Rum Plum Yum Jam

Jag tror aldrig jag lagt upp den här plommonsylten tidigare, men den är toppen. Den smakar så där som man brukar beskriva som ”vuxet”.

Receptet kommer från Herbariet, och nu när jag bläddrade runt i den tyckte jag (återigen) att den var så himla fin, så jag inkluderade sidorna med foton av Lina Scheynius och Valdemar Asp här under.

RUM PLUM JAM

  • 1 kg plommon, grovhackade
  • 2 msk citronjuice
  • 1 dl vatten
  • 7 dl strösocker
  • äkta vanilj, av den sort du föredrar (dock ej vanillinsocker eller liknande)
  • 1 dl rom (sorten är inte så jätteviktig, men är du finsmakare väljer du så klart en god variant)
  1. Koka upp allt utom rom i en stor kastrull.
  2.  Sjud tills sylten tjocknar lite, ungefär 30 minuter.
  3.  Rör ner rom.
  4.  Sleva upp på rena burkar och förvara mörkt och svalt.
  5.  Ät på rostat bröd med färskost, eller på kvällen till efterrättsosten.

Victoriaplommon.

Foto av Lina Scheynius

Kirlianfoto på plommon av Valdemar Asp.

Hitta citatet – Okakura Kakuzō

Äh, vi tar väl en bokbild till hörrni? Kul å läsa ju.

Den här bilden hör till serien ”Hitta citat”. ”Hitta citatet” var en serie som jag startade här på bloggen efter att jag skrivit klart boken ”Herbariet”, eftersom jag har en en stor mapp på min dator som innehåller bilder på sidor ur research-böcker som jag inte har en aning om varför jag fotade (skriver lite mer om detta HÄR). Nu har vi kommit fram till:

Författare: Okakura Kakuzō
Bok: ”Book of Tea”
Skapelsedatum: 29 juli 2015, 14.42 (på Böda Sand, Öland)

The Book of Tea av Okakura Kakuzō

The Book of Tea av Okakura Kakuzō

Jag älskar ”Book of Tea” väldigt mycket. Jag citerar den tre gånger i ”Herbariet”, och inget från den här sidan fick plats. Det finns gränser liksom.

Jag trillade dit så rejält på denna bok att jag försökte skriva den, jag också. En sak som jag älskar extra mycket med ”Book of Tea” är att den aldrig berättar vad den är för en bok. Den låtsas att den är en bok som handlar om japanska te-cermonier och deras historia. Men i själva verket är den en manual i asketism och wabi-sabi. Så jag bestämde mig för att ”Herbariet” också skulle vara en manual i asketism och wabi-sabi. Och att ”Herbariet” inte heller skulle berätta att den är det. Så. Nu var det avslöjat.

Och citatet som jag var ute efter på den här sidan var så klart: ”In joy or sadness, flowers are our constant friends. We eat, drink, sing, dance, and flirt with them. We wed and christen with flowers. We dare not die without them.

Häxor, läxor och Halloween-föreläsningar

Foto: Lina Scheynius, från Herbariet

Foto: Lina Scheynius, från Herbariet

Stockholm, håll i hatten, lås in era getter och korka upp dom beska dropparna – jag kommer till Telefonplan!

Tiden är 31 oktober. Jag pratar 18.00-19.00. Men redan 17.00 håller Telefonplans bibliotek i pumpaskärar-workshop. Det kommer finnas soppa också, så du behöver inte hetsa hem och äta innan.

Platsen är Midsommargårdens aula (ovanför biblioteket). Vilken råkar vara så klassiskt David Lynch att man blir helt svag i knäna. Träpanel och draperier och ett gammalt, vackert piano som nån kanske kommer spela på.

Temat är (så klart) halloween.Få reda på hur du odlar allt från pumpor till rökelse, samt rys av berättelser om växtkommunikation och skräckörter. Häxor, läxor och odlingstips, från det mest ätbara till det allra giftigaste. Iiik!

Priset är gratis. Tacka bibblan för det! Vill du interagera så finns det ett Facebook-evenemang HÄR.

Foto: Valdemar Asp, från Herbariet

Foto: Valdemar Asp, från Herbariet

Täby here we coooome!

Foto: Valdemar Asp

Foto: Valdemar Asp

Imorgon, tisdag, 20 september, 2016, håller jag SALONG i Täby. Litterär salong. Det är egentligen bara ett annat ord för föredrag, men jag gillar det så mycket att jag kommer använda det hädanefter.

Jag kommer tjattra om kätteri, orera om odling, äta örter, mala på om medicin… Allt det roliga/goa. Kom!

Det är gratis men du måste anmäla dig. Det gör du till Näsbypark bibliotek (på 08-5555 87 34 eller nasbyparks.bibliotek@taby.se).

