Natt på antikvariatet

DU är härmed bjuden på litterär salong! Lite för att fira att Den parfymerade trädgården kommit ut (för 20 månader sen), men mest bara för att rökelsens och mystikens tid är över oss igen.

Det  blir dryck och musik. Jag kommer prata helt kort – alltså typ 15-20 minuter, jag lovar – om litteratur och odling, samt avslöja vilka som är världens tre bästa odlingsböcker (obs jag har inte skrivit dom själv).

Om jag inte är helt ute och cyklar så har du en vän eller släkting som skulle bli glad av att få en av mina böcker i julklapp? OM det här stämmer, så kan jag ju passa på att signera din bok också, om du skulle vilja det.

Annars kan vi bara bränna lite rökelse och vända några stenkakor! Jag tänker att det kommer vara som natt på museet, fast med böcker. Eller som Harry Potter, fast med… uhm, som Harry Potter bara helt enkelt. Kul va?

Datum: tisdag, 16 november
Tid: 17.00-19.00 (jag pratar 17.30)
Plats: Rönnells antikvariat, Birger Jarlsgatan 32, Stockholm
Inträde: gratis, kom förbi bara! (Om andan faller på kan du ju köpa en bok av Rönnells, så dom tycker att det känns värt att ha mig där 😄)

Foto: Maja Forsslund från Den parfymerade trädgården

 

Lövblåsens uppgång och fall i DN

Det här kåseriet, om lövblåsens sakrala ursprung, skrev jag till Namn o Nytt i DN. Det är utan konkurrens den text som jag fått mest positiv feedback på… i min karriär!? Det känns som en överdrift, men jag tror faktiskt att det stämmer. I alla fall om man även räknar in att jag fick NOLL negativ feedback, vilket ju alltid brukar vara oundvikligt om en text får mycket uppmärksamhet.

Så jag lägger upp den här också, så att vem som helst kan läsa den. Det är så klart fritt fram att sprida också, om du känner för det? Tänk om vi tillsammans faktiskt skulle kunna förbjuda lövblåsar! Eller i alla fall få ner antalet…

Och om DN inte vill att den ligger här, säg till så tar jag ner den!

Rum Plum Yum Jam

Jag tror aldrig jag lagt upp den här plommonsylten tidigare, men den är toppen. Den smakar så där som man brukar beskriva som ”vuxet”.

Receptet kommer från Herbariet, och nu när jag bläddrade runt i den tyckte jag (återigen) att den var så himla fin, så jag inkluderade sidorna med foton av Lina Scheynius och Valdemar Asp här under.

RUM PLUM JAM

  • 1 kg plommon, grovhackade
  • 2 msk citronjuice
  • 1 dl vatten
  • 7 dl strösocker
  • äkta vanilj, av den sort du föredrar (dock ej vanillinsocker eller liknande)
  • 1 dl rom (sorten är inte så jätteviktig, men är du finsmakare väljer du så klart en god variant)
  1. Koka upp allt utom rom i en stor kastrull.
  2.  Sjud tills sylten tjocknar lite, ungefär 30 minuter.
  3.  Rör ner rom.
  4.  Sleva upp på rena burkar och förvara mörkt och svalt.
  5.  Ät på rostat bröd med färskost, eller på kvällen till efterrättsosten.

Victoriaplommon.

Foto av Lina Scheynius

Kirlianfoto på plommon av Valdemar Asp.

Det går lika bra med selleri – next level

Här kommer ännu mera sellerirecept, nämligen ett selleri- och libbsticka-salt från boken ”Det nordiska skafferiet”, som är en alldeles utmärkt bok för den som skördar egna örter/grönsaker/vilt och som ibland känner sig lite… överväldigad av sin skörd. Den här boken gör liksom att man kan förskjuta allt lite, samt även ha grejer som smakar sommar mitt i vintern.

Det här saltet är smuligare än det ska vara, eftersom min libbsticka var lite förtorkad.

Rabarber-drift på hög nivå

Vårens allra första: blekt strandkål, rabarber, gräslök och maskrosor.

Jag älskar ju att hålla på och mickla med rabarber: bleka den till glasrabarber, driva den med hjälp av svarta tunnor och obrunnet gödsel, så den från frö (rekommenderas – det är skitkul att så rabarber).
Och nu precis läste jag om det här tricket i Simon Irvines bok ”I kökslandet” (om du är otålig, scrolla längst ner, där kommer tricket):

Man kan gräva upp rabarberplantor på hösten, ta in dom och väcka dom till liv och på det sättet ha färsk rabarber långt innan alla andra. Det här visste vi ju redan, men Simons trick handlar om tajming.

