsida helt på franska, men man kan ju alltid titta på bilderna och gissa sig fram.

🌱 Baker Creek Heirloom Seeds (USA) – ett amerikanskt företag med en SJUK katalog. Det går att beställa på nätet, men på grund av EU händer det att fröerna fastnar i tullen, så det bästa är att be nån smuggla.

🌱 Seed Savers Exchange (USA) – ytterligare en fin, amerikansk frödistro.

🌱 Magic Garden Seeds säljer många såna där specialare som man gillar, men med internationell distribution, så man slipper stressa över att fröerna ska fastna i tullen.

🌱 NordGen – spännande frösamling.

🌱 Sneckenströms (SE) – har förutom frö även sånt där rootgrow, fladdermus-guano och massa andra flummiga produkter som innehåller svampar som är nyttiga för jorden. 

🌱 Rara växter (SE)

🌱 Sävar fröplant (SE)

🌱 Klostra (SE) – bra när det gäller färdiga plantor, sticklingar och allt sånt som inte går att så: kronärtskocka, jordärtskocka, jordgubbar och sparris! Även bra utbud på sättpotatis. 

🌱 Gourmetgarage (SE) – massa coola italienska fröer, allt sånt som kan vara svårt att köpa i affären, men som är så gott att man måste ha det ändå. Som zucchini att odla för blommornas skull, piennolo-tomater och padron-chili.

🌱 Fuglebjerggaard (DK) – fröbutik kopplad till Camilla Plums gård- say no more, say no more!

🌱 Copenhagen seeds (DK)

🌱 Solhatt (NO)

 🌱 Jalapeno.nu (SE) – stort utbud av (du gissade rätt) chili.

🌱 Nicky’s nursery (GB) – lite osäker på hela EU-grejen påverkar fröimport från England, så kanske bra att kolla upp det innan man lägger stororder härifrån.

🌱 Strictly Medicinal Seeds (USA) – en annan suverän amerikansk fröfirma. Den drivs av Oregons örtkunnigaste hippie, Richo Cech, som även skrivit flera böcker om örtodling och örtmedicin. Mycket hög grobarhet på deras fröer, och de har sorter som är svåra att få tag på annorstädes, t.ex. hydrastis canadensis (kanadensisk gulrot/goldenseal) och passiflora incarnata. [Tack till Helen för tips här i kommentarsfältet!]

🌱 Fröbyten – byt med vänner och främlingar. Kolla hemsidan Fröpopup.se för lokala fröbyten.

🌱 Fröbibliotek – finns på vanliga bibliotek, hos föreningar etc. Där får du ”låna” frö som finns i biblioteket helt gratis. När du själv odlat och samlat in nya fröer, så lämnar du helt enkelt tillbaka till fröbiblioteket. Mycket bra sätt att testa nya grödor och sorter!

🌱 Tänk om vi alla, just det här året, bestämmer oss för att bojkotta de stora fröföretagen? Tänk vad coolt det vore om vi på det sättet kan visa att vi inte accepterar deras mobbingfasoner! Det är så jävla enkelt att beställa från små företag, ba gör det! Och tvinga dig själv att ställa tillbaka de fröpåsor du plockar på dig lite spontant på stan. Då är det nästan alltid nåt jätteföretag som står bakom, och hur som helst blir det sällan som det ska ändå. Ok, GO!

 

Vandana Shiva i Allt om Trädgård

Jag skrev en krönika om den här mäktiga damen till Allt om Trädgård.

Om Allt om Trädgård, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp – säg till så tar jag ner den!

Ivy Rebel!

Jag är ju väldigt (väldigt) förtjust i murgröna. Juvenil murgröna, adult murgröna. Murgröna på murar, murgröna istället för gräsmatta, murgröna på fasader.

Murgröna på fasader 😱😱😱!?

säger de flesta då.

