De försvunna avsnitten

Du vet dom där avsnitten av Grönsakslandet som… [läskig theremin-musik] försvann!? Dom är nu… TILLBAKA. [ännu läskigare theremin-musik!]

Internet är ju en underbar plats på många sätt, men helt lätt är det inte alltid. Ibland önskar jag liksom att det fanns en karta över internet.

Här följer därför en liten vägbeskrivning till hur man hittar Grönsakslandet.

Om du har en Mac-dator (kanske funkar även på PC!?) kan du prenumerera på podden på Itunes. MEN där finns ju två Grönsakslandet! Den ena versionen är publicerad av Sveriges Radio, och uppdateras inte längre (ifall du letar efter de gamla SR-avsnitten finns dom här).

Den andra, rätta versionen – med en vit symbol – uppdateras av oss. Du hittar den versionen här:
https://itunes.apple.com/se/podcast/gr%C3%B6nsakslandet/id1437050373?mt=2 

Där kan du prenumera, men även lyssna på gamla avsnitt. Samtliga inlägg ser ut att vara publicerade ungefär samtidigt, men scrollar du längst ner hittar du ett ifrån november 2015. Det är där vi tar vid, efter att SR-avsnitten slutat. 

Föredrar du Acast? Inga problem! SR-avsnitten, som alltså INTE uppdateras längre, finns HÄR

Våra avsnitten publiceras istället HÄR

Gräver i arkiven (hö hö)

Annons

Boktips i Grönsakslandet

NYTT POD-AVSNITT!!! https://www.acast.com/odlingspoddengronsakslandet/julavsnittet-

Man kan nästan säga att det är dags för GrönsaksLandets årliga boktips – det känns som om vi gjort det här MINST en jul tidigare, och två gånger är en vana, tre gånger är en trend.

Våra boktips är ju sällan aktuella, onödigt att strunta i en majoritet av alla böcker som skrivits bara för att dom inte kom ut i år, och tiden är ju cirkulär hur som helst.

Bland mina boktips för i år finns bland annat dessa ultraklassiker.

Och kom ihåg att amazon/adlibris/bokus inte är allt. Har du dåligt med stålar finns böckerna ofta på biblan. Om boken inte finns på ditt lokala bibliotek, sök på Libris, där dyker alla Sveriges bibliotek upp och så kan man fjärrlåna. Många rekommenderar också bokborsen.se, men min favorit är antikvariat.net, för att hemsidan är så basic och så kan man göra önskelistor och få ett mail om ens bok dyker upp nånstans i norden.

Boktirrrrps!

Sno stilen: miniäng med lin + solros

I ett avsnitt av Grönsakslandet pratade jag om min miniäng, bestående av lin och solrosor, och fick lite frågor om hur jag anlade den. Så här!

Ytan var från början en eländig plätt precis under två gamla, knotiga, stora äppelträd där en grävmaskin precis gjort sitt bästa för att utrota en vresros. Jag hade inte tid att göra någon ”riktig” rabatt, så jag fuskade på följande sätt:

1. Marken var alltså en blandning av torr, kompakt lera (grävskopan var tung) och sten, men den var i alla fall fri från grässvål. Jag började med att täcka över marken direkt under äppelträden – där växer det ju ogärna grejer. Med en radie av trädets krona började jag med att kasta ut några spadar gödsel och lite kompost. Ovanpå det la jag täckduk i papp (jag använder den som heter ”Mulch Paper”, som är en ny uppfinning som jag experimenterar med), och ovanpå det ett tjock lager halm. Klart så.
2. Sen tog jag en grep och försökte grepa upp jorden utanför trädkronornas radie. Det gick väl sådär. På vissa ställen fick jag inte ner grepen mer än några centimeter.
3. När jag luckrat jorden började jag med att så perserklöver och blodklöver. Klöver förbättrar ju jorden åt andra växter. Perserklöver luktar dessutom helt sjukt gott och blodklöver är coolt eftersom allt som heter nåt med blod är coolt. Klövern bredsådde jag bara: alltså jag kastade ut hela nävar i ett förhoppningsvis jämnt mönster.
4. Ovanpå klövern sådde jag spånadslin. För några år sen köpte jag en enda påse frö från Runåbergs, över åren har jag sparat skörden och nu räckte det till hela miniängen.
5. När klövern och linet var sådda så krattade jag ner fröerna i jorden, spred några nävar jord på toppen (mest en symbolisk handling tror jag), och vattnade.
6. Efter det pillade min man ner frön till solrosor som jag förgroddat (först blötlagt, sedan lagt i fuktigt hushållspapper tills de fått små svansar). Sorten var extra låg, eftersom jag ville att det skulle finnas nån sorts relation i höjd mellan linet och solrosorna.
7. Till sist sådde jag några överblivna frön vallmo, ‘Danska flaggan’, precis i kanten till ängen. jag Sen fortsatte vi vattna tills allt grott.
8. Och, jag hade aldrig trott det, men det blev fan skitbra! Men minimal arbetsinsats, förutom det där med det omöjliga grävandet. Under sensommaren, när ett överflöd av äpplen började falla till marken, blandades den söta doften av lätt ruttnande äpplen med rökelselukten från perserklövern, och på senhösten kalasade fåglarna på frö från lin och solrosor.