ALLTSÅ
Plats: Näsbypark bibliotek
Tid: 18.00-19.00
Datum: 20 september, 2016
Pris: gratis! (se ovan)
HÄR kan du läsa mer och säkert hitta typ vägbeskrivningar och sånt.

Foto: Lina Scheynius

Foto: Lina Scheynius Kom å smaka kunskapens frukt!

Några ord om formen #Herbariet

”Herbariet” är ju nominerad till Svenska Designpriset (rösta du med!). Så här kommer lite bakgrund till vissa delar av formen (fattar ej typsnitt och sånt, så det lämnas därhän).

Stefan Fält, alias art directorn, alias ”mannen” här på bloggen, alias min man, är den som gjort ”Herbariet”.
Han funderade länge jättenoga på formen.
Sen en dag, på gatan i Paris, tvärstannade han och sa ”Vi ska aurafota växterna”.

1_plommon_1-valdemar-asp-kirlianfoto-kirilian-photo-plum-herbariet

Foto: Valdemar Asp

Då visste vi inte hur det gick till, eller ens att det var en grej, men efter några sökningar visade det sig att det heter kirlianfoto och att folk på internet bygger sin egen kirlianutrustning för att typ jämföra ekologiska och icke-ekologiska grönsakers utstrålning. Det finns till och med en thriller i ämnet, ”The Kirlian Witness”, som handlar om ett gäng krukväxter som ska måste peka ut en mördare. Vi visste fortfarande inte hur man gjorde, men våran kompis Valdemar Asp jobbar som fotograf och är dessutom utbildad ingenjör, så vi bad honom söka på saken. Efter bara några dagar hade han utfört ett första, lyckat experiment. Sen byggde Valdemar, tillsammans med sin pappa (piratradioentusiasten) en utrustning för kirlianfoto i en bastu i Tullinge. Valdemar berättar smart och bra om fotona HÄR.

Men boken är ju inte bara vetenskap. Långt ifrån. Vi behövde någon som representerade mystiken också. Lina Scheynius har varit en favoritfotograf länge-länge och jag uppvaktade henne med små magiska paket på posten (Lina bor i London). När Lina sa ja fick hon en lång lista på saker som mannen var ute efter:

olycksbådande träd
fingrarna i jorden
mystiska flaskor med tvetydiga vätskor
växt som försöker säga nåt
osv.

Foto: Lina Scheynius

Foto: Lina Scheynius

Som en privatdetektiv gav sig Lina ut för att leta upp allt. Den knepigaste grejen att hitta var spikklubba. I flera månader skickade Lina mail med subject ”Är det här spikklubba?”, innehållande vackra bilder på alla möjliga olika växter som ingen av dem var spikklubba. Hennes foton på änglatrumpet var så bra att jag övervägde att bara skriva om spikklubbs-kapitlet istället. Vår sista utpost i jakten var det helt underbara medicinska museet Herb Garret. Museum är egentligen missvisande. Det är mer bara som en gammal torkvind som är helt fullsmäckad med läskiga gamla kirurgverktyg och all världens medicinalväxter.

Foto: Lina Scheynius

Foto: Lina Scheynius

Där finns inget register, inga lappar, ingen ordning, bara staplar och åter staplar av coola dammiga grejer. ”Är det här spikklubba?” frågade Lina, ”Det här då?”.

Vi var där i några timmar. På nåder. Det dök upp en skolklass som fyllde hela rummet och tjöt inför de fruktansvärda barnmorsketängerna. Jag trängde mig förbi skolklassen, ner för spiraltrappan till receptionen för att fråga om Lina kunde komma tillbaka och fortsätta leta en annan dag (det fick hon, på nåder). Och när jag trängde mig upp igen stod Lina och glittrade bland alla barnen och sa ”Jag har hittat den.” Längst ner, i ett dammigt, låst glasskåp som ingen på plats hade nyckeln till, inklämd bland giftflaskor (och etiketter med ord som ”cocain”, ”ergotamin”, ”atropin”) fanns vår spikklubba. Lina ålade sig ner på mage på golvet, undvek smidigt att bli trampad på av skolklassen, tryckte linsen mot glaset, brände av en bild och när rullen kom tillbaka från framkallningen visste vi att vi hade en bok.

Det var allt från den sagobok som är en art directors liv för idag! Ni-na-ni-na etc…
PS. Glöm inte att rösta.

Yay pris! + Vi behöver DIG

herbariet_omslag elin unnes kirlian photo

”Herbariet” har blivit nominerad till pris!

Designpris till och med, vilket känns vettigt eftersom det var en person som skrev boken, men tre genier som gjorde att den ser ut som den gör (Art Director/äkta man Stefan Fält, fotograf Lina Scheynius och kirlianfotograf Valdemar Asp).

