Förvildade liljor

Liljor är en av de blommor som ser allra coolast ut förvildade. Alltså, säg att du har en tomt som ligger precis vid skogen, eller att en del av tomten kanske till och med ÄR skog, ba in med skitmycket liljor där så blire fett!

Första gången jag stötte på det här var på Tage Andersens Gunnillaberg, och jag blev helt tagen. Det blir liksom instant John Bauer av det. Och nu precis har jag läst en massa om Vargaslätten, där samma sak ska finnas, och som också beskrivs av alla som oerhört bauerskt. Och som av en slump så dök Gunillaberg upp i ett reportage i Financial Times, det är därifrån de två första bilderna är. Sista bilden är från Vargaslätten, och tagen av trädgårdens skapare Sigfrid Ericson.

Allt du nånsin velat veta men inte vågat fråga om Paklobutrazol

Hittade precis det här inlägget från, öh, 2017 tror jag. Jag skrev det när jag precis kommit hem från någon morgonstudio på TV där jag genomförde en riktigt illa förberedd ”debatt” med en stackars kvinna från Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen har alltså godkänt det nya spännande ämnet Paklobutrazol. Jag var precis med i TV och debatterade det här, och det enda som var lite obekvämt var att jag inte hade fattat att det skulle var en debatt utan trodde att jag skulle vara med i TV för att berömma Kemikalieinspektionen för att de tar sitt ansvar och varnar allmänheten för detta hemska ämne. Sen upptäckte jag, i taxin på väg till TV, att Kemikalieinspektionen är onda, så nu tar jag nya tag. Hear me roar!

Paklobutrazol är alltså ett ämne som används av professionella odlare som vill göra sina krukväxter ”små och knubbiga”, utan att behöva mecka med det tråkiga och tidsödande arbetet att faktisk liksom ODLA fram sorter som är just små och knubbiga. Ämnet innehåller ett växthämmande hormon som också påverkar blomningen. Tack vare tillståndet från Kemikalieinspektionen är alltså krukväxterna du köper i affären numera indränkta i detta ämne – förmodligen har det både applicerats utifrån och kommit in växten via rötterna.

Paklobutrazol är också en fungicid. Alla som heter nåt med ”cid” i efternamn har ju ihjäl något, och i det här fallet är det svamp. Kemikalieinspektionen säger att Paklobutrazol – eller Packe som jag tycker vi kan kalla honom för enkelhetens skull – inte är skadligt för hälsa och miljö. Men det finns alltså ett par hundra miljarder svampsporer därute som inte håller med om det. Och vet du var en stor del av de svamparna bor? I din kompost. Alltså kan man inte längre på ett tryggt sätt kompostera sina krukväxter.

Det allra bästa nu känner jag vore om vi bara slutade köpa krukväxter. Inte nödvändigtvis som en form av konsumentmakt, utan helt enkelt bara i protest. Sluta liksom förgifta allt för fan! Hur svårt kan det va?

Arkitekturfest på koloniområde

Jag vet EJ vad som pågår på det här koloniområdet, men jag vet att jag GILLAR DET!

Liten nybyggd kolonibod i… vit cement!?
Eller är det papier mache?
Älskar sånt där bambutak.
Älskar f.ö. även rörplast.
Ingen blir förvånad om jag säger att jag älskar korrugerad plåt va?
Det enda jag kunde önska på vissa av lotterna var lite mer faktiskt odling.
Man brukar ju säga så, ju mer fokus på hus, desto mindre odling.
Extremt snyggt dock.
Och massa smarta lösningar som man gärna kopierar rakt av. Är arkitektur upphovsrättsskyddad!?
Den HÄR odlingen är jag MYCKET positiv till. *handklapp*

Regnbågsmajs ‘Painted Mountain’

Årets majsodling skulle kanske genom vissa glasögon ses som något av ett misslyckande. Men ICKE! Det är en lärdom! Pengar på kunskapskontot! Yay! Och så vidare.

Såhär är det nämligen: varje sånt där litet strå som man rensar bort när man skalar majs, sitter fast i ett majskorn. Eller… i ett blivande majskorn. Om strået inte blir befruktat, så svulnar inte majskornet. Det är därför man ska odla mycket majs, och i fyrkant, istället för i raka rader: för att det ska yra runt massa pollen från alla håll.

Så gjorde inte jag i år. Jag odlade fyra plantor. På rad. Anledningarna till att jag gjorde det är många. Eller egentligen bara två. Jag drog upp fyra majsplantor till vårens plantbyte – eftersom fyra var så många jag bedömde att jag skulle kunna bära med mig. Sen kom jag på allt det där med att man måste odla MYCKET majs, och kände att det vore taskigt av mig att byta bort enstaka plantor, till någon som kanske har begränsat med plats, och inte vet om det där om att man måste odla mycket majs, och alltså skulle hålla sig själv skyldig för att skörden uteblev. Så jag behöll plantorna.