Jag har varit på jakt efter bilder på detta lilla mästerverk (det är ok för mig att säga kalla det för ett mästerverk, eftersom jag snott idén från Lars Krantz), men det jag hittat är framför allt två olika videodagböcker:

* En från när ängen är nyanlagd och bara ser ut som torr lera, vilket den var.
* En från när linet blommar, men solrosorna inte slagit ut än.
* Och till sist, ett par från när solrosorna står i blom, men linet blommat över.
* Det här var väl kanske det enda lilla misslyckandet med ängen: istället för att bara fokusera på höjden på solrosorna borde jag även ha valt såna som blommar tidigt, så att solrosor och lin stod i blom samtidigt.

Jag valde minisolrosor, som tyvärr blommade mycket senare än linet. Här syns linets fröställningar, och så några få blodklöverblommor på marken

Ändå snyggt med massa solrosor!

Vad vi pratar om när vi pratar om stadsbruk

Först och främst: jordbruks-avsnittet av Grönsakslandet kan streamas HÄR, eller laddas ner från iTunes.

2016-10-13-15-27-24-terrass

Här under är mina anteckningar inför programmet. Det är LÅNGT, men det går bra att hoppa runt och läsa här och där. Så långe du inte missar den allra sista punkten, den med lösningarna. Det är där det blir roligt.

Vi spelade in i den lilla dryckesträdgården utanför Spritmuseum, på Djurgården i Stockholm, och det här pratade vi om:

ELIN LÄR SIG ETT ORD!
– Man måste har ord för att kunna prata om saker, och jag har precis lärt mig ett nytt ord: stadsbruk. Alltså jordbruk, fast i staden.

VAD ÄR DET SOM SAKNAS?
– Om vi ska ha ett verkligt, fungerande stadsbruk räcker det inte med en pallkrage per hushåll. Det krävs riktiga, småskaliga bönder som odlar mat nära våra städer.

VARFÖR SAKNAS DOM?
– Svenskar är traditionellt inte några grönsaksodlare. Vi är inte Italien, där varje by och varje familj har sin egen favoritaubergine. I Sverige har vi odlat lin, skog och spannmål. Kanske lite humle och hampa. Sen har vi sålt det och köpt typ… torkade bönor för pengarna. Bönor som vi sen kokat sönder och slurpat i oss i mörkret och risdoften. Det har så klart alltid funnits undantag. Grönsaksodlare som vill ha nåt mer och bättre än bönsupa (då) och den där fruktansvärda, förhackade plastpåse-salladen (nu). Som Karin Larsson, som redan kring sekelskiftet bakade egen pizza på hemmaodlade tomater och serverade grönsallad. Det senare (läste jag precis i tidningen) upptäckte resten av Sverige först under 1970-talet.
Men vi som folk har ingen tradition av matodling.

MEN VAD ODLAR ALLA BÖNDER NU FÖR TIDEN DÅ?
– Våra bönder idag odlar inte heller grönsaker.
De odlar:

djurfoder (som blir till matdjur)
vitt mjöl
socker

Inte dom allra nyttigaste grejerna.

