Va tuggaju på?

Så, morötter!? Hur känner vi?

Oxheart från Baker Creek Seeds

Jag har alltid varit lite skeptisk – morötter är ytterligare en sån där grej som man skördar som mest av när dom kostar en krona kilot på affären. Men så är det ju med potatis också, och jag EHlskar potatis.

Men precis som vi pratade om i ”Bellas grönsaksland” så är det ju de glamorösa rötternas år i år. Året när man odlar extra fina rötter, eller göra extra fina grejer med enkla rötter. Det är glamorötternas år.

Och just nu precis snubblade jag över lite odlingstips för morötter:

* Så de första morötterna tre veckor innan sista frosten. Fortsätt så varannan vecka, då kan du skörda morötter hela sommaren.
* I tung lerjord (som jag har) passar korta runda morötter bäst. Då är inte risken lika stor att de blir krokiga eller delar upp sig. Två passande sorter är ”Parisienne” och ”Oxheart” (den senare är typ morötternas svar på bifftomaten).
* Inte helt förvånande är jag också intresserad av sorterna ”Deep Purple” och ”Purple Haze”.
* Samplantera morötter med rädisor. Rädisorna svullnar medan morötterna är små, man får en liten skörd rädisor innan de första morötterna mognat och när morötterna börjar ta större plats har man redan ryckt bort rädisorna.
* Att så morötter i sand ska vara extra bra. Om man har mycket sand kan man helt enkelt bara toppa en pallkrage med sand, så morötterna där, hålla sådden fuktig och sen när de kommit igång täcka marken med färsk gräsklipp och gödselvattna ihärdigt. Rötterna blir stora och raka och morötternas skadedjur överlever inte i sanden.

Och så två lite mer avancerade tips, som känns rätt äventyrliga (vilket så klart gör att jag blir extra sugen på att testa):
* Morotsfrö älskar fukt. Alltså kan man lägg en bräda på de nysådda fröna, för att de inte ska torka ut. Men det gäller att vara uppmärksam – så fort de börjar gro måste brädan bort.
* Så sista omgången morötter 4 veckor innan frost, skydda så gott det går under vintern och skörda sen till våren. Dessa rötter ska bli extra söta, eftersom kylan får roten att krisa och använda sina sockerreserver för att hålla värmen.

Lökigt II

Alright, nu har vi sorterna klara, och bara planteringen fattas. En set designer jag jobbade med sa alltid, ”Tänk flöde.” Allt hon gjorde var skitsnyggt, så jag litar på henne även i trädgården. Att tänka flöde, enligt henne i alla fall, betyder typ att committa till grejer du väljer. Om du vill ha ballonger räcker det inte med 20 ballonger, du måste ha 200, eller 2.000, tillräckligt många för att det ska vara BALLONGER ÖVERALLT! Alltså välj en, eller i all fall ett fåtal, sorter, och fokusera på dom.

Så här tänker jag mig mina sorter:
  • Hyacinten vill man ha för lukten, den ska vara det som välkomnar oss till lotten och gör så att det pirrar i magen av vår, dessutom behöver den sol och värme. Därför får den vara i hörnet som vätter mot gången, under syrénen, där det är full sol hela tiden. Jag vill ha en klassisk mörklila sort, eftersom det kommer vara ljust där hela tiden. Samma sort kommer också att få vara precis vid huset, med ryggen värmd av den upphöjda sparrisbädden.
  • Guldlöken samt narcissen får stå längst bak i rabatten. När de blommar har inte så mycket annat kommit upp, men under sommaren så döljs de vissnande bladen av de andra växterna.
  • Gul vintergäck, vit pärlhyacint och snödroppe får blandas i vågor och täcka upp under plommonträdet. Trädet har inte börjat skugga marken med sina löv än, men jorden där brukar alltid hållas lagom fuktig. Dessutom kommer de att få fylla på lite i framkant på rabatterna, som kantväxter, på insidan av stenplattorna. När blasten börjar vissna är det bara att pillan in den innanför stenen.
Justja, sen var det tidlösa också… Hmm, vi får se var den hamnar….

Lökigt

Här kommer jag att göra ett undantag från min blommor suger-regel och säga hej till blomsterlökarna. Våren är som sagt den sämsta årstiden (och i sverige dessutom helt missuppfattad. Vi går runt varje år och pratar om våren i mars-april, när den i själva verket inte händer på riktigt förrän typ i början på juni), och enda sättet att stå ut är tidiga blomsterlökar.

Efter att ha läst på under morgonen har jag kommit fram till att jag vill gillar följande, för att de är tidiga, tåliga, sprider sig lätt och ogillas av sorkar, rådjur och harar. Alla har tyvärr inte alla de egenskaperna.
TIDLÖSA (colchicum nånting)
Det är den som ser ut som en krokus men blommar nu på hösten! Mäktit. The Garden tipsar om sorten Water lily, men jag misstänker att den säkert inte går att få tag på här.
NARCISSER (typ påskliljor)
Narcisser ska vara har- och rådjurs-säkra. Sorterna Actea och Space shuttle såg coola ut, och ska vara duktiga på att förvilda sig på egen hand = bra. Jag gillar inte klängiga, osjälvständiga blommor.
SNÖDROPPE
Woho, först av alla. Sprider sig lätt och äts av rådjur lika gärna som fisk äts av barn.
VINTERGÄCK
Tävlar med snödroppen i de två första, men smakar bra för djuren. Tydligen.
PÄRLHYACINT
Jag tycker den blå är bonnig, men såg precis en vit sort som var cool. Sprider sig den med, samt ogillas av djur med tänder, dock har jag för mig att insekter älskar den = bra, för dom svälter på våren.
HYACINT
För luktens skull. Behöver ljus, värme och dränering för att klara sig.
GULDLÖK (Allium nånting)
Rådjur undviker allt som heter nåt med allium, så därför valde jag den här också. Dessutom verkar den vara en av de tidigaste alliumarna, och blommar i maj.

