Nytt nummer av Period

Foto, konst och kultur-fanzinet Period kommer med nytt nummer! Temat är Roadtrip och jag har skrivit en artikel om mina äventyr i Aten i höstas. Där finns en morot som spelar en avgörande roll, samt en tur till en park. Men det är väl egentligen den starkaste odlingskopplingen.

Numret finns att köpa på Periodzine.se eller på Papercut, antingen i den fysiska butiken eller digitalt.

Det ser skitfint ut tycker jag!

Annons

Pampushky – ukrainskt vitlöksbröd

Det här receptet är från början skapat av Olia Hercules och kommer från hennes bok Mamusia, som jag kan rekommendera å det varmaste.

Jag har tweakat mängder, ingredienser och tider och vill verkligen rekommendera två kalljäsningar. Om du själv bakar brödet och har några tweaks så får du gärna säga till.

Ukrainskt vitlöksbröd

DAG 1

  • 7 g torrjäst
  • 200 g mjöl
  • 230 g vassle
  • 1 tsk honung
  • 100 g surdeg
  1.  Blanda torrjäst och mjöl och låt stå 10 minuter. Lös samtidigt upp honungen i vasslen.
  2. Blanda samtliga ingredienser till en slät smet och låt stå i kylen över natten.

DAG 2

  • 180-200 g mjöl
  • 10 g nässelsalt eller annat hemmagjort örtsalt
  • 4 vitlöksklyftor
  • smör
  • 0,5 dl olivolja
  1. Krossa 2 vitlöksklyftor och lägg i oljan. Detta kan du göra redan dagen innan. Kör fördegen med mjölet i en degblandare i 5-7 minuter. Anpassa mjölmängden så du får en följsam men ändå hanterlig deg. Blanda i saltet och kör ytterligare 5-7 minuter. Riv 2 vitlöksklyftor och blanda i under de sista varven.
  2. Smöra en ugnsfast form på 20-25 cm. Slå i en skvätt av vitlöksoljan och tippa formen hit och dit så att oljan täcker botten och lite av kanterna.
  3. Ta upp degen på ett mjölat bakbord och forma till en jämnstor korv. Dela i 8 bitar om 95 g genom att första dela degen på mitten, och sen dela varje halva på mitten och så ytterligare en gång. Då brukar bitarna bli lika stora. Rulla varje bit till en rund bulle och lägg i formen. Skvätt olja på varje bulle och se till att alla sidor på bullarna oljas in. Pilla ner de krossade vitlöksbitarna i glappen mellan bullarna.
  4. Låt jäsa under duk i rumstemperatur ca 2 timmar, tills brödet är fluffigt, eller ännu hellre under plastfolie i kylen över natten.
  5. Sätt ugnen på 240 gr en halvtimme innan du bakar. Låt en ugnsplåt stå inne, under plåten du bakar på. Vispa upp ett ägg med en nypa salt, pensla brödet med ägget och strö lite flingsalt eller frön på toppen.
  6. Ställ in brödet i ugnen, kasta in en kopp skållhett vatten på den undre plåten och stäng luckan snabbt så att ångan blir kvar.
  7. Sänk temperaturen till 220 gr och grädda uppemot 35 minuter, tills brödet är gyllenbrunt. Kontrollera efter 15-20 minuter och täck med aluminiumfolie om det behövs.
  8. Ta ut, kontrollera att brödet är gräddat i botten också och låt svalna en aning på galler. Om det är olja kvar i botten på formen kan du slå den över över skorpan. Serverar brödet, som lätt bryts i bitar där bullarna möts, medan det fortfarande är varmt, till soppor eller långfrukost.

Villakaka

En sak som jag vet bortom allt tvivel, nu efter att jag har hyrt ett torp i sex år, är att hus kräfva dessa kakor. Att vara i torpet utan tillgång till muffins, småkakor eller nån form av mjuk kaka är… ja det känns ju fel att använda ordet tortyr i dessa tider, men låt oss notera att det var ordet jag TÄNKTE använda. Nu är jag husägare och jag kan bara gissa att behovet av kaka kommer att växa. Här är till exempel ett recept jag precis rasade på i Financial Times, som jag tror kommer att komma väl till pass vid något tillfälle.

honung- och nötkaka med havreskorpa

Till skorpan

  • 100 g smör, rumstempererat och i kuber
  • 50 g demererasocker
  • 180 g havremjöl
  • 1 nypa salt
  • 1/2 tsk muskotnöt, riven
  • 1/2 tsk kaffepulver
  • 1 apelsin, det rivna skalet
  • 1 msk pressad apelsinjuice

