Snyggaste hittills sättet att odla squash på

Alright, säg hej och välkommen till en ny besatthet: Masanobu Fukuoka.

Masanobu-san var en japansk odlare och nihilist som föddes 1913 och höll på med nåt han kallade för ”gör inget”-odling. Och precis som nästan jämt när folk säger åt en att göra inget så stämmer det så klart inte riktigt (Masanobu har även sagt den här fina grejen ”Det här med att svalorna i himlen inte behöver jobba för att få mat och kläder – alltså har du ens sett en svala!? Dom gör inget annat än att jobba!” [reds. övers.]).

Just nu läser jag hans bok ”The One Straw Revolution” och jag skulle typ kunna återge allt som står i den, för den känns som att hitta hem och sen, i det hemmet, hitta ett stort badkar kroppstempererat vatten som det bara är att sjunka ner i.

Men en av de mindre komplicerade grejerna som jag kommer att testa så fort tjälen gått ur jorden är det här:

SNYGGASTE HITTILLS SÄTTET ATT ODLA SQUASH PÅ

  1. Masanobu sår inte i öppen jord som oss andra, utan kastar bara ut sina grönsaksfröer huller om buller i sin fruktträdgård på en bergssluttning. Där växer det även drivor med vitklöver, diverse ogräs och vilda örter. Så för att göra det lättare att hitta gurkor och squash, lägger han fram stora, yviga grenar där just de växterna dyker upp. Allt eftersom klättergrönsaken växer fattar den tag i grenen, sprider sig över den, och när frukterna mognar fram hänger de ner mellan grenarna, strax ovanför marken.
  2. För att använda det här i min egen odling kommer jag att så igen hela squash- och pumpa-landet med en blandning av vintersallat och vitklöver*. Sen förgror jag mina klättrare inne medan de två kommer igång. Till sist drar jag dit en gammal gren och planterar ut squashen och pumpan på solsidan av pinnen.
  3. Jag förväntar mig att det kommer bli det snyggaste som nånsin hänt.

En göllig groda i ”One Straw Revolution”

* För att det är onödigt med öppen jord under klättraren, för att klövern fixerar kväve från luften i jorden och blommar på ett sätt som insekterna gillar, för att vintersallaten går att så väldigt tidigt och ger mig något att skörda i väntan på hösten, och dessutom klarar skugga helt ok. I nästa steg hoppas jag att klövern överlever vintern och att sallaten självsår sig: sallaten suger i sig näringen som klövern ger och plötsligen har jag en självständig klöver/salladsäng.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s