Höst? Svar!

Ha, jag har nu haft mail-kontakt med RHS! *starstruck*
Jag bad dom översätta sina tips på höstsådd till svenska förhållanden. Dom var sjukt snabba, men jag vet inte riktigt vad jag tycker om kvallen på svaret. ”Kör så det ryker och håll tummarna” hade funkat lika bra känns det som…

”Dear Ms Gardener

Many thanks for your email. One would expect a shorter growing season in Sweden with late springs and earlier onset of frosts and winter. Also winters will be colder, much colder and this will limit survival of over-wintered crops.

On the other hand the more continental climate will have hotter summers enhancing growth.

I would try our sowing times and trust the warmer summer and early autumn weather will boost growth, but don’t be surprised if plants die out in your colder winters.

I hope this helps

Yours sincerely

RHS ”

Höst? Nu?

Läste i senaste The Garden om några potentiella höst-sådder. Problemet med att läsa brittisk trädgårdslitteratur är att tidsangivelserna så klart aldrig stämmer. I januari tycker de att man ska kolla att pelargon-rabatterna fortfarande är OK, och i februari tipsar de om vilka växter som fortfarande blommar, eller kanske börjat blomma på nytt. Våren ligger helt klart efter här. Men hur funkar det med hösten? Ligger den alltså också efter här, eller ligger den kanske istället före? Så om RHS tipsar om att man borde höstså mangold i juli, för att skörda till våren, borde jag då gjort det i juni? Det verkar ju helt flippat. Juni, i sverige, är ju typ frostrisk och tjockvantar och dunjacka på Bruce Springsteen-konserten.

Hur som helst, så här tipsar Englands trädgårdsorakel, nu måste jag bara hitta nån som kan översätta:

  • Mangold – så i juli för vårskörd
  • Gul lök – samma sak, men det står inte om det är från frö eller lök
  • Spenat – tidigt i september för vårskörd
  • Kål – så i juli, plantera ut i september

Angel Of The Morning


Beställt den här morgonen, när jag med gott resultat undvek att jobba:

ANGELIKA – för att ersätta sockret i rababersylten.
RAMSLÖK – nånstans, som vanligt har jag ingen aning om var, läste jag att ramslök kan konkurera med kirskål. Jag rensade bort ett halv ton kirskål ur vårt hallonkaos i helgen (efteråt pekade mannen på mina överarmar och sa att jag såg ut som Niklas Kvarforth från Shining), och jag är sjukt osugen på att de ska komma tillbaka. Planen är att ramslöken ska täcka marken så aggressivt att kirskålen inte tar sig in igen.

Båda funkar dessutom för höstsådd.

Archangelica

Efter att ha hällt sex deciliter socker i den här, i och för sig väldigt goda, sylten kom jag att tänka på att Terence Conran tipsar om att det går att ha angelika istället för en del av sockret som man sötar rababarber och krusbär med.
Det går att så angelika på hösten också, det ska jag göra, och eftersom den gillar att ha det fuktigt och lite skuggigt passar den bra runt just rabarbern.

Jag är Höstens Sista Blomma

Varför är det så få odlare som bryr sig om höstsådd? Är det för att man känner sig så hjälplös under alla de där vinternmånaderna, när man inte kan göra något för sin planta, men ändå måste oroa sig för att den ska överleva? Eller funkar det bara inte?
Men tänk att få någon månad, till och med bara några veckor, av extra odlingssäsong, det måste ju vara värt lite trixande! Här är de tips jag hittat hittills om saker som trivs med att åka ner i jorden på hösten. Även den här listan kommer att fyllas på.

Vitlök – Så klart. Som helt gröna (ha ha) kolonister började jag och mannen leta sättvitlök i september i år. Lycka till, liksom. Det var som att fråga efter AC/DC-biljetter på ticnet. Folk skrattade åt oss.
Övriga lökar – Allt sånt som ger blomster på våren.
Persilja – Man sätter frö på hösten, och får tidig skörd på våren. Jag läste om det i Hemträdgården, tror jag, i en dödsruna över en kvinna som älskade att experimentera.
Jordärtskockor – Låt bara bli att skörda några av knölarna på hösten, så kommer de igen på våren.
Mâchesallad och Mangold – Om man sätter dom i juli övervintrar dom och kommer på våren. Om man bor längre norrut kan man skydda växterna med viktorianska odlingskupor över vintern.
Salladslök – Säger Runåbergsfröer att man kan så på hösten.
Broccoli – Har jag också skrivit upp i mitt spiralblock, sorten early white sprouting kommer på våren. Det var så klart innan jag visste att broccoli var helt omöjligt att odla.

Andra saker man kan göra på hösten:

  • Gräva lerjord (sandjord grävs på våren)
  • Sätta några frön på test – ingen har egentligen utvecklat höstsådd i sverige, det finns mycket man kan upptäcka själv.
  • Luckra jorden runt träd och gräva ner kompost som mognat unde hösten.