Nämen, det var ju så här pepparroten INTE skulle se ut…
Jag fick ungefär en rot som var tjock nog att liksom kalla för rot, inte bara rufs, och den är nu nerhackad i en flaska fin rysk vodka. Första snapsen togs till kräftskiva, och smaken var… jordig, med ton av rova. Har även fått tipset att den perfekta tiden att låta pepparrot ligga i vodka är två veckor.
Och det ska gå att äta unga pepparrotsblad också – vilket passar bra eftersom det var helt omöjligt att skörda alla rötter, och att jag alltså etablerat ogräset pepparrot på vår lott nu. Ska smaka som pepprig kål tydligen.
Pepparrot ska tydligen ha extra fin jord för att bilda en pålrot. Och så tror jag att jag har läst att man ska ta upp och beskära roten så att den satsar på 1 pålrot. Har aldrig testat själv.
Hälsar fröken Dill
GillaGilla
Ha, jo, jag läste samma sak, EFTER att jag planterat… Läsa på i efterhand är ju en klassiker.
GillaGilla
Pingback: Peppar, peppar « Ett År Med Lotten