Till fyllningen

  • 120 g pekannötter
  • 120 g cashewnötter
  • 100 g hasselnötter
  • 10 g kaffe, hela bönor eller pulver
  • 1 rågad nypa havssalt
  • 150 g honung
  • 150 g strösocker
  • 80 g smör
  • 3 ägg
  • 1/2 tsk muskotnöt, riven
  1. Börja med skorpan. Mixa alla ingredienser i köksassistent med paddel och kör tills degen är mjuk och lite klibbig. Smöra en form med löstagbara kanter. Tryck ut degen i formen, även upp på kanterna. Ställ i kylen en timme.
  2. Sätt ugnen på 170C. Hacka nötterna och kaffebönorna mycket grovt – vissa ska vara halva och flera ska fortfarande vara hela. Värm honung, socker och smör tills sockret har löst sig helt. Ställ åt sidan 10 minuter. Vispa ner äggen i sockerblandningen, och tillsätt sen muskot och alla nötterna.
  3. Häll blandningen i det kalla pajskalet och grädda 20 minuter. Rotera formen i ugnen och grädda ytterligare 20-25 minuter tills nötblandningen stelnat. Låt svalna minst 30 minuter innan formen öppnas och minst 30 minuter till innan du skär upp.
  4. Servera med tawny port eller om du känner dig äventyrlig brandy eller calvados. Jag kan inte tänka mig att lösvispad grädde är äckligt till.

Philipp Weiss i Allt om Trädgård

Jag minns inte om det var jag eller Anna G på Allt om Trädgård som kom på rubriken ”skogstokig nötälskare” till den här krönikan om den otroliga odlaren Philipp Weiss, men jag måste säga att vem av oss det än var så förtjänar vi en go klapp på axeln. Men en ännu goare klapp på axeln förtjänar Philipp som odlar på ett oerhört visionärt vis, och var otroligt inspirerande att prata med.

Om Allt om Trädgård, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp – säg till så tar jag ner den!

Vimsmakarlandslaget från Zimbabwe

Den här texten skulle egentligen ha kommit ut strax INNAN filmen Blind Ambition hade biopremiär. Men sen en dag såg jag en trailer för filmen på tv och insåg att den aldrig skulle få biopremiär, vilket är tråkigt för filmen, men kul för alla oss som nu kan sitta hemma och streama den när vi vill. Vilket vi vill göra nästan med en gång, för den är toppen. Finns bland annat hos Cineasterna.

Och om DN, eller Namn o Nytt, eller nån annan, inte vill att texten ska ligga upp – säg till så tar jag ner den!

 

På utflykt till Les Olympiades

Då och då blir ju den här odlingsbloggen en rese- och restaurangblogg med fokus på Paris. 
Just nu är ett sånt tillfälle, tack vare Les Olympiades!
Les Olympiades är ett helt eget litet område i Paris 13e arrondissement. Det svävar en bit upp i luften, ovanför de stökiga, bilfyllda gatorna där nedanför. Precis som i Venedig funkar inte kartappen i detta väglösa land, utan man får utforska på instinkt, precis som förr i tiden. Hela området är byggt på 70-talet, och hänger alltså lätt upphöjt en bra bit över gatunivå. Det är microparker överallt, bebyggelsen är brutal och där är fullt med bambu.
I mitten av området finns en inomhusgallerian och den är som en liten labyrint i sig själv, med tvåspråkiga skyltar för att göra känslan av att vara i en annan värld ännu tydligare. I ena änden av gallerian står vad jag måste utgå ifrån är langare, i andra änden finns ett tempel. Kidsen kör sparkcykel på den platta, blanka stenläggningen och tar genvägar genom nödutgångarna. Att säga att det är filmiskt är ingen överdrift. Jag är dessutom inte den enda som tycker det – det har precis kommit en spelfilm med samma namn som utspelar sig i Les Olympiades.

Jag tror att söndag mitt på dan är en höjdpunkt, för då verkar det vara brunchtid. Vi gick istället hit en torsdagkväll, vilket också var trevligt. Vi började med en fördrink på en PMU som ligger mitt i gallerian – en PMU är alltså ett spelställe, och just den här kvällen började det plötsligen ösa in gubbar med lottorader i nävarna, som minglade, tog ett glas och gafflade med personalen. 
Efter fördrinken fortsatte vi genom gallerian för att äta middag. Vilket kök skulle det bli? Khmer? Kina? Japan? Vi valde stället Mai Tai One, som lite överraskande serverade trevliga vietnamesiska rätter, tillagade av en ung kille med armarna täckta av tatueringar. Restaurangen stängde prick åtta, då den unga killen släntrade iväg med en take away-påse i ena handen och vinkandes till oss med den andra. Det kändes ganska exakt som att äta middag i Blade Runner, fast med mycket, mycket mindre folk.

Rekommenderas!

Dröm om chili

För ett par år sen så brevväxlade jag med en lyssnare till Grönsakslandet. Brevväxlingen slutade med att jag skickad några potatislökar till henne, och som tack skickade hon chili till mig. En hel kasse chili. En hel kasse av världens näst starkaste chili. Jag har varken köpt eller odlat chili sen dess.

Jag har fortfarande kvar ungefär en tredje av de pyttesmå burkar med fermenterad chilisås som jag gjorde på frukterna, men nu börjar jag ändå fundera på om det är dags för mig att så ett chilifrö igen. Särskilt när jag hittade det HÄR fantastiska receptet på picklad chili, på den också mycket fantastiska sajten Lesley’s Recipe Archive.