Min officiella nya favoritväxt är persilja. Jag började förkultivera mina frön sista veckan i Mars, och planterade ut de två-strånkiga små plantorna i omgångar från mitten på maj. Då såg de sorgliga ut, och jag fattade inte hur de nånsin skulle gå att skörda, men nu nyper vi med oss några kvistar hem varje gång vi är i trädgården! Kraftiga, krusiga och järniga.
Igår hamnade de i pasta, tillsammans med vitt vin, chilli, parmesan, vitlök, massa olja och vongole-musslor.
Persiljebonus: håller skadedjur på avstånd. Jag tyckte jag tog i med mitt 20-tal plantor, fyra av dom syns i bortersta kanten på den här kål/mangold-bädden, men nu känns det som jag kunde ha gjort många fler. De ramar in skitfint, både här och kring sparrisen, som en krusig fästning, mot kålflugor, sorkar och annat elände.
the secret gardener 