VAD INNEBÄR DET?
– Det här med stadsbruk är inte nåt nostalgiskt – det är en NY tradition.
Det är en fråga om livsmedelssäkerhet, det handlar om moral och etik, om livskvalitet och njutning. Färre transporter betyder mindre olja, vilket betyder att vi kanske inte behöver kliva i säng fullt lika villigt med till exempel Ryssland. Storpolitik OCH en god lunch alltså. För att det ska hända måste vi ha en massa små jordbruk, nära våra städer.

NU KOMMER JAG SÄGA EN MASSA DEPPIGA SAKER
– Men det kommer kul grejer efteråt, så ge inte upp!

* Hushållningssällskapet säger att maten i våra affärer skulle vara slut på fem dar om nåt hände med våra transporter eller vägar.
* Civilförsvarsförbundet säger en dag.
* På vissa ställen har 9 av 10 jordbruk har lagts ner sen vi gick med i EU på 90-talet.
* Från att nästan alla svenskar var bönder är det nu bara nån procent.
* Sveriges självförsörjning är en av de lägsta i Europa.
* Bönderna gör sig av med sina djur, eftersom de är olönsamma, och satsar på en enda gröda. (Det här är dumt eftersom: djur = gödsel och monokultur = dålig).
* Bönder med mindre jordbruk skaffar andra jobb och arrenderar ut sin mark till en storbonde.

Här är vi nu: med enorma gårdar och monokulturer.

OCH NU, LITE GODA NYHETER, INSLAGNA I ETT MOMENT 22
– Det här är intressant: småskaliga jordbruk är mer effektiva än stora. Småskaliga bönder får i själva verket HÖGRE avkastning än jättegårdar! Men ÄNDÅ blir jordbruken större och större, av den här anledningen: på en liten gård kan man ta ut mer skörd per kvadratmeter (man skördar noggrannare och från till exempel två olika växter per år). Men ett storskaligt jordbruk, med mycket maskiner, kan ta ut mer skörd per arbetstimme. Och eftersom grönsaker är billiga och arbete dyrt tjänar du mer på att ta ut mindre skörd, så länge arbetsinsatsen blir mindre. Så bonden på den stora gården överlever, men i slutändan blir det mindre mat.

Liten bondgård i utkanten av Porto, Portugal.

Liten bondgård i utkanten av Porto, Portugal.

VARFÖR GÖR DOM DUMMA DUMMA BÖNDERNA SÅ!?
– Det har ju inte alltid varit så här. Bönderna gör bara det som den ekonomiska styrningen säger åt dom att göra, och de senaste typ 100+ åren har vi/ekonomin sagt åt dom att bli större och större.

SÅ, HUR SKA VI TÄNKA ISTÄLLET?
– Vi måste inse att bönderna är allas vårt ansvar: medborgarna och butikerna och industrin och restaurangerna och ålderdomshemmen och skolorna. Vi är alla bönder, egentligen.

ETT PROBLEM
– Ett problem är bostadsbristen. Markpriserna i närheten av städer är så höga att en åldrande bonde som vill sälja en liten eller mellanstor gård till en yngre bonde kommer att få problem. Unga bönder kommer aldrig att kunna konkurrera med en börshaj, och för varje pensionerad bonde försvinner ytterligare bondgårdar.
Michelle Obama, som skördade 300 kilo grönsaker vid Vita huset, skriver om det här problemet i sin bok ”American Grown”. Och i New York driver Isabella Rosellini den bondgård som ligger allra närmast Manhattan – hon var den enda bonden som hade råd att köpa gården som hon nu odlar på. Hon säljer sin skörd både lokalt och till finrestauranger i stan.