På vilket jag brukar svara genom att citera undersökningar som säger att murgröna på fasaden faktiskt förlänger ytskiktets livslängd. Av bland annat dessa anledningar:

1. Växten skyddar mot väder och vind, både sol och regn och hagel och snö.
2. Den jämnar ut kraftiga temperaturskillnader, som annars kan skada fasaden.
3. Dessutom skyddar murgröna mot miljöförstörelse: alltså mer svårdefinerat, människoskapat skit i luften som får fasaden att surna och vittra.
4. Sist men inte minst skyddar murgröna mot klotter och skadegörelse, vilket gör att man inte måste hålla på å skrubba fasaden för jämnan.

Det finns bara en brasklapp här: att murgröna inte skadar fasader stämmer bara så länge man inte försöker ta bort den. (Precis som klotter, alltså!)

På det här brukar den andra personen svara nåt i stil med:

Men det blir ju FUKT 😭😱😬😰💦!

Och det svarar jag ingenting på, för jag vet inte riktigt vad det innebär.

MEN nu läste jag precis en så himla intressant grej i ”The Garden” (feb 2017, s. 19)! Redaktören Chris Young har precis tagit över sina föräldrars trädgård, som är fullkomligt övervuxen med murgröna, som han nu lärt sig älska, av bland annat den här anledningen:

The glossy evergreen leaves offer dry shade beneathe where above may be damp.

Alltså, i en fuktig miljö hjälper murgrönan till att torka upp, och i en torr miljö gör den inget för orsaka överdriven fukt.

Så, nu kan alla fasader få se ut som den här gröna väggen i Paris, skapad av Patric Blanc (den innehåller dock mycket mer än murgröna).

Vatten!

Läste du om vattenbristen i DN nu för ett tag sen?

Det påminde mig om i somras, när jag blev så himlars glad av att läsa det här i tidningen. I korthet:

* Under sommaren 2016 var det sjuk vattenbrist.
* Brunnar sinade och vattnet tog slut, på till exempel Öland och Gotland.
* Men även på ön där jag hyr ett litet torp (alias ”Elins torp”).

Det var de dåliga nyheterna. Här kommer det goda nyheterna:
* Under sommaren ändrade folk, på ett drastiskt sätt, sitt beteende för att spara vatten.
* På Öland och Gotland sparade man mellan 10 % och 30 (facking tretti!) %. Mer specifikt, på Gotland: 20 % i juni, 10 % juli och 30 % i augusti. Jag tänker att det lägre sparandet i juli är en effekt av turister – man tar sämre hand om en plats som man bara passerar förbi.

Det här säger mig att vi kan göra STORA förändringar på KORT tid med AVGÖRANDE konsekvenser.

Här kommer kruxet:
* Det är inte privatpersoner som är storkonsumenter av vatten.
* Kalk- och livsmedelsindustrin på till exempel Öland får en mängdrabatt – ju mer vatten de använder, desto billigare blir det.
* ”Enligt uppgift” (från svärmor) har vissa, extra vattenhungriga, industrier förhandlat till sig vattengarantier. De etablerar sig bara på en plats mot en garanti (från typ kommunen) att det alltid kommer att finnas obegränsat med vatten för dem att slaska iväg. Och som sagt, ju mer de slaskar, desto mer tjänar de.

Slutsatsen:
* Privatpersoner kan göra stora, snabba, viktiga förändringar.
* De som borde tvingas att förändra sitt beteende är industrierna.
* Industrierna drivs av privatpersoner.
* Människor/industrier svarar mot både känslomässiga, ekonomiska och lagliga incitament. Om vi ger industrin BÅDE piska och morot, både böter och skam, och möjligheten att få en klapp på axeln och spara ju mer de sparar, så skulle det kunna hända SKITSTORA GREJER.

Irrelevant bild på mycket snygg göl i parken Bois de Moutiers i Normandie.

Vad vi pratar om när vi pratar om stadsbruk

Först och främst: jordbruks-avsnittet av Grönsakslandet kan streamas HÄR, eller laddas ner från iTunes.

Här under är mina anteckningar inför programmet. Det är LÅNGT, men det går bra att hoppa runt och läsa här och där. Så långe du inte missar den allra sista punkten, den med lösningarna. Det är där det blir roligt.

