Efter sju månader, alias den längsta evigheten nånsin, är lotten och jag återförenade. Den här känslosamma scenen utspelade sig vid andra besöket, när jag hunnit rensa i alla fall hälften av landen från ogräs.
Med i bagaget har jag: chili (”Jamaican Yellow”), helt vanlig mynta och myskgräs. Och ja, jag inser att det här gör mig till grässmugglare.
Jag fick myskgräsfröerna av en vän som köper myskgräs som rökelse, men det var så himla dyrt så hon frågade om det gick att odla. Jag läste nånstans att de måste stratifieras, så om jag inte gjort det i vintras i Paris så hade jag varit tvungen att vänta ett helt år på nästa chans. Men nu är gräset alltså uppe och det klarade flygresan utan problem.
Förutom rökelse går det att krydda vodka med gräset – på samma sätt som buffelgräs. Det ger en lätt smak av vanilj och vodkan blir fantastisk. Man kan ta små små klunkar ren, kall vodka och jaga den med en tugga saltgurka som man doppat i honung.
Ett annat tips jag fick var att blanda vodkan med grumlig äppeljos och fet mjölk. Det blir en drink som kallas äppelpaj av polackerna. Tror jag. Men det kan också så där som med svenskar säger att norrmän kallar ekorre för tallefjant.
Lite av det här, och lite annat, pratar vi om i säsongsavslutningen av Grönsakslandet. Du kan lyssna HÄR. Varning dock för att jag flåsar i micken. Programmet spelades in när jag tog mina första steg på lotten, och jag var lite… uppspelt.
I den emininenta boken Grönt är skönt finns några texter som tar upp olika sorters luktgräs och om hur de också använts i Sverige. Den lär dessvärre vara slutsåld på förlaget, men den finns ju på bibblo…
För några år sen skrev jag ett blogginlägg om den på Slöjd håller:
http://slojdhaller.se/2011/05/11/grona-och-skona-ideer/
GillaGilla