 

RÖSTA HÄR ⏬
Tycker du som jag att ”Herbariet” blev väldigt snygg och nyskapande, rösta HÄR! [röstningen är nu stängd]
RÖSTA HÄR ⏫

TV Personalities

Blommande johannesört

Blommande johannesört

Jag å örterna va på TV. Igen.

Det här är grejerna jag pratade om. Eller i alla fall hade tänkt hinna med att prata om.

1. Myskgräs
Jättespännande gräs som kallas ”holy grass” på engelska. En kompis till mig bränner det som rökelse, och hon blev provocerad av att det var så extremt dyrt att köpa, så jag sådde lite åt henne och nu är jag superförtjust. Om du druckit polsk vodka med ett grässtrå i så har du smakat myskgräs. Jag har inte testat, men en kompis tipsade mig om polsk äppelpaj: grumlig äppeljos, myskgräsvodka och icke-homogeniserad mjölk. Varning dock för att gräset verkar bete sig lite som kvickrot, som jag hatar. Rotbarriärer rekommenderas, tills vi vet om det kan uppföra sig eller inte.

2. Myskmadra
Odorata i det latinska namnet, precis som på madran och gräset här ovan, betyder att man fått tag på nåt som luktar starkt. Myskmadra är bra i rabatten om man inte gillar att ha bar jord – den brer ut sig som en skir, grön matta. Färsk myskmadra är luktfri, men kransar med torkad myskmadra har använts mot onda ögat. Man har använt myskmadra för att krydda likör och vitt vin, och på finare restauranger kan den dyka upp i glass och sånt. Lätt varning för att myskmadra innehåller kumarin, vilket verkar vara en gnutta giftigt, så om man känner sig osäker kan man ju hålla sig till doften.

3. Citronverbena
Blir till jätte-, jättegott te! Första gången jag drack det blev jag så lugn att det kändes som om jag fått en partiell anisktsförlamning. I ”Trädgårdsmästarens anteckningar” tipsar André Strömqvist om att göra en sirap på citronverbena och mynta, som ett sätt att bevara smakerna till vintern, vilket jag känner att jag måste testa snart.

4. Doftpelargon
Tyvärr ska man inte äta sina krukväxter – de är tokbesprutade. Så doftpelargon från frö, eller köp av Pelargonsällskapet, och dubbelkolla att odlaren inte använt gift. ”Dr Westerlund” är extra god till björnbär. En likör på vodka, björnbär, vitt vin och socker är god på glass, eller istället för Aperol i en Aperol Spritz (som då smakar både friskt och rosigt, eftersom doftpelargon är samma sak som rosengeranium). Om du vill undvika alkohol så går det alltid att göra pelargonsirap istället, och blanda med till exempel sodavatten. (När jag skriver sirap är det alltså samma sak som dom i Frankrike kallar för sirop: typ en sockerlag kryddad med bär eller örter).

5. Malört
Snart blommar malörten! Blomstänglarna i snaps blir till nektarsmakande beska droppar.

6. Groblad/loppfrö
Groblad är det klassiska botemedlet mot bölder, vilket verkar ha varit ett stort problem förr i tiden. Bölder, mask och gas verkar ha varit topp tre krämpor förr. Testa också groblad på insektsbett. Min nya författarbesatthet, Annemarta Borgen, behandlade grannungarnas finnar med groblad. Vissa arter av groblad får den sorts frö som säljs som loppfrö på hälsokosten, och de har samma effekt som linfrö. När de hamnar i magen sväller de upp och slemmar till sig och hjälper på det sättet mot både förstoppning och diarré.

7. Johannesört

Hej favoritört! Johannesört i snapsen blir till klassisk hirkum pirkum – färska blommor ger sötare, röd snaps, torkade blommor ger bittrare, brun snaps. Man brukar ju säga att man ska vara lite försiktig med johannesört – den trivs inte ihop med syntetisk medicin till exempel. Men i det här fallet gissar att de negativa effekter som den svamp (eller vad det nu är) som alkohol är slår ut eventuella negativa effekter av johannesört. Still tho, läs på innan du snapsar loss.

8. Pepparrot
När man väl lärt sig känna igen pepparrotens bladen ser man den överallt. Den är invasiv, men har du den redan i din trädgård är det bara att underhålla den, då har du pepparrot hela vintern. Lägg i vodka i några timmar och söta med honung så håller du dig parasitfri under nästa surströmmningsskiva.

johannesört snaps mat

En flaska hirkum pirkum, infryst i ett isblock, för att den ska hålla kylan

Murgrönetvätt – på allmän begäran

Just den här murgrönan gör en cameo i "Herbariet"

Just den här murgrönan gör en cameo i ”Herbariet”

Marie bad om receptet på murgrönetvätt som jag pratade om i TV, här i kommentarerna, och jag tänkte att nån mer kanske vill ha det.