OCH EN LÖSNING. ELLER FEM!
1. I Portland, Oregon har man instifta en lag som skyddar jordbruksmark nära städerna. Den gör att exploatörer inte KAN köpa odlingsmark. Det här skulle vara superrelevant kring till exempel Uppsala, eller i Skåne, som har Europas allra bästa odlingsjord. Att schakta bort den jorden och ställa ett hus där är en skymf.
2. I Kanada arrenderar skogsbönder sin mark. De betalar utifrån att man tar hand om marken på ett korrekt sätt. Ett visst uttag per år ger ett visst pris. Skövlar du, betalar du mer.
3. Ett stort företag kan köpa mark och sen arrendera ut till (eller anställa) en bonde, för att säkra sin tillgång på ekologiska grönsaker. Mark är dyrt, och jordbruk är riskfyllt och lågavkastande, men på det här sättet slipper bonden riskera allt för att få odla.
4. Landsbygdsnämnden i USA ägnar sig åt markförmedling. Som Tinder för bönder. En åldrande bonde med ointresserade barn kopplas ihop med en yngre bonde, de två jobbar parallellt, den yngre bonden arrenderar och köper till slut gården, under marknadspris.
5. I Södertälje har långstidsarbetslösa startad ett stadsbruk, där andra långtidsarbetslösa och nyanlända svenskar kan jobba. Vi som befolkning har ett behov av mat. Ekologisk odling kräver en massa handarbete. Och så finns det folk som hamnat på sniskan, som inte får jobba för att de väntar på typ uppehållstillstånd, som är utbrända, som inte är ”attraktiva” på ”arbetsmarknaden”. I en ekologisk grönsaksodling är alla attraktiva!

Ok, det var mina lösningar. Tveka inte att säga till om det finns fler.

GrönsakLandet – nytt avsnitt

1. HÄR kan du höra nya avsnittet av ”GrönsaksLandet”. Om du föredrar att ladda ner finns alla avsnitten HÄR på Itunes också.

2016-09-11-11-29-56-piennolo-tomat-gronsakslandet

2. Det har varit lite förvirring kring dom där fantastiska tomaterna vi pratat om. Dom som man ska hänga upp och låta eftermogna inomhus (det verkar vara en grej att hänga upp dom i lådor, vilket jag tycker verkar supersmart – ba stapla ett gäng flyttlådor på varandra så kan man hänga hur många som helst!). Jag har kallat dom pianolo, ett tag övergick jag till prennolo, men nu är det bekräftat att dom heter piEnnolo. Och alldeles nu precis la favoritkocken Alice Waters upp den här videon, som jag är ganska säker på handlar i alla fall lite om piennolotomater.

Nytt avsnitt av GrönsaksLandet – bevattningsspecial

Alright, nytt avsnitt av Bella Lindes och min podd! Lyssna HÄR.
Jag kommer med ett smärre avslöjande, och så pratar vi vatten, vatten, vatten.

feathered fish pamela love jennifer herrema

Det här är loggan till Pamela Love och Jennifer Herremas märke Feathered Fish, bara eftersom, tja… PISCES antar jag!

MEN jag glömde så klart att både berätta och fråga Bella om tusen och en saker, precis som det alltid.

Här är grejerna jag hade tänkt prata om:
* Boken ”Att skörda regnvatten” – hörde talas om den när jag var och tjattrade om odling i Tomelilla i våras. Har ej läst än, men är extremt intresserad av smarta sätt att skörda regnvatten.

* Hur gör dom i Australien?
I Australien är det ju konstant vattenbrist, och där har folk en massa trick, till exempel att ingen sköljer disken, vilket chockade mig djupt när jag var liten. Men alla har även sina egna vattentunnor på taken, vilket man ju så klart vill ha. Undra hur en sån funkar…

* Alla former av täckodling
Vi pratar om det litegrann. Men jag är också nyfiken på om svart markduk är effektiv som vattensparare. Fast det är ju samtidigt så FULT. Vad gör man åt det? Just nu täcker jag med tidningspapper, ogräs och gräs, men dock inte sly och ris, eftersom jag märkt att det inte faller sönder, utan bara gör det svårt att så och plantera i flera år framåt. HALM är ju drömmen, men så SJUKT svårt att få tag på.

* Spara vatten inomhus
När jag sår inomhus använder jag ofta kapillärmatta och vattenmagasin (man fyller upp magasinet, mattan suger upp vatten, och krukorna hålls fuktiga när de står på den blöta mattan). Så för att slippa använda det allra bästa dricksvattnet brukar jag ha en vattenkanna och flera flaskor vid kranen i köket. I dom samlar jag upp vänta-på-kallvatten-vattnet. Avsvalnat äggvatten är extra bra till chili och tomater och sånt, eftersom det blir lite kalk i vattnet från äggskalen.