Vi har ju ett nordatlantiskt klimat, med tydliga säsonger. Våra växter älskar säsongerna. De vill gro på våren, blomma och bära frukt på sommaren, vissna och somna in på hösten. Till skillnad från, säg, Kongo, där det är ständig sommar, avbruten av regnperioder. När jag var där stirrade jag glosögt på träd under ständig tillväxt: en gren med unga, nya skott, en gren full med blommor och en gren full med frukt, samtidigt. Det här kan låta som ett paradis, men så här vill INTE våra nordiska växter ha det. Även om vintern inte kom skulle de vissna ner och dö. Men utan vinter, ingen vår och ingen anledning att vakna till liv igen.

Så, här kommer tricket: för att det ska funka att ta in och driva rabarbern, måste man låta den TRO att det har varit vinter. Och eftersom människan inte lärt sig läsa växters tankar, trots att växter verkar ha kunnat läsa människors tankar hur länge som helst, så måste vi vara mer matematiska. Vi måste räkna kylpoäng. Så här gör man det:
* En fullgod vinter har ett samlat värde av 300 till 500 kylpoäng.
* Efter den 1 oktober kan man börja samla poäng, och allt under +10 grader räknas.
* Kolla utomhustemperaturen en gång om dagen, vid niotiden på morgonen.
* +2 grader räknas som 8 kylpoäng, skriver Simon. Han nämner inte något om övriga grader så jag gissar att +3 räknas som 7 poäng, +4 som 6, +5 som 5, och så vidare.
* Sen är det bara att plussa ihop tills man kommer över 300, eller närmare 500, beroende på vilket som händer först, men INNAN tjälen sätter sig och rabarbern fryser fast i marken.
* Sen gräver man upp rabarber, planterar den i en kruka inomhus i ett mörkt rum, vattnar och väntar på sina första bleka stjälkar glasrabarber.
* Har man riktigt många plantor kan man sprida ut skörden: börja med att ställa de flesta krukorna mörkt och svalt. Flytta in dem i värmen en åt gången: allt eftersom en planta blir färdigskördad kan nya krukor plockas in i värmen, ända tills utomhusrabarbern vaknar till liv, och säsongen börjar om på nytt.

Picklad baby-pattypansquash

Picklad baby-pattypansquash beskrevs nånstans på internet som ”den mest specifika picklade grejen nånsin”. Alltså inte bara picklad squash, inte bara picklad squash av sorten pattypan, utan bara de allra minsta baby-exemplaren av den sortens squash.

Under sommaren som gick var ju squashen så enormt tjurig. Länge, länge blommade den bara med fruktlösa handblommor. Men precis under höstens sista suck började det komma små frukter.

Så för att inte förlora skörden till frosten så plockade jag dom allihopa, oavsett hur små dom var.

Sen gjorde jag picklad baby-pattypansquash. Passar till det mesta, även bara på egen hand, i en snygg skål med tandpetare, att pilla i sig innan middan!

Det här receptet innehåller det amerikanska måttet cup, som är tyyyyp 2,4 dl. Jag har kommit fram till att det är mycket jobbigare att räkna om alla jämrans amerikanska recept, jämfört med att bara köpa ett koppmått, så det har jag gjort. Rekommenderas.

1 1/2 kopp vitvinsvinäger
1 1/2 kopp vatten
1/3 kopp skivad schalottenlök
1 msk salt
1 msk socker
1 msk svartpepparkorn
1 tsk vitpepparkorn
1 tsk korianderfrön
1 tsk senapsfrö
1/2 tsk rödpepparflingor
3 vitlöksklyftor, krossade
1 lagerblad
2 1/2 koppar baby-pattypansquash, hela, kluvna eller kvartade, beroende på hur stora dom är (alla bitar ska vara ungefär lika stora som den allra minsta squashen)
4 dragonkvistar
4 vårlökar, enbart gröna biten, halverade på längden
1 citronklyfta

Häv alla ingredienser från vitvinsvinäger till och med lagerblad i en gryta och koka upp. Det är viktigt att pepparkornen och koriandern är hela, eller eventuellt krossade en gång, men inte malda, då blir lagen grumlig. Sjud och rör tills sockret löst sig.
Ös ner hälften av squashen i en stor glasburk, placera dragon, lök och citron ovanpå squashen, toppa upp med resten av squashen och fyll sen burken med den heta lagen. Skruva på ett tätslutande lock. Förvara i kylen i två dagar innan du smakar. Håller sig länge. Det är en pickle för tusan. Ät upp den bara.