Perfekt på torpet till exempel. Jag använder tvätten specifikt till mörka, ultrakänsliga plagg av typ kashmir och pashmina (av vilka jag har prick två). Tvätten är mild men ska kunna färga mörkt, så undvik ljusa plagg.

Murgrönetvätt för lyxull
Lägg några nävar väl sköljda murgröneblad i en normalstor kastrull och täck med vatten. Färska blad finns ju året runt på denna ljuvliga växt, men torkade funkar också.
Koka upp och låt sjuda under lock 5–10 minuter.
Sila bort bladen och låt avkoket svalna.
Diska ur ditt badkar eller handfat.
Lägg det svarta eller mörka plagget i hon och blöt ner det med kallt eller ljummet vatten.
Korka till hon.
Slå avkoket över plagget och låt dra nån kvart.
Skölj i rent vatten och följ sen torkanvisningar för just din typ av lyxull.

PS. Samma tvätt går att använda i håret, om du är mörkhårig! (för blondiner rekommenderas andra grejer)

Hittat citatet – Bodil Malmsten

När jag skrev Herbariet fick jag under en period en fruktansvärd prestationsångestrelaterad skrivkramp. Jag brukar aldrig ha skrivkramp. Det är oftast bara att sätta sig och skriva. Om jag inte klarar det har jag trick (bli full, skriva vad som helst och se vad som händer, blunda medan jag skriver, öppna ett mail och låtsas att jag skriver till en kompis etc). Men den där våren och sommaren var skrivkrampen som en kvävande, impotent, klibbfuktig matta som tröck mig mot marken, månad efter månad. Jag tänkte mycket på det där som Kerstin Thorvall sa, om att man får fin hy av att gråta, och att jag var på väg att göra min dermatologs barn arvlösa.

Och sen, i bytesrummet i tvättstugan, tog jag för första gången en bok: Bodil Malmstens ”Priset på vatten i Finistère”. Och, vafanihelvete!?, den handlar ju om odling och skrivkramp och att skriva en bok om odling trots att man har skrivkramp!!! Och om växtkommunikation, vilket min bok OCKSÅ handlar om! Och den var så skickligt och roligt skriven, men på ett så lätt och fluffigt sätt att man inte märkte det om man inte koncentrerade sig.

Och försiktigt, försiktigt började min egen skrivkramp lätta. Ganska snabbt började jag ransonera: när jag kommit halvvägs igenom boken fick jag inte läsa mer än en sida om dan. Jag hade mardrömmar om att jag skulle läsa klart boken innan min egen var fördigskriven, och att impotensen skulle komma tillbaka. Jag fantiserade om huruvida jag skulle våga signera en bok till Bodil, och huruvida jag skulle våga be min kompis Stefania att ge den till henne, eller om det skulle uppfattas som smaklöst.

Men sen behövde jag inte fundera mer på det mer för den 6 februari 2016 dog Bodil, och den 15 mars kom ”Herbariet” ut och nu när jag hittar det här fotat bland mina gamla säkerhetskopior blir jag tårögd av så himla många olika anledningar.

Författare: Bodil Malmsten
Bok: Priset på vatten i Finistère
Sida: 115
Skapelsedatum: 25 juli 2015, 23.42

2015-07-25 23.42.17

Kom å köp! Herbariet-merch

Eftersom alla skojar om att jag är den rockande odlaren (”Rock i rabatten!”, ”Bas och basilika!” etc) bestämde vi oss för att göra en band-tischa till Herbariet.
Den kostar 300 pix och du köper den genom att maila en beställning till

josefin.ekman at nok.se (och så byter du så klart ut ”at” mot @)

Vi börjar få lite dåligt med small, men medium och large finns kvar. OCH killar kan ha den också! Med en jeansväst och ett par Lemmy-shorts? I’d tap that, som man sa förr i tiden.

Print-designen är gjord av Stefan Fält.
Kirlianfotot är taget av Valdemar Asp.
Copyn är av Blue Öyster Cult.

Växten på tröjan är stormhatt vilket ju är det som ger trycket dubbelmening: i vanliga fall säger man ”frukta icke liemannen” till växten som ska skördas. Men när man vet att det är stormhatt på bilden så blir ju rollerna utbytta…

T-shirten är på TV4 Nyhetsmorgon

Här är t-shirten med på TV4 Nyhetsmorgon

T-shirten hemma hos oss (jag är 165 och har en small, bara som en jämförelse)

Jag är 165 cm lång och har en small, bara som en jämförelse.

chrissie xy insulander

Men KOLLA übergulliga killar kan också ha den!!