Slanga på

Jo, det är dags att röja ur trädgårdsboden vilket fått mig att tänka mycket på gamla slangar. Gamla slangar som läcker och som jag av någon anledning absolut inte kan slänga. Jag har betydligt fler såna än jag har slangar som fungerar. SÅ här är några idéer på hur man återanvänder en gammal trasig vattenslang. Samtliga kommer från Pinterest. Jag är ej smart nog att komma på sånt här själv.

Som skydd för skärande ytor – klipp en lagom lång bit av slangen, skär upp den på längden och trä över till exempel sågen, lien etc.

Som nypa – jag brukar göra polytunnlar och väggväxthus av elrör som jag böjer ner i jorden, eller fäster mot en vägg med speciella elrörsnypor. Sen drar jag över fiberduk, bubbelplast eller vad jag nu har, och fäster duken mot rören med samma speciella nypor. Det borde dock funka lika bra med snuttar av vattenslang, avklippta och uppskurna på samma sätt som ovan.

Som upphängare – fäst upp en gammal slang på väggen, i lagom stora öglor fästade med skruv eller spik med jämna mellanrum. Stick ner spadar eller krattor, eller häng sekatörer eller häcksaxar i öglorna.

Som korgmaterial – det här är den idé som verkar roligast, knäppast och svårast. På pinterestsidan jag hittade var det två personer som kommenterade ”Superlätt, jag har gjort flera stycken, vilken succé” och en person som skrev att projektet var närapå omöjligt men att hen var nöjd med resultatet trots hen nu hade blödande sår. Så tanken är att du helt enkelt rullar lager på lager av slang i den korgform du vill ha. Slangvarven fästs ihop två och två med spännband, tills du har en korg som är så hög som du vill. Jag tänker att det här borde vara en perfekt korg att förvara stående verktyg i, som grepar och liknande. Samma princip går att använda vid mattvävning osv, men jag tycker det känns lite halt…

Annons

Däckad

Oh, jag hittade precis ett gammalt inlägg på min blogg som heter ”Däckad”, där jag skriver om hur mycket jag gillar trädgårdar med däck!

Hade nästan glömt det, men i höstas hittade jag ett gäng däck vid vägen som jag släpade med till lotten. En anledning till att jag faktiskt vågade använda dom (trots typ plast/kreosot/flamskyddsmedel/massa skit jag inte kan namnet på som de säkert kan innehålla) var att min kompis Valle nämnde att bildäck ju faktiskt används på lekplatser, och det är få personer som är lika nojiga som föräldrar.

Jag kommer nog aldrig odla grönsaker i dom, men eftersom jag just nu är lite besatt av ”Book of tea”, som handlar om wabi-sabi och japansk te-kultur, så konstruerade jag en gång av däcken. Vid traditionella japanska tehus finns alltid en liten trädgård, eller mer som en grön korridor egentligen, som kalla för roji, och i den miniträdgården finns det ofta nån sorts trampstenar som kallas tobi-ishi (lång förklaring + bilder finns HÄR). Så det är typ tobi-ishi och wabi-sabi möter afrikansk skolträdgård – som ju, nu när jag tänker på det, är super-wabi-sabi!