Vi spelade in i den lilla dryckesträdgården utanför Spritmuseum, på Djurgården i Stockholm, och det här pratade vi om:

ELIN LÄR SIG ETT ORD!
– Man måste har ord för att kunna prata om saker, och jag har precis lärt mig ett nytt ord: stadsbruk. Alltså jordbruk, fast i staden.

VAD ÄR DET SOM SAKNAS?
– Om vi ska ha ett verkligt, fungerande stadsbruk räcker det inte med en pallkrage per hushåll. Det krävs riktiga, småskaliga bönder som odlar mat nära våra städer.

VARFÖR SAKNAS DOM?
– Svenskar är traditionellt inte några grönsaksodlare. Vi är inte Italien, där varje by och varje familj har sin egen favoritaubergine. I Sverige har vi odlat lin, skog och spannmål. Kanske lite humle och hampa. Sen har vi sålt det och köpt typ… torkade bönor för pengarna. Bönor som vi sen kokat sönder och slurpat i oss i mörkret och risdoften. Det har så klart alltid funnits undantag. Grönsaksodlare som vill ha nåt mer och bättre än bönsupa (då) och den där fruktansvärda, förhackade plastpåse-salladen (nu). Som Karin Larsson, som redan kring sekelskiftet bakade egen pizza på hemmaodlade tomater och serverade grönsallad. Det senare (läste jag precis i tidningen) upptäckte resten av Sverige först under 1970-talet.
Men vi som folk har ingen tradition av matodling.

MEN VAD ODLAR ALLA BÖNDER NU FÖR TIDEN DÅ?
– Våra bönder idag odlar inte heller grönsaker.
De odlar:

djurfoder (som blir till matdjur)
vitt mjöl
socker

Inte dom allra nyttigaste grejerna.

VAD INNEBÄR DET?
– Det här med stadsbruk är inte nåt nostalgiskt – det är en NY tradition.
Det är en fråga om livsmedelssäkerhet, det handlar om moral och etik, om livskvalitet och njutning. Färre transporter betyder mindre olja, vilket betyder att vi kanske inte behöver kliva i säng fullt lika villigt med till exempel Ryssland. Storpolitik OCH en god lunch alltså. För att det ska hända måste vi ha en massa små jordbruk, nära våra städer.

NU KOMMER JAG SÄGA EN MASSA DEPPIGA SAKER
– Men det kommer kul grejer efteråt, så ge inte upp!

* Hushållningssällskapet säger att maten i våra affärer skulle vara slut på fem dar om nåt hände med våra transporter eller vägar.
* Civilförsvarsförbundet säger en dag.
* På vissa ställen har 9 av 10 jordbruk har lagts ner sen vi gick med i EU på 90-talet.
* Från att nästan alla svenskar var bönder är det nu bara nån procent.
* Sveriges självförsörjning är en av de lägsta i Europa.
* Bönderna gör sig av med sina djur, eftersom de är olönsamma, och satsar på en enda gröda. (Det här är dumt eftersom: djur = gödsel och monokultur = dålig).
* Bönder med mindre jordbruk skaffar andra jobb och arrenderar ut sin mark till en storbonde.

Här är vi nu: med enorma gårdar och monokulturer.

OCH NU, LITE GODA NYHETER, INSLAGNA I ETT MOMENT 22
– Det här är intressant: småskaliga jordbruk är mer effektiva än stora. Småskaliga bönder får i själva verket HÖGRE avkastning än jättegårdar! Men ÄNDÅ blir jordbruken större och större, av den här anledningen: på en liten gård kan man ta ut mer skörd per kvadratmeter (man skördar noggrannare och från till exempel två olika växter per år). Men ett storskaligt jordbruk, med mycket maskiner, kan ta ut mer skörd per arbetstimme. Och eftersom grönsaker är billiga och arbete dyrt tjänar du mer på att ta ut mindre skörd, så länge arbetsinsatsen blir mindre. Så bonden på den stora gården överlever, men i slutändan blir det mindre mat.

Liten bondgård i utkanten av Porto, Portugal.

