Lissabon har två botaniska trädgårdar, men det här är den enda jag sett, och jag känner att jag typ inte behöver mina ögon mer i det här livet.
Trädgården är uppdelade i typ två delar, den ena är plan och strikt och där finns nåt som jag tror är ett observatorium. Den plana delen tar slut i ett dramatiskt stup, och nedanför bergväggen tar den andra delen vid, som sträcker sig över en lång sluttning. Mjukt slingrande stigar bryts av av branta trappor, som genvägar mellan stigarna.
Byggnaderna, även de som ser ut att användas, men ännu mer de som är övergivna, ser fallfärdiga ut.
Idé att sno: att bara låta allt vara. Hela trädgården är som den ultimata zenbuddistiska läxan, utförd i praktiken.
På botten av den sluttande delen av trädgården finns en damm (torrlagd, med en mossbelupen skylt som ber om ursäkt till besökarna för den tillfälliga torrläggningen). Över gången som leder runt dammen växer den där parasiten som vi har som krukväxt i Sverige. Den börjar på ena sidan gången, bildar ett tak över gången (som en medellång svensk går under utan att behöva huka sig – du behöver alltså dra upp skalan på den här bilden för att förstå storleken) och fortsätter sen ner i dammen.
Idé att sno: att använda ett och samma material rakt igenom. I Jardim Botanico är allt gjutet i betong. Men inte fyrkantig betong, utan med organiska former. Parkbänkarna i betong ser ut att vara gjorda av gråa, knotiga trästammar, papperskorgarna ser ut som grå, köttändande växter, dammen ser ut att vara omgärdad av gråa, uråldriga stalakmiter.
Ord. Saknas.
MVH, förstummad.
Återigen, den här lilla vattentrappen, som finns i ett till hälften dolt rum i den övre, plana delen av trädgården, är gjuten i betong, och sen övervuxen med mossa. Jag hoppas att ingen högtrycksspruta nånsin kliver över denna tröskel.
Det här huset tillhör också den övre delen av trädgården, precis bredvid det jag tror är observatoriet. Det är helt byggt i sneda slanor, alltså helt utan täckande väggar. Jag gissar att det är ett hus som använts för att torka örter eller liknande i, och jag vill ha det mer än jag nånsin ville ha en ponny när jag var liten. (Jag fick tre).
”Äsch, det här gamla växtstödet format som ett tredimensionellt päron, det är väl inget!”
Omgärdat av strikta, fyrkantiga rabatter fyllda med läkeväxter finns en rund damm. I dammen växter vattenväxter, planterade i gjutna krukor.
Touché, Jardim Botanico, touché.
the secret gardener 