Och nu står jag här med en knaper skörd. Men jag är alltså ÄNDÅ så jävla nöjd. För just ‘Painted Mountain’ är alltså en så kallad regnbågsmajs. Det är en arvesort, som kommer från något kallt, blåsigt berg som jag glömt namnet på, men där amerikansk urbefolkning alltså trots allt lyckats odla fram en majssort som ger god avkastning trots allt.

Så, jag har lärt mig två saker: man måste verkligen odla mycket majs för att få fina kolvar. Och de folkliga genetiska ingejörerna som tog fram den här sorten lyckades: kolvarna hann klart, och de är verkligen regnbågsfärgade.

Jag kommer definitivt att odla igen – mer – nästa år.

Ännu mer squash

Hallå ursäkta, har vi inte pratat om Johanna Westmans helt genialiska recept på friterade squashblommor!? Första gången jag åt blommorna var PÅ TV, när hon och jag var med i Go’kväll samtidigt, och hon friterade blommorna till synes helt utan ansträngning, live i direktsändning. Medan jag knappt ens kunde bilda meningar pga nervös.

Här är en länk till receptet, jag kan varmt rekommendera det:

https://www.svt.se/recept/fyllda-zucchiniblommor

Så här såg det ut en gång när jag serverade friterade blommor ihop med den svarta risrätten cristianos y moros. Det här var ringblomma, salviabad och palak-spenat.

Och eftersom jag alltid är livrädd för att saker ska försvinna från internet, och sen aldrig gå att hitta igen, kommer här en bild på receptet också. Om SVT eller Go’Kväll eller Johanna misstycker, säg till så tar jag bort den!

Picklad squash i olja

Jag ägnade precis en halvtimme åt att hitta ett av mina favoritrecept på squash, och för att det aldrig ska hända igen lägger jag upp det här (kan inte fatta att det inte redan finns här!?).

Receptet hittade jag först hos Jamie Oliver – alla squashvägar verkar leda till honom. Men det går att anpassa till nästan vilken grönsak som helst. Ändra bara smaksättning och koktid: ju kortare tid desto mjukare och känsligare grönsaken är.

Squash i olja

1 kg squash eller annan grönsak 

Det sura

• 5 dl vitvinsvinäger eller annan ljus vinäger

• 5 dl vatten 

• 2 msk havssalt

Det feta

• 5 dl olivolja, eller annan olja du gillar

• 5 skalade, kvartade vitlöksklyftor

• 1 färsk chili, hackad utan frö

Skär upp squashen i lämpliga bitar. Jag gillar kuber i snacksstorlek, men skuren i remsor känns den mer som en sorts falsk inlagd sill.

Koka upp det sura.

Blanda under tiden det feta i stor skål. Där i kan du också lägga till örter du gillar: några kvistar mynta passar bra till squash. När det sura kokat upp lägger du i squashen – försiktigt om du gjort remsor. Låt koka upp igen och sjud nån minut eller upp till 3 minuter om bitarna är grova.

Använd hålslev och lyft över den heta squashen i oljeskålen. Vänd försiktigt runt allt, skopa över squashen på steriliserade burkar, toppa upp med olja så att grönsaken täcks och skruva på lock. Ställ svalt och vänta några veckor med att smaka.

Allteftersom du skördar kan du koka upp och fylla på med mer squash och olja, och allteftersom du äter dig ner genom burken kan du använda oljan till dressingar.

Använd i sallader, eller som oljigt drinksnacks/antipasti.

Svenska oliver alias FAUXLIVES

Det går alltså att lägga in omogna plommon, mirabeller och krikon som falska gröna oliver. Jag testade förra året, men eftersom det tar typ ett halvår innan det är klart vågade jag inte tipsa då. Nu har jag ätit upp den enda burken vi gjorde (orka göra två kilo om det blir dåligt), och kan avslöja att inlagda plommonkart inte liknar gröna oliver, det ÄR gröna oliver! Ju längre vi väntade, desto mer olivaktig blev smaken, och strukturen är också förvillande lik oliver.

Jag minns inte exakt hur vi gjorde förra året (varför skrev jag inte bara upp allt då!?), men det här var receptet mannen utgick från. (Receptet är amerikanskt och måttenheten är cups – jag har köpt ett koppmått så jag slipper räkna om alla amerikanska recept, sjukt värt)

Lag

  • 1/4 kopp salt (sånt där riktigt, utan jod eller klumpförebyggande medel och grejer)
  • 4 kopppar kallt vatten
  • 1/2 kopp äppelcidervinäger (gärna ofiltrerad, opastöriserad med ”mamman” kvar – kan finnas på hälsokosten)

Plocka kart av valfri plommonliknande frukt. Rensa bort alla som är skadade eller angripna. När man gör riktiga gröna oliver så måste man snitta eller punktera oliverna och låta dom ligga i vatten i veckor för att dra ut det bittra. Det behövs inte med plommonkart.

Blanda lagen. Det går att lägga till örter också: delade chilifrukter, salvia, rosmarin, lagerblad, svartpepparkorn, sichuanpeppar, halverade vitlöksklyftor. Vi glömde det.