Va tuggaju på?

Så, morötter!? Hur känner vi?

Oxheart från Baker Creek Seeds

Jag har alltid varit lite skeptisk – morötter är ytterligare en sån där grej som man skördar som mest av när dom kostar en krona kilot på affären. Men så är det ju med potatis också, och jag EHlskar potatis.

Men precis som vi pratade om i ”Bellas grönsaksland” så är det ju de glamorösa rötternas år i år. Året när man odlar extra fina rötter, eller göra extra fina grejer med enkla rötter. Det är glamorötternas år.

Och just nu precis snubblade jag över lite odlingstips för morötter:

* Så de första morötterna tre veckor innan sista frosten. Fortsätt så varannan vecka, då kan du skörda morötter hela sommaren.
* I tung lerjord (som jag har) passar korta runda morötter bäst. Då är inte risken lika stor att de blir krokiga eller delar upp sig. Två passande sorter är ”Parisienne” och ”Oxheart” (den senare är typ morötternas svar på bifftomaten).
* Inte helt förvånande är jag också intresserad av sorterna ”Deep Purple” och ”Purple Haze”.
* Samplantera morötter med rädisor. Rädisorna svullnar medan morötterna är små, man får en liten skörd rädisor innan de första morötterna mognat och när morötterna börjar ta större plats har man redan ryckt bort rädisorna.
* Att så morötter i sand ska vara extra bra. Om man har mycket sand kan man helt enkelt bara toppa en pallkrage med sand, så morötterna där, hålla sådden fuktig och sen när de kommit igång täcka marken med färsk gräsklipp och gödselvattna ihärdigt. Rötterna blir stora och raka och morötternas skadedjur överlever inte i sanden.

Och så två lite mer avancerade tips, som känns rätt äventyrliga (vilket så klart gör att jag blir extra sugen på att testa):
* Morotsfrö älskar fukt. Alltså kan man lägg en bräda på de nysådda fröna, för att de inte ska torka ut. Men det gäller att vara uppmärksam – så fort de börjar gro måste brädan bort.
* Så sista omgången morötter 4 veckor innan frost, skydda så gott det går under vintern och skörda sen till våren. Dessa rötter ska bli extra söta, eftersom kylan får roten att krisa och använda sina sockerreserver för att hålla värmen.

Grönsakslandet och torkade bär

Justja, det har ju kommit ett par nya avsnitt av podden Grönsakslandet!

Här är ett där vi pratar skörd och jag rantar om varför motordrivna lövblåsar är min sämsta grej:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/603845?programid=4756
Jag pratar lite om hur svårt det är att torka svarta vinbär också (de blir hårda som enbär). Och så kom det liksom ett jättebra svar på det! Från Åsa Jonsson på Grönsakslandets Facebook. Tack Åsa! Tack internet!
I senaste Åter-tidningen beskrivs torkning av olika bär, frukt och grönsaker. Precis som Elin sa måste det till socker för att svarta vinbär (och övriga bär) ska bli goda. Bären (eller tärnade morötter!) läggs i mättad sockerlag i två dygn, och torkas därefter som vanligt.

Och här är ett till som jag inte hunnit lyssna på än (jag och Bella brukar prata vilt i två timmar, sen gör producent Estrid Bengtsdotter nån form av trolleritrick och ut på andra sidan kommer en podd som faktiskt handlar om något), men som med stor sannolikhet är jättebra det med:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/606907?programid=4756

OBS cool växt upphittad: Död Mans Finger

Den kallas också Narrbuske, blir 2-3 meter hög och är härdig zon 1-3. Sår du frö måste de stratifieras eller sås på hösten och den trivs i skugga.
Det är de avlånga, blåmärkesfärgade frukterna som gjort att folk börjat kalla den för Död Mans Finger. De ska smaka milt av honungsmelon. Mmmmm….
PS. HÄR är en lista på Död mans finger och 99 andra mysko frukter och grönsaker som folk på Kew Gardens tycker du ska testa.

Död mans finger samt levande kvinnas händer