Gårdagens Skörd

Så är den äntligen uppe, Amandine, årets trendpotatis, hajpad i japansk radio (av mig, he he), rekommenderad av tusentals små tanter.
Vi har gått som födsjuka kvigor runt landet länge nu, och sett kollogrannarnas potatis komma ikapp våran, men utan att se en enda blomma. Till slut wappade mannen upp den, och fick reda på att en del nyare sorters potatis inte blommar. Det tog ungefär fyra sekunder innan grepen var i jorden.
Den var otroligt snygg, nästan helt utan skal, vi blaskade lite vatten på den bara och åt tillsammans med rökt böckling och sallad på egen mache och egna sockerärtor som smakar smörkola, eller nåt.
Amandine smakar… inte King Edward. Det var vi överrens om med en gång. En mild, extremt krämig smak, som att äta potatismos i potatisform. Med smör och lite salt är den ändå fantastisk god, även om det tar ett litet tag att vänja sig vid att det liksom inte riktigt smakar bonn-potatis. Att den är fransk, och inte svensk går liksom inte att komma ifrån, och det är närapå att lillfingret sprätter ut så fort den första kritvita potatisbiten bränner tungan.
All in all, med Yrrols bevingade ord: lite bögig kanske, men väldigt parant.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s