Lägg karten i en burk och täck med lagen. Se till att alla kart är under ytan. Gör mer lag om det behövs.

Skruva på lock och ställ mörkt och svalt, på ett fat ifall burken skulle fisa. Vissa använder inte lock alls, utan en handduk eller liknande, och vi skruvade upp locket och kollade läget lite då och då, så miljön verkar inte behöva vara syrefri.

Vänta typ… tre månader? Lagen kommer att mörkna och om det skulle bildas nån gucka på toppen är det bara att fösa undan.

Färdigt. Håller sig länge-länge, och blir bara bättre med tiden. De sista vi åt var säkert nio månader gamla, och de var de bästa i burken.

Plocka kart – dessa kommer från taggiga rotskott som vuxit ut från ett äkta plommonträd, där rotskotten blivit större än det äkta trädet. Tidpunkten känns inte jätteviktig, så länge de är gröna.
Rensa – gärna med en bit ost nära till hands.
Lägg in.

The Good Seed

Below you’ll find a list of some of my favourite seed companies. It’s not complete, but it’s a start. They’re mainly Nordic companies, which is kind of the point, since local seeds are usually better. But anyone gardening in a colder climate – from China and Russia to Canada and Scotland – should be able to benefit from these superior seeds.

Jag började jobba på den här listan eftersom många frågade mig om mina favoritfröbutiker, men sen har jag fyllt på med alla andras favoritbutiker. Fler tips mottages tacksamt, och berätta gärna vad som är bra med just ditt favorställe också.

Under tiden jobbar jag vidare med att fylla på med länkar och info i listan här under.

🌱 Runåbergs fröer – har allt det ”alla” pratar om. Det är inga såbeskrivningar på påsarna, MEN Runåbergs har gjort en JÄTTEFIN bok, som beskriver hur man odlar allt i deras sortiment, och det är ett bra boktips i sig själv.

🌱 Sesam – en fröförening som man kan beställa frö från gratis, mot löfte om att man själv kommer lära sig samla frö.

🌱 Svenska örtasällskapet – ytterligare en förening, för örtodlare, som en gång om året skickar ut en frölista där man kan beställa påsar för typ 13 kronor styck.

🌱 Alla fröer från både Sesam och Svenska örtasällskapet är odlade av privatpersoner och det finns en massa coola sorter.

🌱 Kokopelli – franska Sesam, köper alltid från Kokopelli när jag är i Paris. Enligt fransk tradition är Kokopellis hemsida helt på franska, men man kan ju alltid titta på bilderna och gissa sig fram.

🌱 Baker Creek Heirloom Seeds – ett amerikanskt företag med en SJUK katalog. Det går att beställa på nätet, men på grund av EU händer det att fröerna fastnar i tullen, så det bästa är att be nån smuggla.

🌱 Seed Savers Exchange – ytterligare en frödistro i USA.

🌱 Lindbloms (förutom frö, även en massa trevlig grönsgödsling, OCH min favorit: perserklöver!)

🌱 NordGen (spännande frösamling)

🌱 Sneckenströms (har massa sånt där rootgrow och andra flummiga produkter som innehåller svampar som är nyttiga för jorden)

🌱 Rara växter

🌱 Sävar fröplant

🌱 Örtagården

🌱 Gourmetgarage

🌱 Fuglebjerggaard

🌱 Copenhagen seeds og Albinus (Danmark)

🌱 Solhatt (Norge)

 🌱 jalapeno.nu

🌱 Nicky’s nursery

🌱 Strictly Medicinal Seeds är en annan suverän amerikansk fröfirma. Den drivs av Oregons örtkunnigaste hippie, Richo Cech, som även skrivit flera böcker om örtodling och örtmedicin. Mycket hög grobarhet på deras fröer, och de har sorter som är svåra att få tag på annorstädes, t.ex. hydrastis canadensis (kanadensisk gulrot/goldenseal) och passiflora incarnata. [Tack till Helen för tips här i kommentarsfältet!]

🌱 Byt med vänner och främlingar. Kolla hemsidan Fröpopup.se för lokala fröbyten.

🌱 Fröbibliotek (finns på vanliga bibliotek, hos föreningar etc. Där får man frö som finns i biblioteket helt gratis. När man odlat får man gärna lämna tillbaka egenodlade fröer. Mycket bra sätt att testa nya grödor och sorter)

🌱 Tänk om vi alla, just det här året, bestämmer oss för att bojkotta de stora fröföretagen? Tänk vad coolt det vore om vi på det sättet kan visa att vi inte accepterar deras mobbingfasoner! Det är så jävla enkelt att beställa från små företag, ba gör det! Och tvinga dig själv att ställa tillbaka de fröpåsor du plockar på dig lite spontant på stan. Då är det nästan alltid nåt jätteföretag som står bakom, och hur som helst blir det sällan som det ska ändå. Ok, GO!