VARFÖR GÖR DOM DUMMA DUMMA BÖNDERNA SÅ!?
– Det har ju inte alltid varit så här. Bönderna gör bara det som den ekonomiska styrningen säger åt dom att göra, och de senaste typ 100+ åren har vi/ekonomin sagt åt dom att bli större och större.

SÅ, HUR SKA VI TÄNKA ISTÄLLET?
– Vi måste inse att bönderna är allas vårt ansvar: medborgarna och butikerna och industrin och restaurangerna och ålderdomshemmen och skolorna. Vi är alla bönder, egentligen.

ETT PROBLEM
– Ett problem är bostadsbristen. Markpriserna i närheten av städer är så höga att en åldrande bonde som vill sälja en liten eller mellanstor gård till en yngre bonde kommer att få problem. Unga bönder kommer aldrig att kunna konkurrera med en börshaj, och för varje pensionerad bonde försvinner ytterligare bondgårdar.
– Michelle Obama, som skördade 300 kilo grönsaker vid Vita huset, skriver om det här problemet i sin bok ”American Grown”. Och i New York driver Isabella Rosellini den bondgård som ligger allra närmast Manhattan – hon var den enda bonden som hade råd att köpa gården som hon nu odlar på. Hon säljer sin skörd både lokalt och till finrestauranger i stan.

OCH EN LÖSNING. ELLER FEM!
1. I Portland, Oregon har man instifta en lag som skyddar jordbruksmark nära städerna. Den gör att exploatörer inte KAN köpa odlingsmark. Det här skulle vara superrelevant kring till exempel Uppsala, eller i Skåne, som har Europas allra bästa odlingsjord. Att schakta bort den jorden och ställa ett hus där är en skymf.
2. I Kanada arrenderar skogsbönder sin mark. De betalar utifrån att man tar hand om marken på ett korrekt sätt. Ett visst uttag per år ger ett visst pris. Skövlar du, betalar du mer.
3. Ett stort företag kan köpa mark och sen arrendera ut till (eller anställa) en bonde, för att säkra sin tillgång på ekologiska grönsaker. Mark är dyrt, och jordbruk är riskfyllt och lågavkastande, men på det här sättet slipper bonden riskera allt för att få odla.
4. Landsbygdsnämnden i USA ägnar sig åt markförmedling. Som Tinder för bönder. En åldrande bonde med ointresserade barn kopplas ihop med en yngre bonde, de två jobbar parallellt, den yngre bonden arrenderar och köper till slut gården, under marknadspris.
5. I Södertälje har långstidsarbetslösa startad ett stadsbruk, där andra långtidsarbetslösa och nyanlända svenskar kan jobba. Vi som befolkning har ett behov av mat. Ekologisk odling kräver en massa handarbete. Och så finns det folk som hamnat på sniskan, som inte får jobba för att de väntar på typ uppehållstillstånd, som är utbrända, som inte är ”attraktiva” på ”arbetsmarknaden”. I en ekologisk grönsaksodling är alla attraktiva!

Ok, det var mina lösningar. Tveka inte att säga till om det finns fler.

Bonde-bevis!

Minns du hur vi pratade om stora mono-kulturer vs. effektiva småbruk, i förra avsnittet av ”Grönsakslandet”? Teorin gick ut på att jättejordbruken drar in mer pengar, men i själva verket ger MINDRE grönsaker och mat, än småbruk.

Och nu hittade jag precis den här gamla anteckningen, som handlar om exakt det!

En jordforskare som heter Jill Edmondson har gjort en undersökning som jämförde kommersiell åkermark med kolonilotter: jorden på kolonilotterna innehöll en tredjedel mer kol och 25 % högre nivåer av kväve. Lotterna producerade också upp till 11 gånger så hög skörd, som den kommersiella åkermarken. Kompostering och att jorden inte kompakterats tror Jill är två av skälen. Alltså att man brukar jorden för hand, och återför lika mycket som man tar. Så yay för alla småbrukare!

Helt orelaterad bild från kaféet Comptoir General i Paris.