Åh Derek Jarman

På uppmaning av M har jag knarkat Derek Jarman i två dar, och förutom att jag för första gången nånsin känner en viss dragning till muskliga män med crew cut, så tycker jag att hans steniga, kalkiga trädgård är en drömoas.

Här är de saker som jag tycker är finast:
Mönster i kaoset
Mitt i all sten och alla huller-om-buller-buskar finns en liten odlad fyrkant, med höjda kanter. På ett annat ställe ligger något som ser ut som ett gammalt rostigt cykelhjul.
Trä
Vindpinat, dött, gråvitt trä är dreeeamy.
Sten
Han säger nånstans i K-special-dokumentären att han samlar på sten. Att ha något man samlar på och sen lägga ett överflöd av det i trädgården är fint.
Vass
Nästan vilken tid som helst på året är vass-vippor fina. De kan ge lite, lite vindskydd också, till lägre, känsligare grejer.
Örter
Är det örter? Jag tror jag bestämmer att det är örter: vildvuxna, förvedade buskar med örter. Sjukt fint.
Förtätning
Längst bort från huset växer ett några få markkrypande buskar, och ju närmare huset man kommer, desto högre och tätare växer buskarna. Det ser absolut inte genomtänkt ut, utan bara helt naturligt, som att de högre buskarna frodats i skydd av huset.
Och så två andra saker som jag Derek inspirerade: Vi måste skaffa ett soundtrack! Och så borde man ha en fire pit. Dels ser det sjukt ockult ut men en svärtad stengrop, och dels kan man laga mäktig sydstatsmat i den. Om man äter kött. Annars kanske man kan titta på den bara, och rosta marshmallows.
Snart är det dags för halvöns planeringsmöte!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.