Trädgårdstomtar

För ett tag sen så promenerade jag och mannen ut till Trolldalen på Lidingö, av olika melankoliska anledningar. Och på vägen stannade vi till på Millesgården. Och med ”på” menar jag ”utanför”. (Det är fan skitdyrt att gå in på såna där ställen!)

Men trevligt nog så är det faktiskt väldigt bra insyn i Millesgården, även från den lilla platån där det angränsande fiket har sin uteservering. Och alldeles särskilt väl ser man de märkliga kolonn-lejonen, vars syfte verkar vara att hålla upp golvet på den där stenterrassen, men som i själva verket är rent dekorativa. Deras roliga seriefigursaktiga ansiktsuttryck påminde mig om Vill Gamberaia i Italien. På Gamberaia finns också en massa skulpturer, bland annat en serie roliga hundar på låga piedestaler. När Edith Wharton – du vet, hon som skrev ”Oskuldens tid” – var där och hälsade på så beskrev hon hundarnas ansiktsuttryck som ”molokna”, vilket jag tycker är extremt rolig.

Alltså, fler molokna, förargade, andfådda, förvirrade, uppspelta djurskulpturer som ser ut som seriefigurer i alla trädgårdar tack!

Annons