Stadsodling – ett rant om grönsaksnoja

Hej här kommer ett rant som svar på en enkel fråga i kommentaren till senaste inlägget.
En av de vanligaste frågorna när man pratar om stadsodling brukar handla om just avståndet till närmaste väg. Vilket är en helt legitim fråga. Det är klart att man inte ska odla under dåliga förhållande, eller på nån gammal industrimark där kvicksilvret står som spön i backen.
Men så här brukar jag tänka med stadsodling: vad vet vi egentligen om hur grönsakerna vi köper odlats?
Med allra största sannolikhet växer de nära en väg eller flygplats för att transporten ska bli så billig som möjlig. Åk bil genom södra Sverige och du kommer att ha en utsikt av grönsaksfält åt båda hållen. Potatis, majs, lök, bönor, jordgubbar. Och det är i Sverige, där gamla lager av utfasade bekämpningsmedel varit slut i många, många år. I andra länder, där förbuden kommit senare, jobbar man fortfarande på att tömma sina lager…
Så förutom det – förutom att köpegrönsakerna med största sannolikhet vuxit ÄNNU närmare en väg än vad dina egna stadsodlade grönsaker – så finns alltså även de här variablerna att förhålla sig till: jord, gödsel, vatten.
Hur ser gifterna i jorden ut där de köpta grönsakerna odlats? Om det är en grönsak som inte kommer från Sverige kan det vara allt från gammal DDT till utbrunnet uran.
Och hur har de gödslats? Är det nåt skumt konstgödsel? Eller om det är kogödsel, vilken typ av insektsmedel/ogräsmedel/svampgift har kornas foder besprutats med? Och vilka mediciner har de fått?
Hur har grönsakerna vattnats? I ett stilla duggregn av rabiessmittade vildhundars dregel? (Ok, nu tappade jag det, men du hajar poängen)
Alla de här sakerna har du full koll på när du odlar grejer i stan.
Så även om det bara handlar om tre månader om året så är det i alla fall tre månader när du med säkerhet kan stryka DDT, teslor och rabiesdregel från listan över lunchingredienser.
I höstas sändes en jättefin och konkret och konstruktiv debatt i programmet Odla med Stadsgrönt, som egentligen inte alls handlade om just det här ämnet, men ändå kanske lite. För mer inspiration om möjligheterna kring stadsodling, lyssna på det HÄR.

Annonser

2 reaktioner på ”Stadsodling – ett rant om grönsaksnoja

  1. Nu var det ju inte min mening att dissa stadsodling, men efter att ha läst meningen ”slippa rabiessmittad dregel” så är jag glad att det lät som det, om det nu gjorde det. Det var mest en stilla fundering, om man som jag bor mellan två av stockholms mest trafikerade gator, om det verkligen skulle bli något ätbart av det. För även om jag på min balkong kan ha koll på de rabiessmittade hundarna, så känns det ändå som om avgaserna i Skåne inte alls är lika farliga (Kan vara så att min bild av Skåne är aningen skev) och att det här med att köpa närodlade ekologiska grönsaker ändå är ett ganska bra alternativ för en inbiten stadsbo.
    För övrigt tänkte jag på dig när jag nyss läste Bodil Malmstens bok ”Priset på vattnet i Finistiere” där hon förälskar sig i trädgård och trädgårdsodling och hur vissa blommor hon sätter får barndomsminnen att leva igen. Hon formulerade det såklart mycket bättre, men det fick mig att förstå varför det är så lätt att gå in så hårt för odlande och trädgård på alla sätt och vis.

    Gilla

  2. Ha ha, nä nä, jag läste ingen diss. Avståndet till vägar ÄR en relevant fråga. Det är bara jag som har sån köpegrönsaksnoja.

    Åh bodil malmsten, måste läsa.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s