* Kapillärmattor
Kan jag bara säga en gång till hyr grymma dom är? Älskar kappilärmattor, perfekta på semestern. Det ska finnas för utomhusbruk också, men det kräver ju att allt man vill ha vattnat odlas i krukor med hål i botten.

* Kapillärsnören
Samma idé som mattorna, fast i snörform: mina består av ett snöre, inneslutet i plast (för att minska avdunstningen gissar jag), med en naken snörstump som sticker ut i varje ända. Först blötläggssnöret, så det är genomblött även innanför plasten. Krukan vattnas upp så även jorden är riktigt blöt. Sen sticks ena snörstumpen ner i ett vattenglas eller nåt, och andra stumpen grävs ner i krukan. Inte lika bra, men det har hållit liv i ett par av mina chilis när jag varit borta i nån vecka.

* En droppande dunk
Här var ett trick jag läst om men aldrig testat: för att få vattenälskande växter att trivas går det att ställa en droppande vattendunk vid deras rötter. Borde ju funka som en sorts droppbevattning även under torka! Man skulle vilja veta hur lång tid det tar för en dunk att tömmas bara…

* PET-flaskor
Jag har sett massa olika smarta bevattningslösningar med PET-flaskor, bland annat en där en upp-och-ner-vänd PET-flaska sticks ner i marken med hjälp en liten pip som skruvas på där korken var. På bilden jag såg var botten avskuren, för att man snabbt ska kunna fylla flaskan med vatten. Jag tänker att det borde funka även med bara några hål i botten, så det inte blir vakuum i flaskan (minns du fysikexperimentet i skolan när man fick vända upp-och-ner på ett glas vatten? Det rinner inte ut nåt när det är vakuum). Då minska ju även avdunstningen uppåt, även om det blir meckigare att fylla flaskan.

* Olla
En sydamerikansk olla är ju fortfarande drömmen: en kurbitsformad, oglaserad keramikbytta med lock, som grävs ner vid växten, fylls med vatten och sen långsamt läcker sitt innehåll ut i jorden. Jag måste bara bli miljonär/lära mig dreja, sen är saken biff. Har även en fantasi om att göra naturliga ollor av faktisk kurbits-pumpa. De blir ju ihåliga när de torkar, och så kan man borra hål i botten på dom bara. Odlar under sommaren, återkommer till hösten!

Grönsaksland, odlingspyramid, frigolitlåda

Först och främst, du har väl inte missat att det kommit ett nytt avsnitt av Grönsakslandet? Du hittar samtliga avsnitt HÄR.

Och, på allmän begäran: Min odlingspyramid! Ett drama i tre akter.

INGEN av kronärtskockorna jag pratar om i Grönsakslandet har kommit upp, men däremot har jag närmare 20 svingoda basilikor på gång till plantbytardagen den 29 maj.
Det blir bra det här.

Grönsakslandet och torkade bär

Justja, det har ju kommit ett par nya avsnitt av podden Grönsakslandet!

Här är ett där vi pratar skörd och jag rantar om varför motordrivna lövblåsar är min sämsta grej:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/603845?programid=4756
Jag pratar lite om hur svårt det är att torka svarta vinbär också (de blir hårda som enbär). Och så kom det liksom ett jättebra svar på det! Från Åsa Jonsson på Grönsakslandets Facebook. Tack Åsa! Tack internet!
I senaste Åter-tidningen beskrivs torkning av olika bär, frukt och grönsaker. Precis som Elin sa måste det till socker för att svarta vinbär (och övriga bär) ska bli goda. Bären (eller tärnade morötter!) läggs i mättad sockerlag i två dygn, och torkas därefter som vanligt.

Och här är ett till som jag inte hunnit lyssna på än (jag och Bella brukar prata vilt i två timmar, sen gör producent Estrid Bengtsdotter nån form av trolleritrick och ut på andra sidan kommer en podd som faktiskt handlar om något), men som med stor sannolikhet är jättebra det med:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/606907?programid=4756