Ni glömmer väl inte att kupa? Minst två gånger ska man hinna med.
I år var vi smarta och satte knölarna i djupa vallgravar, så att första kupningen bara var att putta ner jorden i dikena. Nu närmar sig andra kupningen (och blomning!) och samma gamla vanliga problem uppstår: vart ska den extra jorden komma från?
POTAGERBONUS: allt eftersom vi flyttar runt potatislandet på lotten använder vi det som ett sätt att bli av med ogräs och oönskade blommor.
Men så läste jag precis att Ruth Stout alltid hade lite iris runt sitt potatisland, för snyggt, och av en slump stod det iris precis där vi skulle ha potatisen i år. Så för att ära Ruth lät vi den vara, tillsammans med en självföryngra pion och lite löjtnantshjärta. Jag har faktiskt inget illa att säga om iris, men helt förvånande ser till och med dom där tantiga rosa-vita hjärtana och dom feta, borgerliga pionknopparna faktiskt skitsnygga ut i potatislands-månlandskapet. Tack för pyntet, naturen!
the secret gardener 