Så min kärlek till Vita Sackville-West har TILL SLUT lett mig fram till dikter. Inte Vitas dikter dock. Rainer Maria Rilkes dikter. Överraskande nog älskar jag dom. Du kan läsa om hela händelseförloppet här under.
Och om DN, eller Namn o Nytt, eller nån annan, vill att jag ska ta ner sidan är det bara att säga till!
Det hör ju till den moderna traditionen att meddela alla typer av större livsförändringar på Instagram (och Facebook kanske? Vem vet, jag har inte Facebook). Jag är lite mer gammeldags av mig, och föredrar att berätta att jag köpt ett hus via DNs Namn o Nytt-spalt.
Det har hänt riktigt, riktigt stora grejer i mitt liv. Den här texten skrev jag dock strax INNAN jag visste hur det skulle gå med allt, så tonen är en gnutta… uppgiven. Ja ja, no spoilers, du får helt enkelt läsa till slutet.
Och om DN, eller Namn o Nytt, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp – säg till så tar jag ner den!
Guldgräverskan Hilma Svedal är en sån där person som jag och Anna G på Allt om Trädgård har pratat om länge. Och nu äntligen har det blivit dags att skriva om henne! Ett stort tack till Kungliga Biblioteket också, för att ni spar prick allt som publiceras i Sverige. På det viset kunde jag sitta och bläddra i turistbroschyrer från 60-talet som gick igenom hela Hilmas liv. Vilken underbar liten service.
Och om Allt om Trädgård, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp, säg till så tar jag bort den!
Den här texten skulle egentligen ha kommit ut strax INNAN filmen Blind Ambition hade biopremiär. Men sen en dag såg jag en trailer för filmen på tv och insåg att den aldrig skulle få biopremiär, vilket är tråkigt för filmen, men kul för alla oss som nu kan sitta hemma och streama den när vi vill. Vilket vi vill göra nästan med en gång, för den är toppen. Finns bland annat hos Cineasterna.
Och om DN, eller Namn o Nytt, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp – säg till så tar jag ner den!
Berättelsen om hur Charles Dickens hittade sitt drömhus och -trädgård är så himla romantisk: han gick förbi huset som barn, tillsammans med sin pappa, och blev förälskad. Sen när han var vuxen och framgångsrik författare gick han hem samma väg från sin 40-års-fest, såg att huset var till salu och köpte det. Jag TROR att det är Charles Dickens själv som skrivit ner den här historien, och jag TROR att sammanhanget var en gnutta skönlitterärt, så jag är inte helt säker på att prick varje vändning stämmer, men jag det är så jag gillar att tänka på honom och huset tillsammans.
Här är hur som helst min krönika om honom från Allt om Trädgård.
Och om Allt om Trädgård, eller nån annan, vill att jag ska ta ner texten är det bara att säga till!
Det var via Young Propogators Society som jag först hörde talas om Åsa Gregers-Warg. Jag kunde inte fatta att ett gäng brittiska ungdomar berättade för MIG att det fanns en svensk chefsträdgårdsmästare på en av världens mest hyllade trädgårdar, men det gjorde det och jag intervjuade henne för Allt om Trädgård.
Om Allt om Trädgård, eller nån annan, vill att jag ska ta ner sidan är det bara att säga till!
Ja, det är ju aldrig kul att begå faktafel, men just den här gången fick jag en så himla trevlig rättelse av en läsare att jag valde att göra ett nytt kåseri av det.
Och om DN, eller Namn o Nytt, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp – säg till så tar jag ner den!